<p>Internet används idag av väldigt många ungdomar som kommunicerar genom Instant messaging och e-post eller är medlem i olika Communitys såsom Facebook. Många ungdomar använder även Internet till att kontrollera och söka efter fakta. Unga tjejer tillhör den första generationen som växer upp i detta enorma informationsflöde som Internet och de sociala medierna innebär och de är även en av de grupper som är väldigt påverkningsbara genom bland annat olika medier. På Internet kommuniceras det mycket kring sex, vilket bland annat märks genom att sex är det vanligaste sökordet på Internet.</p><p>Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur unga tjejer använder sociala medier, dvs. Internet, när de vill ha information om sex och samlevnad och vi vill även få reda på hur tjejerna vill ha information om sex. Vi har därför valt att göra fokusgrupper med tjejer födda 1993 som går på Sundsvalls gymnasium. Syftet är även att undersöka hur dessa tjejer, Folkhälsoinstitutet och Ungdomsmottagningen resonerar kring kommunikation om sex och samlevnad och även att få en bild av vad som kommuniceras om sex och samlevnad på några utvalda webbsidor.</p><p>Vi har valt att göra en kvalitativ innehållsanalys av fyra stycken webbsidor som riktar sig till ungdomar där sex och samlevnad diskuteras. Det vi kommit fram till att det diskuteras mycket om på dessa fyra sidor är allmänna frågor som bland annat handlar om könssjukdomar och graviditeter samt frågor och tips om olika preventivmedel. Det förekommer dock också allvarligare ämnen som t.ex. frågor och berättelser om våldtäkter. Frågor relaterade till tjejers osäkerhet är också något vi sett mycket av.</p><p>Från de två samtalsintervjuer vi har gjort med Folkhälsoinstitutet och Ungdomsmottagningen i Sundsvall har vi kommit fram till att de tycker att det är bra att det finns en diskussionsmöjlighet för tjejerna. De tycker att även om det finns bra information på Internet så måste man vara medveten om att det även kan finnas felaktig information. De är inte förvånade över vad som diskuteras på Internet men saknar samtidigt mer grundläggande frågor såsom värderingar och jämställdhet både på Internet och i sexualundervisningen i skolan.</p><p>Det fokusgrupperna visar är att många av tjejerna inte använder sociala medier för att söka information om sex och samlevnad. Däremot är det många av dem som säger att de skulle kunna göra det eftersom det går fort och är lättillgängligt. Tjejerna tycker även att både Ungdomsmottagningen och sexualundervisningen i skolan är ett bra sätt att få information på men de har åsikter om vad som kan förbättras gällande dem. </p><p>Undersökningen har visat att det är bra att det finns möjlighet för unga tjejer att kommunicera och söka information om sex och samlevnad på Internet men att det samtidigt måste vara anpassat efter deras kommunikationsbehov som i mångt och mycket bygger på interaktion. Det är även viktigt att Ungdomsmottagningen och sexualundervisningen anpassas bättre efter ungdomars behov.</p>

Internet används idag av väldigt många ungdomar som kommunicerar genom Instant messaging och e-post eller är medlem i olika Communitys såsom Facebook. Många ungdomar använder även Internet till att kontrollera och söka efter fakta. Unga tjejer tillhör den första generationen som växer upp i detta enorma informationsflöde som Internet och de sociala medierna innebär och de är även en av de grupper som är väldigt påverkningsbara genom bland annat olika medier. På Internet kommuniceras det mycket kring sex, vilket bland annat märks genom att sex är det vanligaste sökordet på Internet. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur unga tjejer använder sociala medier, dvs. Internet, när de vill ha information om sex och samlevnad och vi vill även få reda på hur tjejerna vill ha information om sex. Vi har därför valt att göra fokusgrupper med tjejer födda 1993 som går på Sundsvalls gymnasium. Syftet är även att undersöka hur dessa tjejer, Folkhälsoinstitutet och Ungdomsmottagningen resonerar kring kommunikation om sex och samlevnad och även att få en bild av vad som kommuniceras om sex och samlevnad på några utvalda webbsidor. Vi har valt att göra en kvalitativ innehållsanalys av fyra stycken webbsidor som riktar sig till ungdomar där sex och samlevnad diskuteras. Det vi kommit fram till att det diskuteras mycket om på dessa fyra sidor är allmänna frågor som bland annat handlar om könssjukdomar och graviditeter samt frågor och tips om olika preventivmedel. Det förekommer dock också allvarligare ämnen som t.ex. frågor och berättelser om våldtäkter. Frågor relaterade till tjejers osäkerhet är också något vi sett mycket av. Från de två samtalsintervjuer vi har gjort med Folkhälsoinstitutet och Ungdomsmottagningen i Sundsvall har vi kommit fram till att de tycker att det är bra att det finns en diskussionsmöjlighet för tjejerna. De tycker att även om det finns bra information på Internet så måste man vara medveten om att det även kan finnas felaktig information. De är inte förvånade över vad som diskuteras på Internet men saknar samtidigt mer grundläggande frågor såsom värderingar och jämställdhet både på Internet och i sexualundervisningen i skolan. Det fokusgrupperna visar är att många av tjejerna inte använder sociala medier för att söka information om sex och samlevnad. Däremot är det många av dem som säger att de skulle kunna göra det eftersom det går fort och är lättillgängligt. Tjejerna tycker även att både Ungdomsmottagningen och sexualundervisningen i skolan är ett bra sätt att få information på men de har åsikter om vad som kan förbättras gällande dem.  Undersökningen har visat att det är bra att det finns möjlighet för unga tjejer att kommunicera och söka information om sex och samlevnad på Internet men att det samtidigt måste vara anpassat efter deras kommunikationsbehov som i mångt och mycket bygger på interaktion. Det är även viktigt att Ungdomsmottagningen och sexualundervisningen anpassas bättre efter ungdomars behov.

Studiens syfte har varit att undersöka tonårstjejers syn på och konstruktion av genus och sexualitet och huruvida de anser att det finns samband mellan genus, sexualitet, jämställdhet och feminism. Fokus har legat på sexuellt handlingsutrymmer, förhållandet mellan kärlek och sexuella handlingar, på vilket sätt utseende och klädstil kopplas till kön och sexualitet, syn på hetero-, homo-, och bisexualitet samt tonårstjejernas grad av feministisk medvetenhet. Studien har byggts på kvalitativa samtalsintervjuer med sammanlagt sju tonårstjejer mellan 15-20 år. Studien gör en postmodernistisk feministisk ansats och utgår i sin analys ifrån Yvonne Hirdmans och Judith Butlers teoribildning om genus, kön och sexualitet. Det blir genom studien tydligt hur de studerade tonårstjejerna förhåller sig till olika genusnormer kring hur en normal tjej bör vara, se ut och uttrycka sin sexualitet.

<p><strong><p>This composition deals with questions concerning the ongoing construction of gender among personnel in different project for young girls and young boys ( ages 14): its conditions and meanings and how personnel form and mediate gender experience. The aim of this essay is to investigate how gender is made in everyday practise in three projects which address to either young girls or young boys, and to examine how the formation of gender interplays between conceptions among personnel and the practise in the projects. Central questions are: How describes the practical work and the needs of girls and boys in the project? And does the gender-segregated work justified in the projects? Qualitative methods are used to answer these questions. We made qualitative interviews among personnel from three projects, Ellen, Allan and DISA. Ellen and Allan is both part of the "Rädda Barnen" organization in Sweden. Ellen is a group for girls with a feminist/gender equality approach. Allan is a project for boys, also with a gender equality approach. Both Ellen and Allan has the aim to give young girls and boys the opportunity to, by dialogue, discourse and challenge gender-patterns in there everyday life. DISA is a method for girls with the aim to prevent stress and negative thoughts. The method is from the beginning translated and accommodated from a gender-neutral method from USA to a method for young girls in Swedish schools. The method is evaluated on girls but the DISA-project in this study also adopts the method in boy-groups. The empirical material consists of five semi-structured interviews with personnel from the three projects. We have also used fundamental documents such as project plans and manuals in our analysis. Our theoretical framework combines theory of who address tension between gender, normalization and change. Butler’s theory, in which gender is formed through acts, words and gestures, is our main point of departure for understanding the formation of gender. We also adopt a social-constructivism approach in our understanding of gender and in our analysis of the empirical material. In our analysis: we illustrate how gender is made by being incorporated into the practice by personnel performance, and the personnel translation of the projects ideology and documents. The personnel justifications for gender-segregated work is throughout their own definition of girls and boys needs. Sexuality is a prominent theme in both Ellen and Allan and also the most common motive among the personnel to work gender-segregated. The leaders view is that guys and girls can talk about this together in a group. The approach differs between projects. DISA is based on a hard-structured material. A fact which paradoxically means that we do not know much about the project's practice. Ellen and Allan use the dialogue to discuss and contest traditional gender patterns. However, in all projects the dialogue represents a large part of practice. But for girls the unilateral focus on dialogue tend to reproduce the picture of girls' responsiveness and ability to empathetic. Meanwhile the conversation in Allan can become a opportunity for the boys to express themselves verbally in a way they might not be accustomed to. Personnel in Allan and Ellen describe themselves as free to organize and design the group meetings. The needs that the participants express, as well as the practice offers, consolidates the expectations placed on girls and boys. The participants re-create and construct their gender through conversations about violence, sex, relationships, etc. But we have also seen how femininity and masculinity norms are challenged by the way the dialogue is focused on reflexivity and criticism towards gender patterns.</p></strong></p>

Instagram är en fotodelningsapplikation som i stor utsträckning används av den yngre befolkningen. Det har visat sig att unga tjejer är den målgrupp som i störst utsträckning påverkas av det innehållet som publiceras på Instagram, framförallt när det kommer till aspekter gällande utseende och kroppsideal. Syftet med studien var att undersöka hur unga tjejer förhåller sig till Instagram samt vilka erfarenheter de har av det kroppsrelaterade innehåll som framställs på applikationen och hur det i sin tur kan komma att påverka deras kroppsuppfattning. Studien bygger på en kvalitativ ansats och empirin har samlats in genom fokusgrupper, i vilka sex tjejer i åldrarna 18 till 19 år deltog, samt genom netnografi. Genom en kvalitativ innehållsanalys har fem teman växt fram, som sedan legat till grund för hur resultatet presenterats. Av resultatet framgår att unga tjejer påverkas såväl medvetet som omedvetet av de kroppsrelaterade innehåll som publiceras på Instagram, vilket leder till både positiva och negativa känslor om den egna kroppen. / <p>2018-06-07</p>

Problemformulering och syfte:Tidigare forskning visar att tonårstjejer i åldrarna 14 till 18 år spenderar mer tid på sociala medier jämfört med övriga demografiska grupper, sett till kön och ålder.  Inom den nämnda gruppen observeras det vidare att 40% av flickor, i åldrarna 14 till 16, tillbringar mer än tre timmar per dag på sociala medier. Motsvarande andel för tonårstjejer, 17 till 18, år är 50%. Huvudfokus för tidigare studier har främst undersökt hur denna “ständiga uppkoppling” bär med sig negativa konsekvenser med hänsyn till den aktuella demografiska gruppens psykiska välmående, i synnerhet gällande självkänsla och självbild.  Syftet med studien är att undersöka hur unga tjejer påverkas av kommunikationsinnehållet på sociala medier.

Dagens Sverige är ett mångkulturellt land där människor med olika bakgrund lever tillsammans mer eller mindre integrerat. Att vara ung idag kan vara problematiskt då man ska förhålla sig till olika attityder som existerar sida vid sida. Detta gäller inte minst synen på sexualitet som i samhället i allmänhet kan anses vara liberal men där unga tjejer i invandrargrupper kan ha helt andra villkor. Vi ville undersöka hur de unga tjejerna upplever synen på sexualitet i samhället och i mångkulturella sammanhang. Denna kunskap kan vara av intresse för hur man kan bedriva socialt arbete med unga tjejer. För att inhämta information intervjuade vi en grupp unga tjejer i åldrarna 15-16 år, vilka gav oss den kunskapen vi sökte. Unga tjejer befinner sig i en position där uttrycket för sexualitet är viktigt för hur man betraktas och tankar om den perfekta kärleksrelationen är ständigt närvarande. Unga tjejerna med invandrarbakgrund befinner sig även i en process där de både ska hitta sin identitet och position i det mångkulturella samhället. Resultatet av vår fokusgruppsintervju visade att sexualitet kan vara ett komplext ämne och att det finns ett behov och intresse hos de unga tjejerna av att diskutera detta ämne. Sexualitet kan betraktas som ett känsligt ämne men detta bör inte stå i vägen för att de unga tjejerna ska få möjligheter att uttrycka och diskutera sina känslor och tankar om ämnet.

Kroppen, i termer av kroppsliga vardagserfarenheter och unga tjejers kroppsliga gestaltning av lik- eller olikartade erfarenheter, som uppvisas inom en nätkultur på bloggar om hälsa och träning har använts som empirisk och analytisk grund. Syftet med studien är att undersöka hur heteronormativ femininitet iscensätts, förhandlas och görs normerande i populära bloggar inom träning och hälsa samt varför de konsumeras av unga tjejer. Inledningsvis redogörs för en beskrivande bakgrund av moderna västerländska konsumtionssamhället och vad det kan innebära för individers identitetsarbete. Tidigare forskning inom området berör ungas förhållningssätt till kroppen, ideal och femininitet, kulturella framställningar av normer samt medier som verktyg för identitetsskapande. En netnografisk undersökning med text- och bildanalys har genomförts av tre stycken bloggar för både publicerat material och interaktiva delar, det vill säga bloggarens inlägg och läsarnas frågor och kommentarer. Tre grundläggande teman var specifikt framträdande i den funna empirin; tämjandet av kroppen, iscensättningen av heteronormativ femininitet samt konsumtion och klasskillnader. Vidare har analyser utgått ifrån grundläggande genusteorier som berör performativitet, klass, queerteorin, normalisering och makt och stereotyper och sociomentala relationer. Resultaten visar att tjejernas föreställningar om och iscensättningen av femininitet inom nätkulturen strukturerar såväl tankar som handlingar. Deras kroppar är eller strävar efter att vara bärare av viss slags ideal heteronormativ femininitet och kroppen fungerar som medium varigenom denna kan verka. Konsumtion och markörer visar sig vara medel som möjliggör iscensättningen och den ideala livsstilen. Relationen mellan skribenten och läsarna diskuteras i termer av makt, klass och expertkunskap. Diskussioner har även förts kring vilken betydelse och mening bloggarnas diskurser om femininitet och kroppsnormer kan ha för unga tjejers föreställningar om vad som krävs för att vara kvinna ”på rätt sätt” i dagens samhälle. / The human body, in terms of everyday experiences and young women’s body staging of similar or unequal experiences that is exposed among an Internet culture on lifestyle blogs about health and fitness has based the empiric analyses. The study aims to examine how young women practice and negotiate hetero normative femininity on popular blogs about health and fitness and what conveys girls’ interest to read and interact in these type of online communities. The main questions of the study concern what type of feminine body standards are negotiated and orchestrated in blogs consumed by young women, what messages and ideals about health are conveyed and communicated through text and images, what kind of femininity do the girls strive to achieve by active consumption of and communication in blogs and why is it desirable, what enables the staging and what legitimizes the writers position as a role model and how can young girl’s health as a discursive practice be analysed and related to a broader social perspective concerning norms and ideals. The theoretical framework of the study is based on gender theories such as performativity, class, queer theory, normativity, power and social control, stereotypes and sociomental relationships. The methodology for the study is a netnographic observation of three blogs with further text- and image analysis both for published material and interactive fragments - blog posts and readers’ comments and questions. The three main themes that were specifically disclosed in the results are modifying of the body, the implementation of hetero normative femininity according to ideal images and consumption and class disparities. The results are illustrating the girls’ notions and staging of a specific heteronormative femininity among the Internet culture. The ideas about the ideal female body and lifestyle can structure thoughts as well as actions. Consumption and various types of labels and markers are used as tools for enabling the staging of the ideal lifestyle. The relation between the writer and the readers has been discussed in aspects of power, class and expertise. Further analyses and discussions has been held in terms of the theoretical framework of the study.

The purpose of this study was to chart and analyze the level of knowledge among the professionals who in their line of work meet young girls who have been exposed for cyber bullying, also to identify what the consequences that cyber bullying has for young girls in the age of 13-15 years old, focusing on their wellbeing. In this study four semi-structured interviews were used. The theories chosen for the analysis of our results were symbolic interactionism and objectification theory. Results from this study showed that girls were mostly exposed to cyber bullying because of the way they look. That results in negative consequences for the young girls’ wellbeing, in terms of lower self-esteem, questioning of their self, unease and anxiety. All our participators in this study were unanimous that education within the subject was important, but that the education they currently had wasn’t good enough. / Denna studie syftade till att kartlägga och analysera hur kunskapsläget såg ut hos professionella som i sitt arbete kommer i kontakt med unga tjejer som blivit utsatta för nätmobbning, samt att utifrån de professionellas synvinkel se konsekvenser som nätmobbningen fått med avseende på välmående för unga tjejer i 13–15-årsåldern. I denna studie genomfördes fyra halvstrukturerade intervjuer. För att analysera resultatet använde vi oss av symbolisk interaktionism och objektifieringsteorin. Studien visade att unga tjejer mestadels blev utsatta för nätmobbning rörande deras utseende. Detta resulterade i negativa konsekvenser för de unga tjejernas välmående såsom en sämre självkänsla, ett ifrågasättande av sig själva, oros- och ångestproblematik. Samtliga informanter i studien var eniga om att utbildning inom ämnet var viktigt, men att den utbildning de hittills fått inte var tillräcklig.

Våld i ungas parrelationer är ett problem som fått ökad uppmärksamhet bland annat ur ett politiskt perspektiv de senaste åren. Syftet med denna studie är att undersöka socialarbetares erfarenheter av att arbeta med våld i ungas heterosexuella parrelationer med ett fokus på unga tjejers våldsutsatthet. Studien ämnar undersöka hur socialarbetare beskriver sin egen samt unga tjejers kunskap kring och syn på våld, vilken form av våld socialarbetare beskriver att unga tjejer blir utsatta för samt om socialarbetare ser några särskilda utmaningar i arbetet med unga våldsutsatta tjejer. Studien grundar sig på en kvalitativ metod och tematisk analys av tio semistrukturerade intervjuer med socialarbetare från olika verksamheter. Studien behandlar även teorier såsom kunskap i socialt arbete, normaliseringsprocessen, strukturell feministisk förklaringsmodell samt ett intersektionellt perspektiv. Resultatet visade att intervjupersonerna upplever att de själva besitter god kunskap kring ämnet men att det finns en avsaknad av kunskap bland unga tjejer samt andra professionella som arbetar med målgruppen. Vidare framkommer det i resultatet att fysiskt, psykiskt, sexuellt samt digitalt våld är de våldsformer som unga tjejer främst blir utsatta för. Utmaningar som intervjupersonerna beskriver samt som återfinns i resultatet är att identifiera samt nå ut till unga våldsutsatta tjejer. Ytterligare beskrivs machokultur och normer vara en utmaning i intervjupersonernas arbete. / Violence in young people’s relationships is a problem which has received an increased amount of awareness in the last years, especially in a political sense. The purpose of this study is to investigate social workers experiences of working with violence in young people’s heterosexual relationships, focusing on young girls’ exposure to violence. This study aims to examine how social workers describe their own knowledge of and view on violence, as well as how they experience the knowledge of young girls. Furthermore, this study aims to see which type of violence young girls are exposed to according to social workers and if social workers identify any challenges in their work with these young girls. A qualitative method has been used and a thematic analysis of ten semi structured interviews with social workers from different establishments has been performed. The study also makes use of knowledge in social work, normalization process theory, structural feminist theory and an intersectional perspective. The results revealed that the social workers who were interviewed experience that they themselves have good knowledge on the topic. However, they described a lack of knowledge among young girls as well as among other professionals who work with the target group. Furthermore, the result showed that physical, psychological, sexual, and digital violence are the most common types of violence which young girls are exposed to in their relationships. Challenges which are described by the social workers who were interviewed, and which are presented in this study’s result, is to identify and reach out to young girls who are exposed to violence. Macho behavior and attitude and social norms are furthermore described as challenges by the interviewees.