Gymnasiebetyg har länge varit det som avgjort vem som är mest och bäst lämpad förhögre utbildning, något som på senare år har börjat ifrågasättas. Vissa lärosätentillämpar ett alternativt urvalsförfarande till en tredjedel av sina utbildningsplatser,bland annat Malmö högskolas tandläkarutbildning. Med följande studie ämnar viundersöka vad som händer när det normativa sättet att bli antagen till högre studierutmanas. Syftet med studien är att skapa större förståelse för tandläkarstudenter antagnavia alternativt urvals upplevelser av urvalsförfarandet. Studien undersöker studenternasetablering på högskolan och de distinktioner som görs mellan de olikaantagningsgrupperna. Vidare undersöks också vilken betydelse urvalsprincipernamotivation och fallenhet har. För att analysera studenternas upplevelser applicerassociologiska teorier med hjälp av begrepp om positionering, kapital och distinktioner.För att svara på studiens syfte genomfördes kvalitativa, semistrukturerade intervjuermed sju studenter. Sammanfattningsvis kan vi utifrån studiens resultat konstatera attsymboliskt kapital är viktigt för inträde och etablering på fältet och att distinktionergällande egenskaper, bekräftelse och motivation görs. Det framkommer också attstudenterna vänder på den allmänna värderingen av teoretisk och praktisk kunskap ochatt de ser urvalsprocessen som en bekräftelse på både sin motivation och fallenhet.

Syftet med studien var att förstå hur flickor 15-21 år födda med analatresi upplever sin kropp och sexualitet. Studien har en kvalitativ ansats och empirin bygger på åtta semistrukturerade intervjuer. De centrala frågorna i studien är att undersöka om flickors sexualitet och kroppsuppfattning påverkas av att de är födda med analatresi. Studien undersöker också om flickorna uppfattar att föräldrarnas omvårdnad och omhändertagande påverkar deras upplevelse av sin sexualitet och kroppsuppfattning. Slutligen undersöker studien om psykologiskt stöd bör erbjudas under barndomen eller tonåren och i så fall vilken typ av stöd som efterfrågas. Kontakt med informanterna togs i samarbete med barnkirurgiska kliniken i Lund, där flickorna opererades mellan åren 1990-1996. De teoretiska begrepp som används är stigma, jaget och maskerna, ”body shame” och ”gate-keeping”. Slutsatserna är att den kunskap som informanterna har om sin missbildning är begränsad. Föräldrarnas fokus har, utifrån intervjuerna med flickorna, främst visat sig vara att ta hand om de kroppsliga funktionerna. Sexualiteten och kroppsuppfattningen påverkas inte i större utsträckning av att informanterna är födda med analatresi men sammanfattningsvis kan sägas att olika strategier används att hantera känslor (av skam), synliga som dolda ärr, andra missbildningar, förstoppningsproblematik osv. Flickornas syn på kroppsuppfattning, sexualitet och ideal skiljer sig inte från andra ungdomars. Liten vikt lades vid underlivets utseende. Informanterna beskrev att de både kände sig annorlunda och samtidigt inte. Ingen uppgav behov av psykologiskt stöd. / The aim of this study was to understand how girls of 15-21 years of age, born with anorectal malformation experience their bodies and sexuality. The study had a qualitative approach and the results are based on eight semi-structured interviews. Focus of the study was to explore if the young women’s body image and sexuality are affected by being born with anorectal malformation. The study also explores if the girls find that parental care affects their perception of their sexuality and body image. Finally the study explores whether psychological support should be offered during childhood or adolescence and if so, what kind of support would be required. Contact with the informants was established in cooperation with the Department of Paediatric Surgery of the University Hospital in Lund, Sweden, where the girls had their surgeries carried out between the years of 1990-1996. Theoretical concepts used are the theories of stigma, “The Presentation of Self in Everyday Life”, body shame and gate-keeping. The conclusions are that the informants’ knowledge of their malformation is limited as the parents´ concern, according to the interviewees, was primarily to minister the bodily functions. Sexuality and body image are not affected in a major way by being born with anorectal malformation but summing up it could be said that the girls find different strategies to handle feelings (of shame), visible as well as hidden scars, other malformations, constipation issues etc. The informants´ view on body image, sexuality and ideals is no different than that of other young people´s. The appearance of the anal/genital areas was perceived to be of very little importance. The informants described themselves as feeling both different from others and not. None of the girls requested psychological support.

Dagens Sverige är ett mångkulturellt land där människor med olika bakgrund lever tillsammans mer eller mindre integrerat. Att vara ung idag kan vara problematiskt då man ska förhålla sig till olika attityder som existerar sida vid sida. Detta gäller inte minst synen på sexualitet som i samhället i allmänhet kan anses vara liberal men där unga tjejer i invandrargrupper kan ha helt andra villkor. Vi ville undersöka hur de unga tjejerna upplever synen på sexualitet i samhället och i mångkulturella sammanhang. Denna kunskap kan vara av intresse för hur man kan bedriva socialt arbete med unga tjejer. För att inhämta information intervjuade vi en grupp unga tjejer i åldrarna 15-16 år, vilka gav oss den kunskapen vi sökte. Unga tjejer befinner sig i en position där uttrycket för sexualitet är viktigt för hur man betraktas och tankar om den perfekta kärleksrelationen är ständigt närvarande. Unga tjejerna med invandrarbakgrund befinner sig även i en process där de både ska hitta sin identitet och position i det mångkulturella samhället. Resultatet av vår fokusgruppsintervju visade att sexualitet kan vara ett komplext ämne och att det finns ett behov och intresse hos de unga tjejerna av att diskutera detta ämne. Sexualitet kan betraktas som ett känsligt ämne men detta bör inte stå i vägen för att de unga tjejerna ska få möjligheter att uttrycka och diskutera sina känslor och tankar om ämnet.

This essay examines class and gender in the movie Shrek from 2001. To examine class and gender, representations are of main interest. For the analysis Stuart Hall’s theories of representations and stereotypes, as well as Beverley Skeggs theory of respectability, have mainly been used. The movie is perceived as a text, which means that the scenes consist of different signs. More specifically, they contain the signifier and the signified. The method for the analysis is based on the signifier and the signified, that have been used for the research purpose which is to examine representations of class and gender. The analysis revealed that there is a division of classes in the movie, portrayed by the fairytale-proletariat, consisting of the non-human fairytale characters, and the upper class, consisting of the human fairytale characters. The analysis additionally revealed that the character princess Fiona contradicts her respectability with her body shape and by being grotesque, as well as gender stereotypes which reduced some of the female characters to their looks. Lastly, the movie contains intertextuality which was discussed in the analysis along with the scenes.

In this essay we will be discussing how middle aged women have reflected upon their sexuality in relation to their age, plastic surgeries and the various beauty norms that are prevalent in our society today. We have done this through six different interviews with women within the age group 45-60. Sexuality, in this essay's meaning, is defined as the way a person dresses, talks about, acts upon and presents themselves in an attractive manner. Further we will be analyzing and discussing the interviewees answers with the help of various different theories: liberal- and socialistic feminism, erotic capital, respectability and ageism. What we have found is that although one might think that age and aging might make a woman feel insecure about the way she looks, the women we’ve interviewed have shown quite the opposite. Also, the interviewees have displayed a concern about a kind of ‘youth norm’ that has affected the way society treats and sees them. Age and aging have furthermore brought upon a new form of confidence for most of the interviewees, which differs from other found studies that have been done on middle-aged womens thoughts about aging.

The representation of women in prostitution varies over time and space. This study aims to make visual how women in prostitution are being represented in Swedish judicial system today. The study uses a critical discourse analysis, inspired by Fairclough's three-dimensional model, and is based on a theoretical framework of reification theory, theory of respectability and previous research. The study analyzes 68 court verdicts, published in 2018 on the legal database Karnov Juridik, Kvinnifridspropositionen (Prop. 1997/98: 55) and an evaluation of the law's application and effect (SOU 2010: 49). The study makes visible a two-part image of the woman as occasionally invisible and occasionally defined on the basis of prostitution. The study shows how an overall market discursive perspective through the verdicts relates to a focus on the purchase of sex, rather than the parties involved. The study shows that the focus on the woman in prostitution, which was widely criticized and which the law reform intended to shift towards the sex buyers, continues to stay on the women in prostitution. / Framställningen av kvinnor som befinner sig i prostitution har varierat över tid och rum. Denna studie ämnar undersöka hur svenskt rättsväsende framställer kvinnor i prostitution idag. I studien används en kritisk diskursanalys, inspirerad av Faircloughs tredimensionella modell, och utifrån ett teoretiskt ramverk av reifikationsteori, respektabilitetsteori samt tidigare forskning. Studiens empiriska underlag utgörs av 68 domar, publicerade år 2018 på rättsdatabasen Karnov Juridik, kvinnofridspropositionen (Prop. 1997/98:55) och en utvärdering om lagens tillämpning och effekt (SOU 2010:49). I studien synliggörs en tudelad bild av kvinnan som tidvis osynlig och tidvis definierad utifrån prostitution. Studien synliggör hur ett marknadsdiskursivt perspektiv genom domarna påverkar diskursen genom att fokus riktas mot den sexuella tjänster mot ersättning, snarare än de parter som är involverade. Det kritiserade fokus som tidigare inriktades på kvinnan i prostitution ämnade lagreformen att skifta mot männen, sexköparna. I studien framkommer tendenser av ett fortsatt fokus på kvinnorna som befinner sig i prostitution snarare än sexköparna, som framställs som konsumenter inom ett marknadsfenomen.

Detta examensarbete är en studie av Tove Folkessons romandebut Kalmars jägarinnor, där diskursanalys utgör både teori och metod. Studien kan placeras i relation till forskning om respektabilitet och skeva flickskap i litteraturen, men kan även ses som ett bidrag till det ämnesdidaktiska forskningsfältet med kopplingar till svenskämnet och normkritisk pedagogik. I undersökningen analyseras konstruktionen av den kollektiva identiteten som Kalmars jägarinnor – KJ. Analysen fokuserar även på splittringar i betydelsebildningen och på relationen mellan KJ:s kollektiva vi och det diskursiva Andra. Undersökningen visar att den kollektiva identiteten konstrueras kring betydelser som samhörighet, transparens, oberoende och gränsöverskridande handlingar. Detta kan ses som en konstruktion av ett skevt flickskap där KJ positionerar sig utanför en normativ linje i en icke-respektabel position, som dock har en positiv funktion för samhörigheten. Positioneringen innefattar en diskursiv kamp kring vilka kulturella kapital, kroppar, femininiteter och heterosexuella positioner som ska betraktas som legitima. Undersökningen visar också att splittringar i den kollektiva identiteten kan härledas till olikheter i medlemmarnas personligheter och identifikationer med alternativa subjektspositioner. KJ:s kollektiva vi konstrueras i tydlig opposition till det diskursiva Andra som framför allt representeras av den priviligierade positionen som ”handbollstjej”.

Den här studien syftar till att ge en inblick i hur representationen av kvinnor i Disneys prinsess-filmer bidrar till att både skapa och bibehålla normer och könsroller. Undersökningen har baserats på Beverley Skeggs respektabilitets-teori, Pierre Bourdieus arbete kring kapitalformer och det sociala rummet, samt Judith Butlers teori om performativitet och den heterosexuella matrisen. Genom användandet av dessa teorier har en kvalitativ innehållsanalys kunnat genomföras, med fokus på de kvinnliga huvudkaraktärernas framställning. Undersökningen har baserats på tre av Disneys filmer, The Princess and the Frog, Frozen och Brave. I analysen har fokus legat på att kartlägga karaktärernas egenskaper, kläder, kroppar och anskaffande av kapital för att kunna undersöka hur den ideala kvinnan gestaltas i filmerna. Att undersöka vilka egenskaper karaktärerna har och hur dessa egenskaper framställs har framför allt diskuterats i relation till performativitet, hur kön görs. Diskussionen om kläder, kroppar och kapital har i större utsträckning byggt på tanken om respektabilitet. Viss tidigare forskning hävdar att Disney har gjort framsteg vad gäller att inte ha så normativa framställningar av sina kvinnliga karaktärer. Resultaten i denna studie visar att även om framsteg har gjorts, är de kvinnliga rollfigurerna fortfarande begränsade av en rad olika samhällsnormer.

I likhet med många andra länder har våld i nära relation, sexuellt våld och våld mot barn uppmärksammats mer och mer i Sverige de senaste fem decennierna. I takt med att kunskapen om våld i nära relation har ökat har det också vuxit fram en kritik mot brister inom rättsväsendet, i synnerhet när det gäller att ge skydd och upprättelse till de som utsätts för dessa former av våld. Genom denna utveckling ställs det idag andra krav på de rättsliga aktörerna gällande kunskap och bemötande. Syftet med denna avhandling är att utforska hur relationsvåldsspecialiserade åklagare förhandlar om sina professionella identiteter i relation till de förändrade diskurserna om professionalitet inom rättsväsendet. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med 32 relationsvåldsspecialiserade åklagare på åtta åklagarkammare runt om i Sverige. Utifrån en narrativ och emotionsteoretisk ansats belyser avhandlingen hur dessa åklagare iscensätter en respektabel professionalitet i relation till möten med målsägande, tilltalade och rättsliga aktörer samt i relation till särskilda arbetsuppgifter, så som att leda förundersökningar, fatta beslut om åtal samt vara part i rätten. Avhandlingen synliggör de normativa motsättningar och spänningar som åklagarna upplever och hanterar i sitt arbete. I sina narrativ rör de sig mellan, och förenar, positioneringar kring objektivitet-engagemang, rationalitet-magkänsla, skepticism-lyhördhet, auktoritet-ödmjukhet, distans-närhet och iscensätter på detta sätt en komplex professionell respektabilitet. En av avhandlingens centrala slutsatser är att den professionella respektabiliteten iscensätts genom en prövande och ambivalent hållning till den auktoritet och makt som arbetet bygger på. Genom berättelser om tvivel och maktlöshet, snarare än genom berättelser om ofelbarhet och autonomi, konstrueras professionalitet som ett lärande, reflexivt projekt. Inom en professionell kontext där känslor kan anses vara särskilt nedtystade, bidrar analysen av åklagarnas tal om emotioner med ett viktigt perspektiv. Analysen visar att tal om känslor tänjer den diskursiva uppdelningen mellan ett professionellt respektive ett privat jag och fungerar som ett narrativt element som både bekräftar och utmanar gränserna för den professionella respektabiliteten. Som helhet, bidrar avhandlingen till det kriminologiska forskningsfältet i de nordiska länderna genom att synliggöra en central rättslig aktör, åklagare, och bidrar till fältet om våld i nära relationer genom att belysa varför strukturer och praktiker som har kritiserats under så lång tid består men också hur de kan förändras. / As in many other countries, intimate partner violence, sexual violence and violence against children have been the focus of an increasing amount of attention in Sweden over the past five decades. As the knowledge on relationship violence has increased, the Swedish criminal justice system (CJS) has faced growing criticism for its failure to protect and provide redress to the victims of these forms of violence. Justice system actors are facing new demands in terms of their levels of knowledge and the quality of the service they provide for those they meet in the context of their work. The aim of the dissertation is to explore how prosecutors who specialise in relationship violence negotiate their professional identities and their normative boundaries in relation to the changing discourses of professionalism within the criminal justice system. The study is based on qualitative interviews with 32 prosecutors specialised in relationship violence, from eight prosecutors’ offices in different parts of Sweden. On the basis of a narrative and emotion theoretical approach, the dissertation explores how these prosecutors accomplish professional respectability in relation to situations where they meet with complainants, defendants and legal actors as well as in relation to specific work tasks, such as the leadership of police investigations, making indictment decisions and presenting the prosecution case in court. The dissertation discusses the normative dilemmas and tensions the prosecutors experience and handle in their work. In their narratives, they both shift between, and manage to reconcile, objectivity-engagement, rationality-gut feeling, scepticism-receptiveness, authority-humility and distance-intimacy, and in doing so perform a complex professional respectability. One of the dissertation’s central conclusions is that professional respectability is performed by maintaining an exploratory and ambivalent attitude towards the power and authority that their work is based on. By means of narratives of doubt and powerlessness, rather than narratives of infallibility and autonomy, professionalism is constructed as a learning, reflexive project. In a professional context in which emotions may be viewed as being particularly suppressed, the analysis of the prosecutors’ speech on emotions constitutes an important perspective. The speech about feelings disrupts the discursive separation between a professional and a private self and often serves to both confirm and challenge the boundaries of professional respectability. Overall, the dissertation contributes to the field of Nordic criminology by raising the visibility of prosecutors as a central legal actor, and to the field of relationship violence by illuminating why structures and practices that have been criticised for such a long time endure, but also how they may be changed.

Enligt statistik föreligger det en högre frekvens av tonårsfödslar i detta specifika brukssamhälle i jämförelse med en närliggande mellanstorstad.  Det existerar ofta en speciell bruksanda i brukssamhällen där arbete många gånger föredras framför utbildning. Uppmuntrar denna mentalitet till att skaffa barn i ung ålder och vilken betydelse och påverkan har mödrarnas ålder vid barnafödande? Skapar tonårsmammorna sin identitet genom att reproducera mödrarnas livsstil? För att ta reda på detta har fem tonårsmammor blivit intervjuade och fått lämna sin livsberättelse. Intervjufrågorna var uppdelade i tematisk ordning för att få en följsam berättelse. En professionell person som är anställd i en stödgrupp på orten har blivit intervjuad för att få en nyanserad bild av tonårsmammornas situation. Analysen av intervjuerna är genomförd med hjälp av teorier av Skeggs, Angelöw & Jonsson och Giddens om respektabilitet, roller och identitet. I forskningsprocessen upptäcktes vissa tydliga mönster gällande barnafödande och utbildningsnivå. De flesta tonårsmammorna hade mödrar som skaffat barn när de var i tonåren. De flest unga mammorna och deras föräldrar saknade eftergymnasial utbildning. Kulturen och den norm som råder i brukssamhället uppmuntrar ungdomar att skaffa barn tidigt. / According to statistics, there is a higher rate of teenage births in this specific industrial community in comparison with the big city. There is often a special spirit of the mining communities where work is preferred more often than education. Does this mentality encourages having children at a young age and which meaning and influence do their mother’s age at childbirth. Creates teenage mothers their identity by reproducing maternal lifestyle. To find this out, five teenage mothers had been surveyed and they left theirs life story. The interview questions were divided into thematic order to get a smooth narrative. A professional person who is employed in a support group in the community has been interviewed to get a balanced picture of teenage mothers' situation. The analysis of the interviews implemented with using theories of Skeggs, Angelöw & Jonsson, and Giddens on respectability, roles and identity. The research discovered some clear patterns concerning child bearing and education. Most teenage mothers were mothers who had children when they were in their teens. The most of the young mothers and their parents had no post-secondary education. In the industrial community, the culture and the norms  encourages young people to have children earlier.