Studien belyser hur Eva-Stina Byggmästars diktverk Älvdrottningen förhåller sig till den gurleska estetiken. Den gurleska estetiken visar sig i form av olika faktorer så som samkönad sexualitet, maximalism, femininitet, intertextualitet och flickrummet. De teorier som ligger till grund för uppsatsen är queerteori utifrån Fanny Ambjörnsson och Maria Margareta Österholms definition av skevhetsteori där fokus ligger på sexualitet och femininitet.  Resultatet av den föreliggande studien är att de olika faktorer, som nämns ovan, är nära sammanlänkande med varandra och bygger upp den gurleska estetiken tillsammans. Den tydliga associationen mellan de flickor i diktverket som känner ett starkt sexuellt begär till varandra förstärks genom den språkliga och beskrivande överdrift av ord och upprepningar. Dikterna kan anses gurleska för att de bryter mot normativiteter om erotiskt begär och vilka som får hysa dessa känslor. I denna kontext är den queera kärleken mellan flickorna som kännetecknar den gurleska estetiken, detta för att traditionellt sett anses inte sexuella känslor och sexuella handlingar förekomma mellan flickor.

No description available.

Den här uppsatsen undersöker kombinationen av gurlesk estetik och existentialistisk ångesttematik i Mare Kandres Bübins unge (1987) och Aliide, Aliide (1991). Syftet är att nå en djupare förståelse för det jag här kallar för det mörka flickskapet, en benämning på den existentiella smärta som Kandres flickkaraktärer ständigt tycks erfara och som utgör ett av de mest återkommande och uppmärksammade inslagen i romanerna – men även i författarskapet i stort. Uppsatsen både vidareutvecklar och bryter med föregående studier av detta tema: medan tidigare läsningar tenderar att söka efter orsaken till karaktärernas inre mörker i själva flickskapet, är min ambition att undersöka kopplingen mellan flickskap och mörker utan att prioritera det förra framför det senare. Att läsa romanernas skildringar av det mörka flickskapet som gurleska uttryck för existentiell ångest visar att verken inte nödvändigtvis behöver förstås som tematiserande ett kvinnligt betingat lidande, men samtidigt att den skildrade existentiella ångesten kan bottna i just kvinnlig erfarenhet. Med avstamp i Arielle Greenbergs teori om det gurleska och Maria Margareta Österholms vidareutveckling av begreppet samt Martin Heideggers fenomenologiska syn på existentiell ångest gör jag en komparativ analys av romanernas skildringar av det mörka flickskapet. I analysen diskuteras följande frågor: Vilka gurleska drag kan identifieras i skildringarna av det mörka flickskapet? Vilka likheter och skillnader finns mellan Kandres skildringar av smärtsamt flickskap och Heideggers beskrivning av existentiell ångest? Hur samverkar de gurleska och existentialistiska uttrycken, och hur påverkar de varandra? Uppsatsens slutsats är att det mörka flickskapet i romanerna ger uttryck för en gurlesk existentialism – ett begrepp som utöver att ringa in en estetisk och filosofisk säregenhet hos Kandre visar att de till synes omaka inriktningarna existentialism och gurlesk kan mötas i symbios.

In this thesis, I do a reparative reading of contemporary Swedish comics, that uses feminine signifiers, both in their imagery and writing. A crucial point of departure, in this thesis, is how literature can ”do” theory and be seen as a way of creating knowledge. I explore what the comics does to me, as a reader, and how. I experiment with the form and style of academic writing in order to clearly define my position and situate the production of knowledge. By focusing on the affects and nourishment, that the comics contain, I try to imagine a feminist other, with the help of my figuration: Nietzsche Minaj, and my imaginary utopian place: ”mitt flick(tionella) rum”. I conclude, that the comics both reproduce and transform feminine signifiers, while challenging the idea of dichotomies, in the spirit of gurlesque theory.

Sweden has an active and growing culture of feminist comic book artists that use comedy as a mean of disseminating political ideas and critic. In this essay I do a reparative reading of Sara Granér’s comic book All I Want for Christmas is planekonomi in order to find out if it advocates alternative orders and/or ways of expression. By exploring what the comic book does to me as a reader and how, using the term ”skev” – a hybrid of queer that examines normativity not strictly tied to sexuality – and gulesque theory – a mix of feminism, cuteness, the grotesque and riot grrrl –, I show that the comic book, through the use of comedy, works as a trojan My Little Pony, reclaiming the girly franchise, while challenging several so-called dichotomies, such as: femininity/masculinity; youth/adult; high art/kitsch. I conclude that the comic book contain feminist figures of resistance, and that it creates affects and nourishment that can be used as a means to imagine a feminist other.

This study aims to examine the norm-breaking body in Sara Stridsbergs literary fantasy Drömfakulteten (2006) or The Faculty of Dreams (English translation, 2019) which explores Valerie Solanas’ life. Solanas is known for the feminist text SCUM Manifesto (1968, Swedish translation, 2003) and for shooting the artist Andy Warhol.  Solanas has a very distinct separation between body and mind that is apparent in the novel. She ignores her body and whishes not to be aware of it. She only ever thinks about her manifesto, which becomes her mind. To explore the norm-breaking body, my essay is based on Mikhail Bakhtin’s theories of the grotesque body. In this work, I also present different theories that have been inspired by the grotesque, for instance; the female grotesque and the gurlesque. While the grotesque focuses more on the body as a biological organism, the female grotesque and gurlesque focus more on how the female body and femininity is perceived in society and how they break the societal norms. The women are making a “spectacle of themselves”, in Mary Russo’s words. I want to apply these theories on the protagonist, Valerie Solanas, and analyze how the grotesque and norm-breaking body is portrayed in the novel. To further the exploration between body and mind I have the decided to analyze the meaning of the manifesto for Solanas, and also the narrator’s role in how her body is described to the reader.

Denna uppsats har analyserat gestaltningen av det feminina som skräckinjagande i de två gotik- och skräckromanerna Bunny (2020) av Mona Awad och Cackle (2022) av Rachel Harrison. Den metod som har använts har varit en textnära läsning av novellerna och den teori som analysen har utgått ifrån har huvudsakligen varit Maria Margareta Österholms avhandling Ett flicklaboratorium i valda bitar – Skeva flickor i svenskspråkigprosa från 1980 till 2005 (2012) som behandlar Mary Russos begrepp gurlesken och dess olika former, Sandra M. Gilbert och Susan Gubars teori om den internaliserade manliga blicken i deras bok The madwoman in the attic, The woman writer and the nineteenth-century literary imagination (1979), och Yvonne Lefflers teori om skräckberättelsens förmåga att väcka känslor hos läsaren i hennes bok Horror As Pleasure (2000). Syftet var att undersöka hur romanerna förhåller sig till sammanflätningen av det skräckinjagande och det feminina. Analysen har visat att den internaliserade och objektifierande blicken på kvinnorna är en viktig del i hur de skräckinjagande elementen framställs både groteska och hotfulla – särskilt vid framställningen av det feminina och kvinnomonster. Jag behandlar i den avslutande diskussionen hur det feminint monstruösa i dessa två romaner har förskjutits till ett mittemellanförskap som förhåller sig till förmågan hos publiken att konceptualisera situationerna. / This thesis aims to analyze the figuration of the feminine as something horrifying in the two horror novels Bunny (2020) by Mona Awad and Cackle (2022) by Rachel Harrison. The method is a close reading of the novels and the main theory is based on Maria Margareta Österholms dissertation Ett flicklaboratorium i valda bitar – Skeva flickor i svenskspråkigprosa från 1980 till 2005 (2012), in which she investigates Mary Russo's concept of the gurlesque, Sandra M. Gilbert and Susan Gubar’s theory about the internalized male gaze from their book The madwoman in the attic, The woman writer and the nineteenth-century literary imagination (1979), and Yvonne Leffler’s study Horror As Pleasure (2000), about the aesthetic premises of the horror story and its ability to transform unpleasant feelings into pleasurable horror and aesthetic enjoyment. My thesis aims to investigate how the relationship between the horrifying and the feminine is intertwined in the novels. The analysis has shown that the internalized and objectifying gaze has an important part in the grotesque and threatening aesthetics of the horror story – especially in the depiction of the feminine and female monsters. I argue that the feminine monstrous in these two novels has made a shift into an” in-between-relationship” which behaves differently depending on the audience's ability to conceptualize the situations that arise in the novels.