We are constantly being fed information. Everything and everyone we come into contact with may somehow make a new impression on us, whether we are aware of it or not. One of the ways that people in today’s society in Sweden are being given information is via different types of media, for example through commercials. Whether it’s a video clip or a still-frame picture, a commercial is an effective way for a company to reach out to potential customers. However, it is not only the messages or signals that may appear obvious that these companies send out when advertising with commercials. When taking a closer look at a commercial, it becomes clear that these pictures or video clips may make more impressions than it may first appear. Commercials mirror the society that we are living in, yet at the same time they send out signals about what the society could be like. Creating expectations, longing and ideals; commercials have a larger impact on their public than it may first seem. In this essay we have chosen to focus on two Swedish brands: the grocery store Ica and the clothing brand Hennes & Mautriz (H&M). Focusing on three different time periods – the 1990’s, 2000’s and 2010’s – we have studied the development of these two companies commercials and analyzed what possible messages these commercials send out. Our main focus has been to study these brands from a gender critical perspective and analyzing how men and women are portrayed, comparing differences and similarities.

Syftet med denna studie var att fördjupa våra kunskaper i hur interaktionen mellan pedagogen och eleverna bidrar till att skapa kön i samlingen. Vårt fokus har varit på pedagogens bemötande av barnen och hur flickor och pojkar kommunicerar i samlingen. Empirin samlades in med hjälp av kvalitativa observationer i en skolklass, årskurs ett, och en förskoleklass. I vårt resultat framgår det hur pojkar får mer utrymme i samlingen och flickor har mer tålamod att vänta på sin tur. Det visade sig även att pojkarna hade djupare samtal med pedagogerna och fick fler följdfrågor än vad flickorna fick. Det var även vanligt att pojkarnaifrågasatte pedagogens uttalande medan flickor tog mer närkontakt med pedagogen. När det kommer till pedagogens bemötande av eleverna visade det sig att hon använde en mjukare samtalston till flickorna. En slutsats vi drar är att det finns en tydlig fördelning mellan könen i samlingen och att skillnaderna mellan pojkars och flickors sätt att kommunicera är stor, likaväl som pedagogens bemötande till de olika könen.

Syftet med uppsatsen är att se hur huvudkaraktärernas genus framställs och därmed bidra till diskussionen om bilderböckernas reproduktion av genus i samhället. Vi har genomfört en historisk jämförelse för att se vilken förändring som har skett med tanke på införandet av genus som begrepp samt feminismens utveckling i Sverige. Vi har använt oss av kvalitativ textanalys som metod. Vi har kritiskt granskat utvalda bilderböcker ur ett genusperspektiv och gjort en historik jämförelse. Böckerna vi har analyserat består av tio frekvent utlånade böcker. Fem böcker utgivna före 1985 samt fem böcker utgivna 2010 eller senare. Till hjälp vid analyserna har vi använt en av oss utökad version av Nikolajevas abstrakta schema över manliga och kvinnliga egenskaper. Begreppen i utökningen har vi hämtat i annan litteratur. Resultatet är uppdelat i två tidperioder. Vi har först analyserat de tidigare utgivna böckerna. Resultatet av dessa analyser visar att böckerna främst är normbekräftande, med några normbrytande undantag. Resultatet av analyserna av de senare utgivna böckerna visar på liknande tendenser. Normerna bryts oftare gällande huvudkaraktärernas egenskaper än deras attribut i de båda tidsnedlagen. Detta innebär att vår undersökning inte visar någon större förändring över tid.

Denna studie handlar om hur olika föreställningar om manlighet och kvinnlighet framställs i läseböcker som används i skolan. Den bakomliggande teorin för denna studie är socialkonstruktivism samt Yvonne Hirdmans genussystem/genusordning med fokus på den dikotomiska uppdelningen av vad som anses vara manligt och kvinnligt. Syftet med studien är att bidra med en förståelse för hur manlighet och kvinnlighet kan framställas i läseböcker som används i grundskolans tidigare år. Den frågeställning som vägleder arbetet är: Vilka olika typer av karaktärer går att identifiera med hjälp av de egenskaper och beteenden som beskriver män/pojkar och kvinnor/flickor i läseböckerna? För att kunna genomföra denna studie och besvara den frågeställning vi ställt har kvalitativa samt komparativa analyser av text och bild i fyra stycken läseböcker som används i grundskolans tidigare år gjorts. Fem olika karaktärstyper kunde identifieras. Vi har valt att kalla dem Den vackra flickan/kvinnan (kvinnliga karaktärer som är omtänksamma, snälla och bryr sig om sitt utseende), Den aggressiva pojken/mannen (manliga karaktärer som är våldsamma, aggressiva och hotfulla), Det mångsidiga barnet (pojkar och flickor som visar på en kombination av manliga och kvinnliga egenskaper), Den mångsidiga vuxna (kvinnor och män som visar på en kombination av manliga och kvinnliga egenskaper) samt Den brytande karaktären (karaktärer som endast visar upp egenskaper från det motsatta könet).  Slutsatsen vi kunde dra var att böckerna visade upp en variation av hur manlighet och kvinnlighet framställs i läseböcker som används i grundskolans tidigare år.

<p>Denna studie har undersökt huruvida priming för den kvinnliga könsstereotypen i tv-reklam ökar graden av konformitet hos kvinnor. Tidigare forskning har visat att sådan priming kan leda till försämrade prestationer och sänkta ambitionsnivåer hos kvinnor. Deltagarna i studien utgjordes av 76 kvinnliga universitetsstudenter. Primingmanipulationen bestod av tolv reklamfilmer riktade till kvinnor. Graden av konformitet mättes i form av deltagarnas skattning av antal ljud på ett ljudurskiljningstest som gjordes tillsammans med fyra konfederater. Betingelserna bestod av priming eller ingen priming före konformitetstestet. Resultaten visade inte på någon signifikant skillnad mellan experimentgrupp och kontrollgrupp när det gäller grad av konformitet, d.v.s. primingmanipulationen har inte gett utslag, vilket går emot studiens hypotes.</p>

Denna studie har undersökt huruvida priming för den kvinnliga könsstereotypen i tv-reklam ökar graden av konformitet hos kvinnor. Tidigare forskning har visat att sådan priming kan leda till försämrade prestationer och sänkta ambitionsnivåer hos kvinnor. Deltagarna i studien utgjordes av 76 kvinnliga universitetsstudenter. Primingmanipulationen bestod av tolv reklamfilmer riktade till kvinnor. Graden av konformitet mättes i form av deltagarnas skattning av antal ljud på ett ljudurskiljningstest som gjordes tillsammans med fyra konfederater. Betingelserna bestod av priming eller ingen priming före konformitetstestet. Resultaten visade inte på någon signifikant skillnad mellan experimentgrupp och kontrollgrupp när det gäller grad av konformitet, d.v.s. primingmanipulationen har inte gett utslag, vilket går emot studiens hypotes.

Denna studie granskar hur pojkar och flickor framställs i ett urval av barnlitteratur. Genom en textanalys utefter en analysmodell har traditionella könsmönster synliggjorts i det empiriska materialet. Analysmodellen består av två frågor vilka har legat till grund för textanalysen. Frågorna är utarbetade efter uppsatsens frågeställningar, “Hur framställs pojkar och flickor i barnböckerna?” och ”Vilka normer synliggörs i barnböckerna?”. Analysen har kategoriserats utefter dessa två frågor:   <ol type="1">Hur beskrivs pojkar och flickor utifrån ett över- och underordnat maktförhållande, där den ena underordnar sig den andra?         2: Hur manifesteras traditionella könsmönster?   De teoretiska ansatserna utgår från begreppen feminism, genus och makt. Analysen och resultatet av de studerade verken visar att fyra av fem böcker porträtterar protagonisterna med både kvinnliga och manliga egenskaper, det vill säga med ett könsöverskridande uttryck. Slutsatsen är att fyra av de fem böckerna bryter mot normen om hur en man eller kvinna ska bete sig och visar på ett medvetet genustänk där karaktärerna inte framställs som könsstereotypa. Den femte boken är skriven i en stereotyp anda där pojkarna tillskrivits manliga egenskaper.   Nyckelord: barnlitteratur, genus, könsstereotyp, feminism, makt

I förskolan har förskollärare ett komplext uppdrag där de både har som uppgift att erbjuda högläsning för barn och att motverka könsmönster som begränsar barns val, utveckling och lärande. Tidigare forskning har visat att bilderböcker förmedlar traditionella könsmönster och att barn får förståelse för hur pojkar och flickor förväntas agera utifrån detta. Syftet med vår studie var att studera hur barn gestaltas i bilderböcker ur ett genusperspektiv. Mer specifikt studerades vilka könsstereotypiska drag som barn i förskolan kom i kontakt med genom barnkaraktärer i bilderböcker. Detta har vi studerat genom en kvalitativ metod där vi genomförde en visuell textanalys av sex stycken bilderböcker, där text och bild analyseras som en helhet. Det resultat vi kom fram till var att barnkaraktärerna, i de bilderböcker som vi analyserat, inte bara har traditionella könsmönster. Resultatet visar på att samtliga karaktärer både bryter och följer könsstereotypiska drag. Den slutsats vi kom fram till var att barn i förskolan idag möter karaktärer som både följer och bryter de könsnormer som samhället har idag. Medvetna pedagoger kan använda litteratur för att belysa olika genuskonstruktioner och ge alla barn samma möjligheter att utforska och skapa sin egen identitet.

<p>En intervjustudie har genomförts på en palliativ avdelning på ett sjukhus i södra Stockholm och bygger på sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer med manliga sjuksköterskor. Syftet med studien var att undersöka hur manliga sjuksköterskor upplever sitt arbete, manligt och kvinnligt på arbetsplatsen och hur de upplever att omgivningen ser på deras yrkesval, i detta fall på en palliativ avdelning. Under studiens gång fann jag det svårt att hitta forskning om genus i palliativ vård, varken svensk eller utländsk forskning verkar ha uppmärksammat detta område.</p><p>Teorier och tidigare forskning om genus, manliga sjuksköterskor och genus i yrken har legat som grund och diskuteras tillsammans med resultatet.</p><p>Tidigare forskning visar att manliga sjuksköterskor ofta hamnar inom vården av en slump eller brist på andra arbeten. De dras till delar av vården där det händer mycket och är "actionfyllt" såsom ambulansen och akutvården. Det sker en uppdelning i arbetssysslor mellan de manliga och kvinnliga sjuksköterskorna där kvinnorna står för omvårdnad och männen för den tekniska kunskapen. Resultatet av min studie visar att intervjupersonerna aktivt valt sitt yrke och hade inget intresse att studera vidare till t.ex. läkare. Den avdelning som undersöktes upplevde sig själva jämställda i sitt arbetssätt där både män och kvinnor utförde både omvårdande och tekniskt inriktade arbetsuppgifter. Respondenterna tyckte att sjuksköterskeyrket var perfekt då det innehöll både ansvar och mycket patientkontakt och denna studie visar att de manliga sjuksköterskorna tvärtemot aktivt sökt sig till omsorgsvård på grund av att de vill arbeta mer långsiktigt och vårdande med patienterna. Relationer mellan patienter, anhöriga och kollegor stod i fokus. I studien uppkommer det att det finns inslag i deras arbetsbeskrivning som de anser vara positivt i bemärkelse att det är självständigt arbete såsom t.ex. hemsjukvård. Vidare upplever respondenterna att omgivningen tycker det är naturligt att de arbetar som sjuksköterskor och att det snarare är inriktningen på vården som är svår för omgivningen att prata om. Respondenterna känner sig trygga i sin egen manlighet och i sin yrkesroll och har inga problem att titulera sig som sjuksköterskor.</p>

En intervjustudie har genomförts på en palliativ avdelning på ett sjukhus i södra Stockholm och bygger på sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer med manliga sjuksköterskor. Syftet med studien var att undersöka hur manliga sjuksköterskor upplever sitt arbete, manligt och kvinnligt på arbetsplatsen och hur de upplever att omgivningen ser på deras yrkesval, i detta fall på en palliativ avdelning. Under studiens gång fann jag det svårt att hitta forskning om genus i palliativ vård, varken svensk eller utländsk forskning verkar ha uppmärksammat detta område. Teorier och tidigare forskning om genus, manliga sjuksköterskor och genus i yrken har legat som grund och diskuteras tillsammans med resultatet. Tidigare forskning visar att manliga sjuksköterskor ofta hamnar inom vården av en slump eller brist på andra arbeten. De dras till delar av vården där det händer mycket och är "actionfyllt" såsom ambulansen och akutvården. Det sker en uppdelning i arbetssysslor mellan de manliga och kvinnliga sjuksköterskorna där kvinnorna står för omvårdnad och männen för den tekniska kunskapen. Resultatet av min studie visar att intervjupersonerna aktivt valt sitt yrke och hade inget intresse att studera vidare till t.ex. läkare. Den avdelning som undersöktes upplevde sig själva jämställda i sitt arbetssätt där både män och kvinnor utförde både omvårdande och tekniskt inriktade arbetsuppgifter. Respondenterna tyckte att sjuksköterskeyrket var perfekt då det innehöll både ansvar och mycket patientkontakt och denna studie visar att de manliga sjuksköterskorna tvärtemot aktivt sökt sig till omsorgsvård på grund av att de vill arbeta mer långsiktigt och vårdande med patienterna. Relationer mellan patienter, anhöriga och kollegor stod i fokus. I studien uppkommer det att det finns inslag i deras arbetsbeskrivning som de anser vara positivt i bemärkelse att det är självständigt arbete såsom t.ex. hemsjukvård. Vidare upplever respondenterna att omgivningen tycker det är naturligt att de arbetar som sjuksköterskor och att det snarare är inriktningen på vården som är svår för omgivningen att prata om. Respondenterna känner sig trygga i sin egen manlighet och i sin yrkesroll och har inga problem att titulera sig som sjuksköterskor.