Denna studie är utförd på uppdrag av DGL AB. Syftet var att utreda varför temperaturen inte sjunker till önskad nivå i två olika kylrum vilka används för nedkylning och förvaring av färdigförpackade livsmedel. Arbetet genomfördes med hjälp av förlustberäkningar samt temperaturmätningar för att kunna identifiera och uppskatta storlek samt procentuella skillnader på olika förlustfaktorer. Praktiska mätningar på plats utgjorde underlag för de resultat som redovisas i arbetet. Kyleffektbehov har beräknats och baserats på företagets maximala produktion av färdig vara per dygn. I resultaten framkom att kylmaskinens effekt var väl dimensionerad men att kylelementens kapacitet i kylrummen var för låg med tanke på mängden förluster. Studien resulterade i förslag på minskning av transmissionsförluster genom isolering av väggar och tak i respektive kylrum samt även isolering av kylvattentanken belägen i kylrum 2. Rengöring av kylelementens flänsar, komplettering eller byte till andra mer effektavgivande kylelement var ytterligare förslag på åtgärder. / This study is conducted on behalf of DGL AB. The purpose was to investigate why the temperature does not drop to the desired level in two different cooling storages whom are used for cooling and storing of prepackaged groceries. The project was carried out with the help of loss calculations and temperature measurements to identify and estimate size as well as percentage differences in different loss factors. The sites measurements outlined the basis for this project. The cooling effect requirement is calculated based on the company's actual maximum production amount per day. The results showed that the effect of the cooling unit is oversized, however the cooling radiators capacity was too low considering the amount of losses. The outcome of the study suggest a decrease in thermal transmission losses through isolation of walls and ceilings in each of the cooling storages as well as isolation of the cooling water tank located in cooling storage 2. Cleaning of the cooling radiators flanges, supplementing or replacing with other cooling radiators that has more power output was additional suggestions to the result.

Krematoriet är en tvåfaldig byggnad: dels en funktionell anläggning där döda kroppar hanteras rationellt men också en byggnad med behov av känsla och ritual för att undvika att kremationen reduceras till likhantering på löpande band. Dödsritualer basereras ofta på gemensamma trosuppfattningar, något som är sällsynt i vårt postmoderna samhälle. En ledande frågeställning är hur arkitekturen kan skapa rum för mening utan att formulera egna godtyckliga ritualer eller försvåra för den praktiska verksamheten. En sista sekvens är ett krematorieprojekt som eftersträvar att skapa ritual genom rumssekvenser. Ritualens symboliska handlingar översätts till fysiska platser som passeras vid varje kremation. Hierakiskt ordnade, karaktärisktiska rum förbereder för och markererar kremationens olika steg utan att göra avsteg från det funktionella. Hypotesen är att kremationsprocessen kan upphöjas till en rumslig ritual som skapas av rumssamband och form. Varje kista som förs mot ugnen omsluts av karaktärisktiska rum: spatiala ögonblick, som skapar värdighet för den döde, tröst för de närstående och och en påminnelse till de anställda att deras arbete är viktigt. Resultatet är ett krematorium med funktionella rumssekvenser där industriella rum och passager har fått sensoriska kvaliteér. Om rumssekvenserna är starka nog för att få rituell mening är svårt att utvärdera utifrån ritningar men det föreslagna krematoriet har tydlig ambition att lyfta fram och skapa särskiljande och sensoriska rum för en industriell process. / A crematory is an ambigous structure: in part a functional facility where corpses are processed but also a building that require emotion and ritual to keep the crematory from becoming a death factory. In many cultures rites of passage are based on a common belief of what happens after death but these collective beliefs are scarce in today's post-modern society. One of the main questions in the project is how architecture can create meaningful space without inventing its own arbitrary rituals or compromising the building's functionality. Spaces of Passage is a crematory project that aims to create ritual through spatial sequences. The symbolic acts of the ritual are translated into physical places. Hierachically organised space with specific character enhance and foreshadow each step of the cremation process without sacrificing effectivness. The hypothesis is that the cremation process can be become a spatial ritual - a ritual created from form and relations. Every coffin that is transported towards the owen will pass through architectural moments, which convey a sense of dignity for the deceased, comfort for the bereaved and a a reminder that the work done at the crematory is of outmost importance. The resulting architecture is a crematory with functional spatial sequences where industrial spaces have aestetic qualities. Without studying how people interact with the actual building it is hard to evaluate if the spatial sequences have gained ritual value but the proposed crematory is indeed a clear attempt at creating emotional significance in an industrial process.