Doktorspromotionen på Uppsala Universitet är en mycket gammal tradition, och en stor akademisk högtid. Syftet med denna uppsats är att få en djupare förståelse för vad doktorspromotionen förmedlar för mening till de som deltar och vad den har för betydelse. Hur upplevs doktorspromotionen av studenter? Förekommer det en paradox när nya upptäckter och framsteg inom vetenskapen firas med en traditionell ceremoni som har sett likadan ut under många år? Informanterna är studentmarskalkar som deltagit på en eller flera doktorspromotioner, och jag använder mig även av deltagande observation. I teorin redovisas olika definitioner av ritual, samt olika antropologiska ritualteorier. I empirin redogörs det för hur en doktorspromotion går till, och resultatet från tre intervjuer presenteras. I analysen fogas teori och empiri samman i en diskussion om kunskap som en process som länkar samman historia med nutid. Denna process är viktig att anspela på vid en ritual för att dramatiken i sammanlänkningen tilltalar sinnena. I slutsatsen reflekterar jag över huruvida det kan vara så att tradition i detta sammanhang används för att understryka framsteg.

Varje år träder ca 50 000 människor ur Svenska kyrkan och avsäger sig därmed rätten att begravas i Svenska kyrkans ceremoniella ordning och lokaler. Man träder ut ur kyrkans ordning, och ut ur kyrkans rum, men man träder inte in i något annat. Mitt kandidatarbete är ett försök att visa på en annan ordning och andra rum. / Every year some 50 000 people exits the Swedish Church and disclaims thus the right to be buried in the Swedish Church ceremonial order and premises. They leave behind the order of the Church, and exits the church room, but they do not enter anything else. My graduate work is an attempt to present an alternative order and alternative rooms.

Studien syftar till att undersöka den religiösa offerritualen blot av nutida praktise-rande, kontra filmindustrins framställning för att relatera de narrativ so m återfinnsi populärkulturen till narrativen i de berättelser som står att finna i olika historiskakällor.Till studien har en kvalitativ insamlingsmetod använts i form av intervjuer, samthermeneutisk tolkning av avsnitt ur TV serien Vikings . Fem infor manter deltog istudien. Resultaten har analyserats med paralleller till tidigare forskning, blandannat av Tomas Axelson som gjort studier om filmen som medium för existentiellafrågor, Klas av Edholm och Olof Sundqvist som belyser den fornnordiskaofferr itualen och de historiska bloten, där bland annat den kontroversiella frågan ommänniskooffer behandlas. World Value Survey undersökning kommer även attanvändas för att belysa människans syn på bland annat religion och tradition.Slutsatsen av studien visar att det finns vissa gemensamma element mellan blot inutid och i serien Vikings . Det största likheterna finns mellan bloten i Vikings och deberättelsekällor som används i studien för att belysa de historiska bloten. Studienvisar även på stora skillnader, informanterna vill inte benämnas som Asatroende.Deras praktik innehåller snarare influenser från Asatro, men även andra elementhämtade från exempelvis gammal nordisk folktro. De nutida praktiserande färgas ejav populärkulturens framställning av Asatro, dock upplever informanterna att detfinns personer med uppfattningar om blot, som påverkats av populärkulturen.Sverige är ett sekulariserat land där religionen gått från att vara offentlig till att bliav mer privat karaktär. Människors intres se för det existentiella leder till att mångavill plocka ihop sin egen religion.Via denna studie kan en tolkning vara att TVserien Vikings är mer influerad av denhistoriska berättelsen om Asatron än vad informanterna är.

Arbetets centrala frågeställning är varför människor i Sverige idag fortfarande väljer att gifta sig, trots att de lever i ett samhälle där samboförhållanden är så accepterade, samt vilka eventuella skillnader det finns mellan män och kvinnor i denna fråga. Frågan undersöks med hjälp av två kvalitativa metoder. Dels genom en observation av ett Internetbaserat diskussionsforum med bröllopsinriktning, och dels genom intervjuer med två par som nyligen gift sig. Undersökningarna inriktade sig på dels människornas känslor, tankar och åsikter om bröllop och äktenskap, men också hur de själva valt att utforma sitt bröllop. Resultaten av undersökningen visar att ett bröllop kan ha väldigt många funktioner samtidigt, och att brudparen utformar sitt bröllop efter vilka vinster de eftersöker. Bröllopet kan ge vinster i form av praktiska (ekonomiska/juridiska) fördelar så väl som trygghets-, sociala och känslomässiga vinster. Bröllopet kan även ses som ett feminitetsprojekt, eftersom kvinnan genom bröllopet får möjlighet att visa upp den femininitet/respektabilitet som kan ge vinster för henne, enligt Bourdieus kapitalteori. Bröllopet kan även ses som ett stort skådespel, enligt Goffmans dramaturgiska teori, där de deltagande får möjlighet att framställa sig själva på det sätt de vill uppfattas. Slutligen kan bröllopet även ses ur ett etnologiskt perspektiv, där seden är ett sätt att markera övergångar i livet och tidens gång, samt att hedra och skymfa deltagare.

Swedish hereditary kingship was not without its problems. In March 1792, Gustav III was assassinated leaving an immature heir to the throne. The direct succession of Gustav IV Adolf was impossible as he had not yet reached the age of majority. This example epitomises this study’s focal point –the hereditary kingship’s challenges. This is a study of the hereditary kingship’s formation and practices. It sheds light on how the hereditary kingship dealt with challenges through constitutional law and how the transfer of power was portrayed ceremonially. Closely connected with the transfer of power, are the underlying concepts of kingship. Normally the succession occurs through one king’s funeral and the following king’s coronation, however it could also take place through abdication or coup d’état. The study consists of two analytical parts. The first part aims to elucidate the formation and practices of the hereditary kingship with an exposé beginning in 1544: the establishment of the hereditary kingship. The second part focuses on the immaturity of Gustav IV Adolf up until he reached the age of majority in 1796. The findings show that the formation of the hereditary kingship and its practices display certain themes when power is transferred and when challenges are overcome. These includethe notion of unity, to be chosen, legality, to fulfil one’s role as ruler, and continuity. The results also show that hereditary kingship adapts to meet its challenges and that these themes are omnipresent and part of a constantly ongoing process when power is transferred. In Gustav IV Adolf’s case, the constitutional law dictated how the regiment was to be organised. In addition, his guardian Charles was granted Royal Authority and acted as Regent. The saying which composes the title of this study illustrates the natural transfer of power; albeit that this transpired gradually. The conclusion is a deepened understanding of the words: The king is dead, long live the king.

Krematoriet är en tvåfaldig byggnad: dels en funktionell anläggning där döda kroppar hanteras rationellt men också en byggnad med behov av känsla och ritual för att undvika att kremationen reduceras till likhantering på löpande band. Dödsritualer basereras ofta på gemensamma trosuppfattningar, något som är sällsynt i vårt postmoderna samhälle. En ledande frågeställning är hur arkitekturen kan skapa rum för mening utan att formulera egna godtyckliga ritualer eller försvåra för den praktiska verksamheten. En sista sekvens är ett krematorieprojekt som eftersträvar att skapa ritual genom rumssekvenser. Ritualens symboliska handlingar översätts till fysiska platser som passeras vid varje kremation. Hierakiskt ordnade, karaktärisktiska rum förbereder för och markererar kremationens olika steg utan att göra avsteg från det funktionella. Hypotesen är att kremationsprocessen kan upphöjas till en rumslig ritual som skapas av rumssamband och form. Varje kista som förs mot ugnen omsluts av karaktärisktiska rum: spatiala ögonblick, som skapar värdighet för den döde, tröst för de närstående och och en påminnelse till de anställda att deras arbete är viktigt. Resultatet är ett krematorium med funktionella rumssekvenser där industriella rum och passager har fått sensoriska kvaliteér. Om rumssekvenserna är starka nog för att få rituell mening är svårt att utvärdera utifrån ritningar men det föreslagna krematoriet har tydlig ambition att lyfta fram och skapa särskiljande och sensoriska rum för en industriell process. / A crematory is an ambigous structure: in part a functional facility where corpses are processed but also a building that require emotion and ritual to keep the crematory from becoming a death factory. In many cultures rites of passage are based on a common belief of what happens after death but these collective beliefs are scarce in today's post-modern society. One of the main questions in the project is how architecture can create meaningful space without inventing its own arbitrary rituals or compromising the building's functionality. Spaces of Passage is a crematory project that aims to create ritual through spatial sequences. The symbolic acts of the ritual are translated into physical places. Hierachically organised space with specific character enhance and foreshadow each step of the cremation process without sacrificing effectivness. The hypothesis is that the cremation process can be become a spatial ritual - a ritual created from form and relations. Every coffin that is transported towards the owen will pass through architectural moments, which convey a sense of dignity for the deceased, comfort for the bereaved and a a reminder that the work done at the crematory is of outmost importance. The resulting architecture is a crematory with functional spatial sequences where industrial spaces have aestetic qualities. Without studying how people interact with the actual building it is hard to evaluate if the spatial sequences have gained ritual value but the proposed crematory is indeed a clear attempt at creating emotional significance in an industrial process.