Detta är en kvalitativ studie som syftar till att belysa den resa ett antal studenter med utländsk bakgrund har gjort när de har valt att läsa på lärarutbildningen samt vad som bidrog till att dessa lärarstudenter valde att utbilda sig till lärare. Begreppet resa i den här uppsatsen är metaforiskt och beskriver den kronologiska tidsprocess dessa studenter har tagit sig igenom från barndomen till tidigt vuxenliv. Jag har utgått från ett tidsperspektiv delat på tre episoder: Då som syftar till hur lärarstudenterna ser på den egna uppväxten i Sverige samt erfarenheterna från tidigare skolgång, Nu under pågående högskolestudier med allt vad det innebär att axla lärarrollen och slutligen Sedan med betoning på vilka förväntningar och förhoppningar dessa lärarstudenter bär med sig in i framtiden som blivande lärare. För att ta reda på det, har jag använt mig av en kvalitativ forskningsgrund med kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Den empiriska insamlingen har tolkats inom ramen för teoretikerna Pierre Bourdieu och hans teorier om kapital, habitus och fält samt Beverly Skeggs begrepp respektabilitet. Lärarstudenternas berättelser skildrar vilken kamp det kan innebära att ha vuxit upp i den så kallade ”förorten”, gått i den svenska mångkulturella skolan och vidare till akademiska studier. Att bryta den negativa självrepresentationen som kan finnas i ett samhälle genom att investera i en utbildning för att kunna hjälpa andra människor, är den berättelse som lyfts upp tydligt här. Nyckelord: lärarstudenter, mångkulturalitet, respektabilitet, utländsk bakgrund. / The current qualitative study aims to shed light on some minority female students’ way “journey” to teacher education programmes and the factors that contributed to their choice of becoming teachers. The concept “journey” used here is metaphorical and describes the chronological process these student have gone and are still going through from childhood to early adulthood. The students’ stories are presented following three periods of time: The students’ stories about growing up in Sweden and the experience of previous schooling. Their stories of being student at the institute of teacher education with all that implies to become a future teacher with a defined teacher role and responsibilities. Lastly their aspirations and expectations during the future as future teachers with other ethnic background than Swedish. Data was collected through qualitative semi-structured interviews and was then analyzed using Bourdieu’s theories of “capital, habitus and field” as well as Beverly Skeggs concept of “respectability”. Teacher Student stories depicting the struggles it may mean having grown up in the "suburbs", passed through the Swedish multicultural school and on to academic studies. Breaking the negative stigmatization that might be in a society by investing in education to be able to help other people, is the story brought up here by these students.Keywords: minority background, multiculturalism, respectability, student teachers.

Arbetets centrala frågeställning är varför människor i Sverige idag fortfarande väljer att gifta sig, trots att de lever i ett samhälle där samboförhållanden är så accepterade, samt vilka eventuella skillnader det finns mellan män och kvinnor i denna fråga. Frågan undersöks med hjälp av två kvalitativa metoder. Dels genom en observation av ett Internetbaserat diskussionsforum med bröllopsinriktning, och dels genom intervjuer med två par som nyligen gift sig. Undersökningarna inriktade sig på dels människornas känslor, tankar och åsikter om bröllop och äktenskap, men också hur de själva valt att utforma sitt bröllop. Resultaten av undersökningen visar att ett bröllop kan ha väldigt många funktioner samtidigt, och att brudparen utformar sitt bröllop efter vilka vinster de eftersöker. Bröllopet kan ge vinster i form av praktiska (ekonomiska/juridiska) fördelar så väl som trygghets-, sociala och känslomässiga vinster. Bröllopet kan även ses som ett feminitetsprojekt, eftersom kvinnan genom bröllopet får möjlighet att visa upp den femininitet/respektabilitet som kan ge vinster för henne, enligt Bourdieus kapitalteori. Bröllopet kan även ses som ett stort skådespel, enligt Goffmans dramaturgiska teori, där de deltagande får möjlighet att framställa sig själva på det sätt de vill uppfattas. Slutligen kan bröllopet även ses ur ett etnologiskt perspektiv, där seden är ett sätt att markera övergångar i livet och tidens gång, samt att hedra och skymfa deltagare.

Detta examensarbete är en fallstudie i hur kvinnliga klienter som söker vård för substansmissbruk upplever mötet med vården och socialtjänsten. Den utgår från djupintervjuer med fyra kvinnor som har haft missbruk och beroendeproblem. Vad som särskiljer dessa kvinnor är att de faller utanför ramarna av den traditionella bilden av den kvinnliga missbrukaren. Det finns ingen social utsatthet i form av våld, bostadslöshet, arbetslöshet eller prostitution som annars brukar vara närvarande. Samtliga av mina informanter är välanpassade och högst kompetenta samhällsmedborgare med arbete, akademisk utbildning, egna företag och bostad. Samtliga har vidare hamnat i kläm mellan olika hjälpinstanser då socialtjänsten i första hand är utformad för att tillhandahålla hjälp som syftar till att återanpassa och återinföra individer som av en eller annan anledning hamnat utanför samhället. Missbruksvården i sin tur kräver att man uppvisar flerårig dokumentation på sitt missbruk innan man blir aktuell för substitutionsvård, för detta krävs bl.a. att man ska vara aktuell hos socialtjänsten. / This is a case study on how female clients seeking treatment for substance abuse are experiencing the treatment that the get in their dealings with the medical and social care services. It is based on interviews with four women who have had addiction and dependency problems. What distinguishes these women is that they fall outside the range of the traditional image of the female drug abuser. There is no social vulnerability in the form of violence, homelessness, unemployment, prostitution that otherwise tend to be present. All of my informants are well adjusted and highly competent members of society. They work, have academic education, private businesses and housing. My aim has been to shed light on these women's experiences of the treatment they have met in their dealings with the medical and social scare services.

Uppsatsen beskriver hur undersköterskor i hemvården ser på sig själv som yrkesarbetande undersköterskor samt varför de har valt att arbeta inom detta yrke. Deras uppfattning av deras arbete utifrån yrkets status i samhället, maktupplevelse på arbetsplatsen samt hur de klassdefinierar sitt yrke. Detta jämförs med godtagbara teorier om respektabilitet och klassteori byggd på maktupplevelser / NURSINGPERSONELL IN HOMECARE, A QUALATIVE INTERWIEVSTUDY CONCERNING HOW NURSINGPERSONELL SEE THEM SELF AS PROFFESSIONALLS.

Prostitution har varit ett ständigt aktuellt ämne sedan sexköpslagen kom 1999. Vi har velat undersöka vad diskursen fri vilja inom prostitutionsdebatten innebär. Vi har valt ut teman för att kunna analysera hur diskursen fri vilja framkommer i debatten. Vårt syfte är att undersöka vad som inryms i diskursen fri vilja och vilka feministiska ståndpunkter som ger diskursen dess olika innebörder. Vi har genomfört en diskursanalys på tre böcker, utvalda för att representera de olika poler vi anser oss se i debatten. Vad vi har kommit fram till är att diskursen fri vilja ser olika ut beroende på vilken pol inom debatten man ser till och vilket syfte, personen man ser till har. Definitionen av begreppet fri vilja beror på vilka normer och värderingar man ser till.

Syftet med uppsatsen har varit att ta del av berättelser och upplevelser kring kvinnor som befinner sig i en missbrukssituation. Uppsatsens empiri samlades in via nio kvalitativa semistrukturerade intervjuer med informanter som alla arbetar  med kvinnor i missbruk med arbetstitlar såsom behandlare, samtalsterapeut, samordnare och enhetschefer. Tematisk analys användes för att analysera empirin, därtill bidrog Beverly Skeggs begrepp om respektabilitet samt Goffmans rollteori och begrepp stigma till att förstå och analysera resultatet. Resultatet av studien synliggör nio teman som har varit återkommande i informanternas berättelser om den kvinnliga missbrukaren samt hur informanterna arbetar med att främja en kvinnas väg ur ett missbruk. Resultatet belyser hur kvinnorna är en extra utsatt och stigmatiserad grupp och hur kvinnorna upplever ett stigma gentemot samhällets förväntningar på hur en kvinna skall vara utifrån samhällets normer och värderingar. Flertalet av kvinnorna har blivit våldsutsatta, lider av samsjuklighet där PTSD var den mest framträdande påföljden. I studien framkom det vidare hur samverkan inom institutionsvården ansågs bristfällig då dagens missbruksvård inte tar hänsyns till samsjuklighet samt våldsutsatthet.

Syftet med denna uppsats är att analysera och erhålla en djupare förståelse kring latenta föreställningar om ras, sexualitet och femininitet, med utgångspunkt i den svarta kvinnliga hiphopartisten Nicki Minaj framställning av sig själv, och det motstånd hon har artikulerat. Hennes motstånd mot det vita patriarkala majoritetssamhället har mött kritik av de vita artisterna Taylor Swift och Miley Cyrus, samt av den svarta hiphopskribenten Chuck Creekmur. Frågeställningarna berör vilka strategier Minaj använder för att göra motstånd, och vilka reaktioner hennes motstånd får, samt hur Swifts och Cyrus reaktioner kan förstås utifrån teorier om vithet. Det teoretiska ramverket utgörs av hiphopfeministisk och svart feminismteori, främst med utgångspunkt i Chepps (2015) teori om respektabilitet, samt teorier om vithetsnormer, där Yancys (2008) teorier ”om att bli tagen i bakhåll av sin vithet” och ”ond tro” kan nämnas. Metoden som använts är diskursanalys för att genom specifika teman kunna analysera latenta meningar i texterna. Det som framkom i analysen är att Minaj använder många sätt för att göra motstånd, både genom att explicit uttrycka sin åsikt men också genom att utmana sterotypa framställningar av den svarta kvinnans kropp och sexualitet. Swift och Cyrus reaktion på Minaj kritik är typiskt så som många vita reagerar när de konfronteras med sin egen position i vithetsnormen: med chock och aggression mot den rasifierade person som påtalade ojämlikheten.

Melodifestivalen är ett underhållningsprogram som ofta associeras med kvinnor trots att kvinnor inte numerärt är mer framgångsrika än män i tävlingen. Kvinnor tillåts inte heller ta lika mycket plats som män i Melodifestivalen. Masteruppsatsarbetets huvudsakliga syfte är att undersöka vilka former av femininitet som ges utrymme i Melodifestivalen mellan åren 2002 till 2016. Detta har gjorts genom en studie av sekvenser från de TV-sända finalerna av Melodifestivalen. Masteruppsatsarbetet beskriver olika femininiteter utifrån teorier om performativitet, femininitet och kulturella representationer. Detta leder fram till en slutsats som visar att kvinnor representeras i relation till sin kropp genom förväntade vackra utseenden medan män representeras i relation till sin hjärna med expertuttalanden. Fokuseringen på kvinnans utseende representeras dock på olika sätt och de olika formerna av femininitet kan kategoriseras in i kategorierna ”modern/frun”, ”väninnan”, ”divan” och det ”kvinnliga subjektet”. De olika kategorierna förhandlar med femininitetsnormer och respektabilitet på olika sätt där både reproducerande och subversiva handlingar ingår.

I flickforskningen har en mängd flickgestalter undersökts. I denna uppsats studeras flickans konstruktion i relation till traditionella genuskonstruktioner och heteronormativitet. Mer specifikt utreds hur kropp och utseende, agerande samt sexualitet porträtteras och förhåller sig till flickskapet. Detta genom att jämföra två samtida ungdomsromaner: Mina smala axlars längtan (2017) av Maria Frensborg och Ingen normal står i regnet och sjunger (2016) av Sara Ohlsson. Metoden består utav en hermeneutisk och komparativ tolkning av romanerna. I analysen framkommer att flickskapen hos de båda karaktärerna ser olika ut, exempelvis hur de förhåller sig till femininitet och feminism, och att detta kan ses som en effekt av bland annat klass.

Den här uppsatsen är resultatet av ett minnesarbete som gjordes med fyra svenska kvinnor, alla i en ålder över 74 år. Syftet var att förstå mer om varför lågutbildade kvinnor har kortare livslängd än grupper med högre utbildning. Genom att utgå från minnesarbete och kombinera det med intervju och narrativt berättande vidareutvecklade jag metoden. I samtal med kvinnorna har jag skrivit ned deras minnen om bland annat stress. Dessutom har jag också skrivit egna minnen av att gå i skolan.Kvinnornas minnen berättar om hur de gör anpassningar för att upprätthålla respektabilitet. Respektabiliteten sammanvävs till viss del av familjerelationer. Som barn kan de bli familjens skam om de misslyckas med att förhålla sig till normer. Som vuxna tar de ansvar för barn och partners respektabilitet. Kvinnorna i minnena gör till stor del dessa anpassningar i tystnad. De förkroppsligar djupt rotade normer och vissa av dem har innan minnesarbetet inte talat med någon utomstående om livshändelser de påverkats starkt av.Skolan, som ofta begripliggörs som välfärdens framgångssaga (Sohl 2014), analyseras och förstås i den här uppsatsen som något mer problematisk. Även om dess manifesta funktion är undervisning så separerar den individer och ger dem olika förutsättningar. Kvinnorna berättar också om en klassamhörighet där det gäller att inte sticka ut och överprestera i skolan (jmf Skeggs 1997/1999, Berggren 2001) varför skolan också blir en arena där klasstillhörigheter förstärks (Bourdieu & Passeron 1977; Adkins & Skeggs 2004). Skolan är också en arkitektur (Sharma 2014) vars konstruktion i stor utsträckning bärs upp av tid.Analysen talar för att den lågutbildade kvinnans tidslighet har särskilda villkor, vilket skapar en temporal maktobalans. Denna obalans är en bidragande orsak till att lågutbildade kvinnor inte har någon egentlig utveckling av livslängd. Den lågutbildade kvinnan blir oftare förälder tidigt och ägnar sitt professionella liv åt omsorgs- och serviceyrken. I hemmet så väl som på arbetet förväntas hon omkalibrera (Sharma 2014) sin tid till förmån för andras tidsligheter. Omkalibreringar som påfrestar och skapar ohälsa, sjukdom och dödlighet. Omkalibreringen står i relation till den skevhet (Österholm 2012) hennes position håller till normativitet. Dessutom påverkas denna omkalibrering av respektabilitet (Skeggs 1997/1999) då de åligger dem som feminina subjekt att göra anpassningar. För att vara en respektabel kvinna och duktig flicka krävs omkalibrering.