Varje dag diagnostiseras kvinnor med bröstcancer. Denna diagnos kan påverka kvinnans upplevelse av sin sexualitet. Kvinnans sexualitet kan beskrivas utifrån följande termer: liv, lust och gemenskap, där kvinnans subjektiva kropp, självbild, identitet, kvinnlighet, intimitet, reproduktion samt stöd och andlighet ingår. Syftet är att ta reda på hur kvinnor upplever sin sexualitet under tiden som de behandlas för bröstcancer. Metoden som används är en litteraturstudie. Åtta artiklar valdes ut, granskades och analyserades. Resultatet presenteras i form av tre huvudteman det vill säga ”liv”, ”lust” och ”gemenskap”. Under ”liv” beskrivs kvinnors upplevelse av sin subjektiva kropp, identitet, medan ”lust” tar upp kvinnors upplevelse av sin sexuella lust, kvinnlighet och reproduktion. I avsnittet ”gemenskap” beskrivs kvinnors upplevelse av intimitet, stöd och andlighet. Resultatet visar att kvinnors kropp förändras under behandlingen, vilket påverkar deras upplevelse av sig själva som kvinnliga och sexuellt attraktiva. Deras förändrade upplevelse av sin sexualitet påverkar deras relationer till partners. Kvinnor har behov av att tala om hur de upplever sin sexualitet med sjukvården under tiden som de behandlas för bröstcancer. Dock visade vårt resultat att kvinnorna upplevde att de inte togs på allvar när de talade med sjukvården om hur de upplevde sin sexualitet under behandlingstiden. Flertalet studier både bekräftar och motsäger det innehåll som denna litteraturstudie uttryckt, nämligen att kvinnornas upplevelse och uppfattning av sig själva som feminina, attraktiva och lustfyllda påverkas under tiden som behandling för cancer pågår. / Program: Sjuksköterskeutbildning

No description available.

This essay aims to do a discourse analysis of two versions of the tv-series She-Ra. One version from 1985 and one from 2018. Furthermore its purpose is to compare the different versions and see what has changed and what hasn't. This will be done based on three questions with focus on the main character. The questions will be about visualty, sexuality and femininity. The series will also be discussed in relations to theory about representation, the heterosexual matrix and femininity. Additionally it will also take on the subject of the damsel in distress and the animated women.

The purpose of this essey is to investigate whether and if so how women's separatist music rooms can create an extended acting space for female musicians. To do this, I have conducted an interview study of organizers and former music participants at the organizations Popkollo and Femtastic. The analytical discussions is held with the theoretical approach of Judith Butler's "heterosexual matrix" and Cecilia Björck's interpretation of Michel Foucault's "The gender disciplinary gaze". The results show that the main reason to choose women's separatist music room has been a longing to ”take place” and to ”get to the be yourself". Furthermore, the results show that the room enabled a liberation from outsiders ideal images of the "mild" and "fragile" female musician, whereupon more expressive positions was made possible. The study also reveald a dilemma in a balance to be liberated, but at the same time adapt to popular music gender-coded ideals. Furthermore the results show that in this context it is sometimes perceived as disfavouring to be coded as both a female artist and a feminist. This is because of the tendency to be seen and treated as a homogenous group with a common political agenda. Finally, I note, however, that women's separatist music room at least can create possibilities for an extended acting space as the informants has expressed a development both personally and musically.