The aim of this study was to acquire knowledge about leadership and how an organization that describes to be feminist is organized. This was done by studying how everyday tasks and institutionalised practices interact in the construction of the ”feminist” organization and its leadership. This study is a qualitative case-study based on an exploratory and investigative approach. Data was collected through observation, interviews and document study. The organization used in this study is a political youth organization with a feministic and socialistic agenda. This study is based on social constructionistic ontology and combined structural- and process perspectives on leadership and organization. The analysis was preformed using a theoretical framework comprising new institutional organization theory and a ”doing gender”-perspective.Results show that the studied organization can be described as ”feministic.” The analysis shows that there is a gap between the formal organizational structure and the informal organization. The feministic idea within the organization is mainly present at a discursive level where gender is a central aspect. The leadership within the organization is described by its members as a formal and collective leadership based on an equal leadership ideal. But analysis shows that the described leadership is contradictive. The leadership appears to be a male, gender-based construction at a symbolic level while girls in leading positions are seen as divergent as they are gendered in their leadership. The feministic idea's impact on leadership mainly consists of strengthening, supporting and developing girls as authorities within the organization. Furthermore, this study showed no evidence of a specific ”feminist leadership,” suggesting that a feminist organization does not have to bring a feminist leadership. / Syftet med denna studie har varit att utveckla kunskap om organisering och ledarskap i en organisation som beskriver sig vara feministisk. Det har skett genom att undersöka hur vardagligt görande inom organisationer och institutionaliserade praktiker samverkar i konstruktionen av den ”feministiska” organisationen och dess ledarskap. Studien är en kvalitativ fallstudie utifrån en explorativ och utforskande ansats. Data har samlats in genom observation, intervju och dokumentstudie. Organisationen som har studerats är en feministisk, socialistiskt och politisk ungdomsorganisation. Uppsatsen har utgått från en socialkonstruktionistisk ontologi och ett kombinerat struktur- och processperspektiv på ledarskap och organisering. Analysen har skett med stöd av ett teoretiskt ramverk bestående av nyinstitutionell organisationsteori och ett ”doing gender”-perspektiv.Resultaten visar att den studerade organisationen kan beskrivas som ”feministisk”. Genom analysen har det framkommit att det finns ett glapp mellan den formella organisationsstrukturen och den informella organiseringen. Det yttrar sig genom att den feministiska idén främst framträder på en diskursiv nivå inom organisationen där även kön fått en central position. Ledarskapet beskrivs av organisationens medlemmar som ett formellt och kollektivt ledarskap, vilket utgörs av ett jämställt ledarskapsideal. Men analysen har synliggjort att detta ledarskap innefattar ett flertal motsägelser. Ledarskapet framstår som en manligt könsmärkt konstruktion på en symbolisk nivå inom den studerade organisationen. Tjejer i ledandepositioner får därmed en avvikande position eftersom de könas i sitt ledarskap. Den feministiska idéns inverkan på ledarskapet utgörs främst av att de inom organisationen talar om att stärka, stötta och bygga tjejer som auktoriteter. Ett särskilt ”feministisk ledarskap” har heller inte framträtt i studien, vilket visar på att en feministisk organisering inte nödvändigtvis medför ett feministiskt ledarskap.

The study aims to describe how practitioners view their assignment regarding guidance, support and treatment for normally gifted adolescents between 13-17 years with autism spectrum disorder and comorbidity. Practitioners' experience in Social service, Child and youth psychiatry and Habilitation, division of responsibility, and the needs of the target group were studied through six semi-structured interviews which were analyzed thematically and based on new institutional theory.    Results show that in the field and domain there are three players acting on different logics depending on assignment, law, target group, intervention logic and care level offered. There is a domain consensus on youths with less complex problems, where the respective level of care meets the needs according to staff. Domain claims differ and are characterized by domain conflict regarding the individuals with the greatest needs. The adolescents with most psychiatric diagnoses receive the least help from Habilitation and Child and youth psychiatry, in spite of these having the most expertise. The Social service is responsible for placement based on the responsibility logic, despite reporting a lack of specific competence. The design of the organizations governs efforts rather than the needs of the target group.

Over time, the office spaces of authorities have evolved, with external influences like pandemics accelerating the transition towards flexible, activity-based workplaces. Despite resistance, attitudes are slowly becoming positive towards modern, adaptable offices. This transformation is driven by value creation, efficiency improvements, market condition shifts, and changing norms within public and private sectors. The office space design within authorities has transitioned from reflecting organizational hierarchies to open office spaces. Optimal space requirement has become complex due to flexible work arrangements. Sustainability is a guiding principle in office space design, highlighting social trends shaping institutional norms and practices. The increasing demand for security within authorities presents a conflict between maintaining openness for citizens and ensuring information security. Security and confidentiality have become influential factors affecting work methods, digital tool utilization, and physical premise design. The Swedish government's digitalization ambition significantly influences authorities' work processes and organizational structures. With remote work adoption and reduced business travel, authorities offering flexible work solutions are seen as attractive employers. Geographical location remains important, with central places like Stockholm's main station still considered desirable. Despite that, A key trend is authorities choosing locations in Solna and Sundbyberg over central Stockholm, adapting to market conditions with surging rents. / Över tid har myndigheters kontorsutrymmen utvecklats, påverkade av yttre faktorer som pandemi som påskyndar övergången mot flexibla, aktivitetsbaserade arbetsplatser. Trots motstånd håller attityderna mot aktivitetsbaserade kontor på att långsamt bli mer positiva inom myndigheterna. Denna förändring drivs av värdeskapande, effektivitetsförbättringar, förändringar i marknadsförhållandena samt skiftande normer inom den offentliga och privata sektorn. Kontorsutformningen inom myndigheter har övergått från att spegla organisationshierarkier till öppna kontorslandskap. Att fastställa optimalt utrymmesbehov har blivit komplext på grund av flexibla arbetsarrangemang. Hållbarhet är en vägledande princip i utformningen av kontorsutrymmen, vilket belyser hur sociala trender formar institutionella normer och praxis. Den ökande efterfrågan på säkerhet inom myndigheter skapar en konflikt mellan att upprätthålla öppenhet för medborgare och att säkerställa informationssäkerhet. Säkerhet och konfidentialitet har blivit inflytelserika faktorer som påverkar arbetsmetoder, användning av digitala verktyg och utformningen av fysiska lokaler. Regeringens ambitioner kring digitalisering påverkar myndigheters arbetsprocesser och organisatoriska strukturer avsevärt. Med möjlighet till stor andel distansarbete och minskade affärsresor betraktas myndigheter som attraktiva arbetsgivare när de erbjuder flexibla arbetslösningar. Geografiskt läge förblir viktigt, närhet till Stockholms Centralstation betraktas fortfarande som attraktivt. Trots detta är en nyckeltrend att myndigheter väljer platser i Solna och Sundbyberg framför centrala Stockholm, för att anpassa sig till marknadsförhållanden med stigande hyror.