I flickforskningen har en mängd flickgestalter undersökts. I denna uppsats studeras flickans konstruktion i relation till traditionella genuskonstruktioner och heteronormativitet. Mer specifikt utreds hur kropp och utseende, agerande samt sexualitet porträtteras och förhåller sig till flickskapet. Detta genom att jämföra två samtida ungdomsromaner: Mina smala axlars längtan (2017) av Maria Frensborg och Ingen normal står i regnet och sjunger (2016) av Sara Ohlsson. Metoden består utav en hermeneutisk och komparativ tolkning av romanerna. I analysen framkommer att flickskapen hos de båda karaktärerna ser olika ut, exempelvis hur de förhåller sig till femininitet och feminism, och att detta kan ses som en effekt av bland annat klass.

The aim of this study is to address how “skevt” [skewed] girlhood is constructed in relation to age, time, and sexuality in three literary works of the Swedish author Sara Stridsberg: the novel Darling River (2010), the play Konsten att falla (2017) and the short story Tre systrar (2021). In the study, I pose the following questions: How is the skewed girlhood portrayed in relation to constructions of time and age? How does the construction of skewed femininity interact with the construction of sexual practice and sexual desires?     I use the term “skev” – a Scandinavian variation and hybrid of queer – to address how the girlhood is subverted in the texts, as well as to analyze how this not only occurs in relation to heteronormativity, but also within it. To explore this, I work with “skeva” [skewed] readings of the texts. My analysis is based on “skev” [skew] theory and queer temporality, through which I illustrate how the characters of the three literary works are challenging normative assumptions of girlhood and femininity, by performing gender and age as well as sexuality in non-normative ways. I discuss the girl’s bedroom as a form of heterotopia, in which both time and ageing are constructed in a skewed way. Furthermore, I locate a “skev” [skewed] temporality in the texts, connected to an absence of futurity.

Vid en läsning av Aftonbladets artikel ”De är Pippis arvtagare” (Swedenmark 2020), som publicerades i samband med firandet av Pippi Långstrumps 75-årsdag, väcktes en nyfikenhet på en av de moderna flickkaraktärerna som omnämndes: Frallan. Det övergripande syftet med denna uppsats har således varit att försöka ta reda på om det går att se Frallan som en arvtagerska till Pippi. Studien har utgått från tre frågeställningar om hur Pippi och Frallan framställs kopplat till genusnormer, stereotyper och ideal. Uppsatsen vilar på en genusteoretisk grund där Mia Österlunds flickmatris använts som verktyg för att kunna se hur Frallan och Pippi förhåller sig till de tre flickor som Österlund menar kan ses som grundtyper för olika flickskildringar. Den metod som använts i uppsatsen är en komparativ kvalitativ textanalys där det skönlitterära materialet fått stå i fokus för att nå djupa karaktärsanalyser. Den tidigare forskning som finns att tillgå om Pippi är omfattande och flertal relevanta nedslag har valts ut med koppling till min studie. Desto mindre forskning har bedrivits om Frallan vilket gör att denna uppsats är möjlig att se som ett tillskott på ett område som inte är brett beforskat. Resultatet som framkommer av studiens analys är att både Pippi och Frallan går att se som skeva karaktärer som på olika sätt bryter mot det flicknormativa. Därav är det även möjligt att se Frallan som en arvtagerska till Pippi som följer de normbrytande fotspåren, även om Frallan är en mer utvecklad och nedtonad version. Analysen har även synliggjort de begränsningar som finns i flickmatrisen som verktyg då den inte tillåter ett placerande av alla karaktärens egenskaper. I ett vidare perspektiv lyfter även uppsatsens resultat problematiken med att sortera in människor och karaktärer i fack, då detta är något som kan vidmakthålla de strukturer i samhället som bygger på att kategorisera till exempel kön.

Den här uppsatsen undersöker kombinationen av gurlesk estetik och existentialistisk ångesttematik i Mare Kandres Bübins unge (1987) och Aliide, Aliide (1991). Syftet är att nå en djupare förståelse för det jag här kallar för det mörka flickskapet, en benämning på den existentiella smärta som Kandres flickkaraktärer ständigt tycks erfara och som utgör ett av de mest återkommande och uppmärksammade inslagen i romanerna – men även i författarskapet i stort. Uppsatsen både vidareutvecklar och bryter med föregående studier av detta tema: medan tidigare läsningar tenderar att söka efter orsaken till karaktärernas inre mörker i själva flickskapet, är min ambition att undersöka kopplingen mellan flickskap och mörker utan att prioritera det förra framför det senare. Att läsa romanernas skildringar av det mörka flickskapet som gurleska uttryck för existentiell ångest visar att verken inte nödvändigtvis behöver förstås som tematiserande ett kvinnligt betingat lidande, men samtidigt att den skildrade existentiella ångesten kan bottna i just kvinnlig erfarenhet. Med avstamp i Arielle Greenbergs teori om det gurleska och Maria Margareta Österholms vidareutveckling av begreppet samt Martin Heideggers fenomenologiska syn på existentiell ångest gör jag en komparativ analys av romanernas skildringar av det mörka flickskapet. I analysen diskuteras följande frågor: Vilka gurleska drag kan identifieras i skildringarna av det mörka flickskapet? Vilka likheter och skillnader finns mellan Kandres skildringar av smärtsamt flickskap och Heideggers beskrivning av existentiell ångest? Hur samverkar de gurleska och existentialistiska uttrycken, och hur påverkar de varandra? Uppsatsens slutsats är att det mörka flickskapet i romanerna ger uttryck för en gurlesk existentialism – ett begrepp som utöver att ringa in en estetisk och filosofisk säregenhet hos Kandre visar att de till synes omaka inriktningarna existentialism och gurlesk kan mötas i symbios.

Children’s literature is one of many important influences of childhood socialization and teaches children about contemporary society. Therefore, it is important to understand what messages children’s literature convey. In this thesis, I analyze four contemporary, Swedish graphic novels, aimed at children between the ages of six and nine years old. My research questions are: how do the studied books portray children and childhood? And how do the books portray the intersectional positions of girlhood and boyhood? To gather and analyze my data, I used close reading and thematic analysis. This process resulted in three themes, which I call: ‘a child in need of protection or the competent child’, ‘the gender-neutral superhero or the gendered superhero’ and ‘constructing girlhood and boyhood’. The results show that the books depict children in two ways; either as dependent and vulnerable or as competent agents. This relates to traditional, developmental understandings of children as well as understandings of children as formulated by the new paradigm for the study of childhood. Moreover, the results problematize the role of the superhero, specifically the ways in which the books explicitly gender the superhero in the text and portrays what could either be interpreted as a gender-neutral or an implicitly masculine superhero in the illustrations. Finally, the results indicate that the books depict girlhood and boyhood as contrasting identities. In conclusion, the authors of the books seem interested in challenging conventional norms regarding children and childhood, in line with a larger trend among Swedish children’s literature. At the same time, the books also convey traditional norms regarding both girlhood and boyhood, such as by the clear markers of age and gender in the illustrations. / Barnlitteratur är en av många viktiga influenser på barndomssocialisation och lär barn om det samtida samhället. Därför är det viktigt att förstå vilka budskap som barnlitteratur förmedlar. I denna uppsats analyserar jag fyra samtida svenska grafiska noveller riktade till barn mellan sex och nio år. Mina frågeställningar är: hur skildrar de studerade böckerna barn och barndom? Och hur skildrar böckerna de intersektionella positionerna flickskap och pojkskap? För att samla in och analysera min data har jag använt mig av närläsning och tematisk analys. Denna process resulterade i tre teman som jag kallar: ’ett barn i behov av skydd eller det kompetenta barnet’, ’den genusneutrala superhjälten eller den könade hjälten’ och ’att konstruera flickskap och pojkskap’. Resultaten visar att böckerna skildrar barn på två sätt: antingen som utsatta och i beroendeställning eller som kompetenta agenter. Dessa relaterar till traditionella, utvecklingsmässiga förståelser av barn liksom förståelser av barn så som de formulerats av det nya paradigmet för studiet av barndom. Dessutom problematiserar resultaten superhjälterollen, specifikt det sätt på vilket böckerna explicit könar superhjälten i text och porträtterar vad som antingen kan tolkas som en genusneutral eller en implicit maskulin superhjälte i illustrationerna. Till sist så indikerar resultaten att böckerna skildrar flickskap och pojkskap som kontrasterande identiteter. Sammanfattningsvis så verkar författarna av böckerna intresserade av att utmana konventionella normer rörande barn och barndom, i linje med en större trend bland svenska barnböcker. Samtidigt så skildrar böckerna också traditionella normer gällande både flickskap och pojkskap, så som genom de tydliga markörerna för ålder och genus i illustrationerna.

This study compares how girls that are disguised as boys are portrayed in both fiction and reality. The analysis explores Maria Gripe's Shadow-tetralogy set in 1911-1914 and Jenny Nordberg's reportage book The Underground Girls of Kabul between 2011-2014. The study applies a feminist and queer theoretical perspective. Drawing on Judith Butler's concept of performativity, the analysis explores how gender is not a biological or natural characteristic but rather a social construction that is maintained through repeated actions and behaviors. Literature has used the motif of disguise to alienate gender, highlight structural imbalances and expose gender stereotypes. It has been a way to present strong, complex and active girl characters. In recent years, the genre of fantasy in particular has a similar function. However, in today's Afghanistan, the bacha posh is a survival strategy that gives unprivileged women an opportunity to gain access to education and freedom for a limited time. The results of the analysis indicate how in both fiction and reality, disguising as a boy is an opportunity for girls to live a freer life for a time, albeit for a limited period of time.