Skogsägare har möjlighet att certifiera sin skogsfastighet i enlighet med FSC och/eller PEFC. Flera av de skogsägare som certifierar sin fastighet känner dock inte till PEFC:s krav. Studiens syfte var undersöka synen på ansvar och behovet av kunskap och information om PEFC. Endast 66 % av skogsägarna ansåg att det var de själva som stod ytterst ansvarig för sin skogsfastighet och lika stor andel ansåg att informationen de fått om PEFC varit tillräcklig. Drygt hälften av skogsägarna ansåg sig ha tillräcklig kunskap om PEFC. Studien visade att flera olika faktorer spelar in på skogsägarnas syn på ansvar och behovet av kunskap och information.

För att Sverige till år 2050 ska kunna vara fossilfritt och oberoende av råvaruimport samt bioenergi från skogen, måste nettotillväxten på den virkesproducerande marken öka rejält.  Syftet med studien var att undersöka vilka kunskaper privata skogsägare har om åtgärder för att öka tillväxten i skogen. Även om de har något incitament för att öka tillväxten i sitt skogsbruk.  Urvalet var tio privata skogsägare i Västerbottens län och genomfördes som en kvalitativ intervjuundersökning.  Resultatet visade att mer än hälften av skogsägarna i studien saknade kunskap om huruvida, skyddsdikning, dikesrensning och användningen av främmande trädslag påverkar tillväxten i skogen. 50 % av skogsägarna i studien kunde beskriva att de saknade incitament för att öka tillväxten i sin skogsskötsel.  Politiska styrmedel och en tydlig skogspolitik var de incitament som skulle kunna påverka skogsägarna att utföra en intensiv skogsskötsel och nyttja skogliga åtgärder för att öka tillväxten ytterligare.

Betesskador på skog är idag ett stort problem för många av landets privataskogsägare. Där älgen historiskt har fått ta ett stort ansvar för dessa skador. Nya rön visar dock på att älg ensamt inte är huvudproblemet i denna fråga utan övrigt hjortvilt (rådjur, kronvilt och dovhjort) har en stark påverkan på älgens foderval vilket indirekt ökar betesskador på skog.  En förändrad syn om älgen som den stora skadegöraren kopplat till betesskador, och en större förståelse för sambanden mellan de olika hjortviltens påverkan på varandra skulle långsiktigt kunna minska betesskador på skog betydligt. Förutsatt att denna nya forskning får en större spridning bland skogsägarkåren än nuvarande nivå.

Betesskador på skog är idag ett stort problem för många av landets privataskogsägare. Där älgen historiskt har fått ta ett stort ansvar för dessa skador. Nya rön visar dock på att älg ensamt inte är huvudproblemet i denna fråga utan övrigt hjortvilt (rådjur, kronvilt och dovhjort) har en stark påverkan på älgens foderval vilket indirekt ökar betesskador på skog.  En förändrad syn om älgen som den stora skadegöraren kopplat till betesskador, och en större förståelse för sambanden mellan de olika hjortviltens påverkan på varandra skulle långsiktigt kunna minska betesskador på skog betydligt. Förutsatt att denna nya forskning får en större spridning bland skogsägarkåren än nuvarande nivå

Studiens syfte var att utifrån de privata skogsägarnas individuella relation till skogen analysera skogsägarnas vilja att delta i markbyten. Utifrån denna kunskap syftar studien till att bedöma om markbyten har förutsättningar att vara ett effektivt verktyg för att främja biologisk mångfald i skogen. Tio kvalitativa semistrukturerade intervjuer med privata skogsägare genomfördes. Studiens resultat klargör att många skogsägare är negativt inställda till markbyten och motiverar det med en stark emotionell anknytning till skogen. Vissa skogsägare är däremot försiktigt positiva med motivet att de vill fortsätta bedriva ett aktivt skogsbruk eller att de vill skydda skogen från exploatering. Det har inte varit möjligt att på en gruppnivå på ett entydigt sätt koppla ihop skogsägarnas syn på markbyten utifrån deras syn på skogsägandets innebörd, relationen till skogen eller syften och målsättningar med skogen. Det beror på det privata skogsägandet består av en komplex blandning av många olika faktorer, där varje enskild skogsägare har en individuell kontext för sitt beslutsfattande.

Climate scenarios for Sweden show that average temperatures could rise by 4-7 degrees by year 2100. Forecasts show that climate zones will shift northward by about 5-10 kilometers every year, which will result in large changes for forestry. The purpose of this study was to answer whether private forest owner's belief in and adaptation to climate change have increased since 2010. Furthermore, to investigate whether private forest owners have experienced climate change in their forestry and if this in turn affects the belief in and adaptation to climate change. A questionnaire was sent to 700 forest owners in Kronoberg County in Sweden. Nearly 20% of those respondents who answered that yes they certainly have experienced any weather or climate conditions which they interpret as a cause of climate change has also responded that they, yes certainly believe that climate change that it affects their forest. 28% of the respondents replied that they had adapted their forestry to climate change. The study showed that the proportion forest owners believing in climate change as well as the proportion adapting forestry to climate change has increased since 2010. There was a relation between belief in climate change mand the degree of adaption. There was also a relation between the perception of climate change and belief in climate change. A correlation was also seen between the experience of climate change and the level of adaption.

The purpose of this study was to examine how small-scale private forest owners make decisions regarding pre-commercial thinning. In 2015 it is ten years ago since the storm Gudrun hit the southern parts of Sweden and now large areas are in need of pre-commercial thinning. This study is built upon qualitative interviews with seven small-scale private forest owners with forest properties in the county Kronoberg. The respondents were chosen by the model SKOGSÄGARPROFILENTM (forest owner profile). The results of the interviews showed that five categories: ownership, the storm Gudrun´s impact, silviculture, forestry contacts and driving force was important. How will their purpose and aim affect the pre-commercial thinning? Personal interests, and expectations of the next generation to take over, are purposes this study has found. Furthermore, when pre-commercial thinning is not carried out or postponed, the silviculture has got lower priority, and other chores higher priority. Lack of knowledge might be one issue. If so, a contact with someone with this knowledge is important for starting up the pre-commercial thinning. Key words: Gudrun clearing, pre-commercial thinning, personal interest, net of contacts, private forest owners, change-of generation, “forest owner profile”.

Skogsstyrelsens inventering och registrering av nyckelbiotoper är ett högaktuellt ämne som berör många skogsägare över hela landet. En nyckelbiotop är ett område med mycket höga naturvärden där det kan förväntas förekomma rödlistade arter och som därmed är viktiga att bevara. Nyckelbiotoper saknar idag ett formellt skydd vilket skiljer sig från de områden som enligt svensk lagstiftning är formellt skyddade med berättigad ersättning. För att uppnå ett av regeringens miljökvalitetsmål har Skogsstyrelsen tilldelats ökade resurser för att genomföra en nationell inventering och registrera dessa nyckelbiotoper. Registrering av nyckelbiotoper kan medföra ekonomiska konsekvenser samt en upplevd inverkan på äganderätten för den privata skogsägaren. Denna uppsats behandlar de konsekvenser som kan uppstå för skogsägare när en nyckelbiotop registreras ur ett ekonomiskt och äganderättsligt perspektiv. Dagens moderna skogsbruksmetoder har inverkan på möjligheten att bevara områden med höga naturvärden vilket tidigare gjord forskning belyser. Syftet med denna uppsats är att vidga förståelsen om de privata skogsägarnas uppskattade värde av en nyckelbiotops område och därmed underlätta vid värdering, överlåtelse och fastighetsbildning. På längre sikt är målet att förståelsen kan leda till en hållbar utveckling av den biologiska mångfalden. För att utreda och besvara ämnet har metoder i form av enkätutskick till privata skogsägare samt intervjuer med sakkunniga på marknaden tillämpats. Resultatet visar att privata skogsägare upplever äganderättsliga och ekonomiska konsekvenser när ett område registreras som nyckelbiotop. Många anser att äganderätten påverkas oavsett i vilken omfattning det upplevda intrånget är samt att ersättning bör utgå för detta. / The Swedish Forest Agency’s inventory and registration of “nyckelbiotoper”, key biotopes, is a current topic which affects many forest owners in Sweden. A key biotope is an area which has been identified for having a very high natural valuation in endangered and at-risk species, it also has the required habitat for regenerating endangered species and is therefore important to protect. Key biotopes are missing formal protection that differs from other areas which are already protected by Swedish law with legitimate compensation for land owners. The identification and registration of key biotopes can cause economic consequences as well as having a perceived effect on the forest owner’s ownership. To reach one of the Swedish governments environmental quality objectives, the Swedish Forest Agency has been assigned increased resources to undertake and operate a new national inventory and registration of these key biotopes. This essay discusses the consequences that can emerge for forest owners when a key biotope is registered from an economic and ownership perspective. Modern-day forestry methods have an impact on the ability to protect areas with high natural importance which former research already illustrates. The purpose of this essay is to broaden the understanding about private forest owners appreciated value of key biotope areas and in turn simplify the valuation, conveyance and land parcelling of these areas. The long-term ambition of this work is to build knowledge which will result in the sustainable development of biodiversity across Sweden. To investigate and answer the subject, a methodical approach in the shape of a survey directed to private forest owners and interviews with experts in the field have been used. The results show that private forest owners experience consequences on ownership and economical value when an area is registered as a key biotope. Most find that their ownership is affected no matter the size of the felt infringement and that compensation should be paid out for this.

Sweden is one of the countries in the world that has a great proportion of privately owned forests where up to half of all forests are owned by private individuals. What potential use do they have of their forest management plan? The purpose of this study was to examine whether there was any connection between the knowledge of the forest, the goal of forestry and the use of the forest management plan. A digital survey was conducted in cooperation with Vida, a private saw timber company. The respondents had two weeks to answer the survey and after that the analyses to find out any connection started. The results of the study showed that the forest owner had great use of the forest management plan. They were satisfied with it and the main objective of owning forest land was to manage it on to future generations. The conclusion of the study showed that there was a connection between the knowledge of the forest, the goal of forestry and use of the forest management plan. / Sverige är ett av de länder i världen som har en stor andel privatägd skog. Skillnaden mellan olika typer av skogsägare är stor och återspeglas i ägarens målsättning och intresse med hur fastigheten drivs. Idag bor och arbetar en allt större andel av skogsägarna i en urban miljö vilket innebär att de inte fått en naturlig inskolning i och kunskap om skogsbruket från sina föräldrar som det varit i tidigare generationer. Skogsägare har olika behov av beslutsstöd beroende på kunskap, intresse, ekonomi, självverksamhetsgrad och fastighetens karaktär men ett bra underlag för att fatta beslut behövs både av erfarna och oerfarna skogsägare. Skogsbruksplanen är en sammanställning av skogsfastigheten och ger också förslag på åtgärder utifrån förhållandena i skogen och skogsägarens mål. Syftet med denna uppsats var att undersöka om det för privata skogsägare finns något samband mellan kunskapen om skog, målet med skogsbruket och användning av skogsbruksplanen. Studien genomfördes som en enkätundersökning bland privata skogsägare med en aktuell skogsbruksplan som upprättats av Vida Skog. Enkäten gjordes i form av en webbenkät som skickades ut via mail. Totalt svarade 175 personer (40%). Respondenternas svar sammanställdes, analyserades och samband undersöktes. Studien visade att 96 % av skogsägarna, i varierande grad, använder sin skogsbruksplan för att fatta beslut om skogliga åtgärder på fastigheten. Skogsbruksplanen skaffas för att underlätta skötsel samt för att den ger en bra översikt över fastigheten och ansågs som mest användbar för att se vad som behöver göras i bestånden eller för att se volym i bestånd. Skogsägare med liten skoglig kunskap uppvisade ett något större intresse för förvaltning av skogen för kommande generationer samt för att skapa miljö för rekreation. Skogsägare med stor skoglig kunskap hade ett större intresse för virkesproduktion och de tyckte också skogsbruksplanen följde deras mål med sitt skogsbrukande bättre än gruppen med låg kunskap beroende på att de i större utsträckning var med och påverkar utförandet av den. Studien visade också att större kunskap minskade intresset för att skapa miljö för biologisk mångfald. Det fanns även ett samband mellan mål med skogsbruket och användning av skogsbruksplanen där de skogsägare som prioriterade biologisk mångfald använde skogsbruksplanen i större utsträckning än de med andra mål. Slutsatsen av examensarbetet blir att det finns ett samband mellan skoglig kunskap, mål med skogsbruket och användningen av skogsbruksplanen

Årligen förlorar det svenska skogsbruket 1,25 miljarder kronor till följd avviltbetesskador. Betesskadorna orsakar även försämrad kvalitet på virket ochminskad tillväxt. Konflikten mellan jägare, skogsägare och skogsbolagen ärkopplad till deras olika intressen och värderingar. Syftet med studien var att undersöka skillnaden i toleransnivå gällandebetesskador på tall och gran, ur perspektivet skogsägande jägare och icke-jägare iKalmar län. Studien syftade också till att undersöka om skogsägare gör något föratt minska andelen betesskador på sina fastigheter. Studien genomfördes som en enkätundersökning där empiriska data samlades in.Urvalet i studien kännetecknas av privata skogsägare i Kalmar län som varmedlemmar i Södra Skogsägarna när studien genomfördes. Slutsats i studien bekräftar att skogsägande jägare har en högre toleransnivå motbetesskador. Vidare slutsats visar att båda grupperna gör något för att minskabetesskador.