<p>Uppsatsen handlar om unga tjejers konsumtionsvanor. Undersökningen har utförts på en gymnasieskola i Halmstad där vi utfört en kvantitativ studie på tjejer som går första året på gymnasiet. För att få en övergripande generell bild av deras konsumtionsvanor, framförallt shopping valde vi att rikta vår enkät mot fyra olika huvudteman som vi tror kan ha ett samband; tjejernas ekonomiska situation, mängden konsumtion, vilken roll konsumtionssamhällets riktade reklam har på dem samt om tillgänglighet till centrum kan påverka deras konsumtionsvanor. </p><p>Syftet med vår uppsats var att belysa och diskutera samt få en ökad kunskap och förståelse för hur den rådande konsumtionen och dagens massiva reklampådrag kan påverka unga tjejer.</p><p>Viktiga verktyg för vår tolkning och analys har framförallt Baumans teorier om vårt konsumtionssamhälle samt bland annat Erving Goffmans tankar kring roller och intrycksstyrning bidragit med.</p><p>Delar av vår enkätundersökning visas i form av tabeller och sammanställningar i resultatavsnittet. I vår presentation har vi jämfört olika resultat. De resultat som har tydliga samband har presenterats kring våra fyra huvudteman. Vår diskussion innehåller olika tankar om vad som huvudsakligen påverkar tjejernas konsumtionsvanor och vad som eventuellt kan leda till en fortsatt studie.</p>

Uppsatsen handlar om unga tjejers konsumtionsvanor. Undersökningen har utförts på en gymnasieskola i Halmstad där vi utfört en kvantitativ studie på tjejer som går första året på gymnasiet. För att få en övergripande generell bild av deras konsumtionsvanor, framförallt shopping valde vi att rikta vår enkät mot fyra olika huvudteman som vi tror kan ha ett samband; tjejernas ekonomiska situation, mängden konsumtion, vilken roll konsumtionssamhällets riktade reklam har på dem samt om tillgänglighet till centrum kan påverka deras konsumtionsvanor. Syftet med vår uppsats var att belysa och diskutera samt få en ökad kunskap och förståelse för hur den rådande konsumtionen och dagens massiva reklampådrag kan påverka unga tjejer. Viktiga verktyg för vår tolkning och analys har framförallt Baumans teorier om vårt konsumtionssamhälle samt bland annat Erving Goffmans tankar kring roller och intrycksstyrning bidragit med. Delar av vår enkätundersökning visas i form av tabeller och sammanställningar i resultatavsnittet. I vår presentation har vi jämfört olika resultat. De resultat som har tydliga samband har presenterats kring våra fyra huvudteman. Vår diskussion innehåller olika tankar om vad som huvudsakligen påverkar tjejernas konsumtionsvanor och vad som eventuellt kan leda till en fortsatt studie.

Vi har i denna studie undersökt hur tjejer på yrkes- respektive studieförberedande program på två olika orter ser på sin framtid. Våra forskningsfrågor löd: Vilken syn på framtiden har gymnasietjejer på studieförberedande respektive yrkesförberedande program i Stockholms innerstad och Avesta? Vilka skillnader går att skönja i den syn på framtiden som tjejer på studie- respektive yrkesförberedande gymnasieprogram har, i Stockholms innerstad respektive Avesta? Samt hur kan man förstå dessa eventuella skillnader? Svaret på forskningsfrågorna sökte vi genom att knyta an de svar ett antal intervjuade tjejer gav, till tidigare forskning och teoretiska perspektiv med relevans för ämnet. Här har främst Pierre Bourdieus studier om det kulturella kapitalet samt Donald Broadys och Ida Lidegrans studier om utbildningskapital utgjort det material vi tagit avstamp i för analysen. Vi kom fram till att  det främst finns skillnader mellan programmen och att det går att förstå de här tjejernas olika syn på framtiden genom att titta på deras bakgrund. Den avslöjar varför vissa val görs och varför de resonerar som de gör. Det handlar om att de ärver och förvaltar det kulturella kapital deras föregångare förvärvat. Vi fann bland annat att tjejer som går omvårdnadsprogrammet, oavsett om man bor i staden eller på landet, värdesätter att snabbt komma ut i yrkeslivet och att där göra nytta. Tjejer som går studieförberedande program har en annan syn på framtiden. De vill studera vidare efter studenten och upplever sig ha friheten att utbilda sig för själva bildningens skull. Nyckelbegrepp: Framtidssyn, studie- respektive yrkesförberedande program, unga tjejer, bruksort, Stockholms innerstad, kulturellt kapital, utbildningskapital

Under de senaste tjugofem åren har det framkommit i tidigare forskning att andelen flickor i årskurs 9 som haft olika symtom på nedsatt psykiskt välbefinnande ökat oroväckande mycket. Syftet med denna studie är att beskriva kuratorers erfarenheter och definitioner av psykisk ohälsa bland dagens unga tjejer i årskurs 7-9, samt vilka påverkansfaktorer de anser finnas och om de anser att det har förändrats över tid. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ metod med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av 5 kuratorer, varav intervjuerna genomfördes på fyra stycken skolor och en ungdomsmottagning i Mellansverige. Resultatet visade att samtliga kuratorer upplever att det psykiska måendet hos ungdomarna är det generellt ingen större skillnad på idag, gentemot tidigare. Däremot att antalet som söker hjälp ökar. Resultatet visade även på att kuratorerna anser att det är lättare att kunna prata om psykisk ohälsa idag. Att det är mera tillåtande att berätta att man inte mår bra. Påverkansfaktorer till att unga tjejer mår dåligt idag menar kuratorena är beroende på sociala medier, stress över skolprestationer och sociala faktorer.

Syfte Syftet är att undersöka hur unga tjejer själva upplever att de påverkas av sitt bloggläsande. Frågeställningar Upplever unga tjejer att deras identitet påverkas av bloggläsande? Upplever unga tjejer att deras psykiska hälsa påverkas av bloggläsande? Utifrån de svar som ges på ovanstående frågor ämnar jag resonera kring eventuella samband mellan bloggläsande och psykisk ohälsa bland unga kvinnor. Här finns givetvis inga enkla samband utan min ambition är att belysa hur unga kvinnor själva resonerar kring detta och därmed bidra till ytterligare kunskaper om detta svårundersökta ämne. Teori Sammanfattningsvis har de genomgångna teorierna visat hur identitetsskapandet, särskilt den kvinnliga identiteten, formats av de moderna medierna, vilket har en direkt koppling till resultatet av min undersökning. Metod Kvalitativa intervjuer. Resultat Mina frågeställningar berörde identitetsskapande och psykisk ohälsa i förhållande till unga tjejers bloggläsning. Jag tycker mig finna ett samband mellan bloggläsning och psykisk ohälsa hos unga tjejer utifrån min undersökning. Den definition av psykisk hälsa som jag använder i denna uppsats var följande: ett tillstånd av totalt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Den självbild som skapas genom bloggläsandet har genom min undersökning ofta visat sig svår att efterlikna. Det är därför svårt att hävda att resultatet av bloggläsandet leder till ett välbefinnande såväl fysisk, psykiskt som socialt. Slutsats Av min studie går det att dra slutsatsen, även om jag är medveten om att respondentkretsen är begränsad, att bloggen för unga tjejer i en känslig ålder möjligen kommit att bli viktigare som en sorts rådgivare än vad vuxna är. Jag tycker också att min studie visar att bloggläsning fått en sådan omfattning att den blivit en av de viktigaste informationskanalerna för unga tjejer.  Detta är något som politiker i kommunikationen med unga människor måste bli medvetna om på ett helt annat sätt än vad som idag är fallet. Som jag har påvisat upplever unga tjejers att deras psykiska ohälsa påverkas i positiv riktning genom bloggläsande så länge som bloggen fungerar som en bra förebild för bloggaren.

The impact of technology through social media has contributed alot to the world, changing the way we live our lives. This is because individuals have a continuous flow of information through mass media. Today, the social forum, Instagram has a major impact on the everyday lives of young girls. Since many young girls are constantly connected to the Internet, this may result in certain criteria about how these girls should behave and how their lifestyles should look like. The purpose of the study is to get an understanding of how Instagram can affect young girls’ self-identities. A qualitative method is used in the study whereby six interviews are conducted with teenage girls. The data is analyzed mainly with the help of Giddens theory on reflexive identity in late modern age together with Cooley’s concept about ”looking-glass self”. In order to point out the gender aspect in self-identity constructions whereby teenage girls reproduce the normatively accepted femininity in Instagram, West &amp; Zimmerman’s theory on ”doing gender” has been used. The aspects of consumer society whereby Instagram functions as a virtual platform and the ways in which demarcation between real and virtual becomes blurred in teenage girls’ identity constructions has been analyzed by the help of Baudrillard’s theory on consumer society. The results of the study show that Instagram has several significant effects interms of young girls’ self-identity constructions. The young girls do not present their true self-images on Instagram, they only show the "perfect" aspects of their daily lives. That means that they reshape and refine their appearances. The results also show that the experience for all interviewees is that they felt that there was a further norm for females on Instagram, like the importance of having an ideal body type. Instagram proved to be strongly linked to how young girls think about their bodies and looks.

I denna kvalitativa studie undersöktes det hur unga tjejer anser att de blir påverkade av social medieanvändning samt huruvida densamma kan liknas vid ett beroende. Datamaterialet bestod av tre fokusgrupper med unga tjejer i åldrarna 15–18 år. Sammanlagt var det 18 stycken deltagare. Under fokusgrupperna framkom det fem teman som sedan kom att prägla resultatet. Dessa teman presenteras som; Positiva aspekter av social medieanvändning, Falska relationer/Kommunikation, Synen på sig själv, Känsla av press/stress i förhållande till sociala medier och Telefonberoende.  Analysen utgick från två teorier. Goffmans teori kring sociala samspel och identitetsskapande samt Judiths teori om den performativa identiteten. Diagnoskriterier för beroende användes för att jämföra deltagarnas svar. Av resultatet framgår det att de unga tjejerna som deltagit i studien påverkas av social medieanvändning utifrån de olika teman som nämnts. Tjejerna uppfyller däremot inte alla krav för att kunna klassa detta fenomen som ett beroende. Deltagarna anser sociala medier vara en stor del av sina vardagar och detta resulterar i både positiva och negativa effekter i tjejernas liv. / In this qualitative study, we examined how young girls describe being influenced by social media use and whether their behaviour might have a resemblance to an addictive behaviour. The data material consisted of three focus groups with young girls aged 15-18. In total, 18 participants were included. During the focus groups, five themes emerged which then came to characterize the result. These themes are presented as; Positive aspects of social media use, False relationships/Communication, The sense of self, The sense of pressure and stress in relation to social media and Mobile dependency. The analysis was based on two theories. Goffman's theory of social interaction and identity creation as well as Butler's theory of performative identity. Dependency diagnostic criteria were used to compare participants' responses. The result shows that the young girls who participated in the study are influenced by social media use based on the various themes mentioned. However, the girls do not meet all the requirements to be able to classify this phenomenon as an addiction. In conclusion the participants consider social media to be a major part of their everyday lives that contributes to both positive and negative aspects in the girls' lives.

This composition deals with questions concerning the ongoing construction of gender among personnel in different project for young girls and young boys ( ages 14): its conditions and meanings and how personnel form and mediate gender experience. The aim of this essay is to investigate how gender is made in everyday practise in three projects which address to either young girls or young boys, and to examine how the formation of gender interplays between conceptions among personnel and the practise in the projects. Central questions are: How describes the practical work and the needs of girls and boys in the project? And does the gender-segregated work justified in the projects? Qualitative methods are used to answer these questions. We made qualitative interviews among personnel from three projects, Ellen, Allan and DISA. Ellen and Allan is both part of the "Rädda Barnen" organization in Sweden. Ellen is a group for girls with a feminist/gender equality approach. Allan is a project for boys, also with a gender equality approach. Both Ellen and Allan has the aim to give young girls and boys the opportunity to, by dialogue, discourse and challenge gender-patterns in there everyday life. DISA is a method for girls with the aim to prevent stress and negative thoughts. The method is from the beginning translated and accommodated from a gender-neutral method from USA to a method for young girls in Swedish schools. The method is evaluated on girls but the DISA-project in this study also adopts the method in boy-groups. The empirical material consists of five semi-structured interviews with personnel from the three projects. We have also used fundamental documents such as project plans and manuals in our analysis. Our theoretical framework combines theory of who address tension between gender, normalization and change. Butler’s theory, in which gender is formed through acts, words and gestures, is our main point of departure for understanding the formation of gender. We also adopt a social-constructivism approach in our understanding of gender and in our analysis of the empirical material. In our analysis: we illustrate how gender is made by being incorporated into the practice by personnel performance, and the personnel translation of the projects ideology and documents. The personnel justifications for gender-segregated work is throughout their own definition of girls and boys needs. Sexuality is a prominent theme in both Ellen and Allan and also the most common motive among the personnel to work gender-segregated. The leaders view is that guys and girls can talk about this together in a group. The approach differs between projects. DISA is based on a hard-structured material. A fact which paradoxically means that we do not know much about the project's practice. Ellen and Allan use the dialogue to discuss and contest traditional gender patterns. However, in all projects the dialogue represents a large part of practice. But for girls the unilateral focus on dialogue tend to reproduce the picture of girls' responsiveness and ability to empathetic. Meanwhile the conversation in Allan can become a opportunity for the boys to express themselves verbally in a way they might not be accustomed to. Personnel in Allan and Ellen describe themselves as free to organize and design the group meetings. The needs that the participants express, as well as the practice offers, consolidates the expectations placed on girls and boys. The participants re-create and construct their gender through conversations about violence, sex, relationships, etc. But we have also seen how femininity and masculinity norms are challenged by the way the dialogue is focused on reflexivity and criticism towards gender patterns.

<p>Studiens syfte har varit att undersöka tonårstjejers syn på och konstruktion av genus och sexualitet och huruvida de anser att det finns samband mellan genus, sexualitet, jämställdhet och feminism. Fokus har legat på sexuellt handlingsutrymmer, förhållandet mellan kärlek och sexuella handlingar, på vilket sätt utseende och klädstil kopplas till kön och sexualitet, syn på hetero-, homo-, och bisexualitet samt tonårstjejernas grad av feministisk medvetenhet.</p><p>Studien har byggts på kvalitativa samtalsintervjuer med sammanlagt sju tonårstjejer mellan 15-20 år. Studien gör en postmodernistisk feministisk ansats och utgår i sin analys ifrån Yvonne Hirdmans och Judith Butlers teoribildning om genus, kön och sexualitet. Det blir genom studien tydligt hur de studerade tonårstjejerna förhåller sig till olika genusnormer kring hur en normal tjej bör vara, se ut och uttrycka sin sexualitet.</p>

Syftet med uppsatsen är att explorativt undersöka hur unga tjejer i en stödchatt på internet berättar om det våld de upplever eller har upplevt i sin nära relation. Med hjälp av en narrativ metod och teorin om positionering har uppsatsen svarat på vad som är framträdande i unga tjejers berättelser om våld samt hur unga tjejer positionerar sig själva och andra i relation till våldet de upplever i sin nära relation. Resultatet visar att unga tjejer berättar om all form av våld där framträdande har varit den höga kontroll många av tjejerna tvingas leva under. Resultatet visar även att majoriteten av tjejerna inte berättat om våldet för någon samt att en osäkerhet finns gällande var gränserna mellan kärlek och våld går. För att minska denna osäkerhet behövs kunskap bland unga om vad ett bra förhållande är, om vart man kan vända sig när man upplever våld i sin nära relation samt en generell kunskap om de lagar och regler som finns att tillämpa om man upplever våld i sin nära relation.