This master thesis is discussing ten pony books from 2006 in relation to the heterosexual matrix. It contains a rather extensive research overview regarding horse riding from a gender perspective, pony books, traditional feminist studies of girls’ books and queer readings of girls’ and children’s literature. The aim of the empirical study is two folded; firstly to show how the girl protagonists’ horse riding is presented in terms of masculinity and femininity (as defined by Natalie Koivula), secondly to analyze the relations between the girls appearing in the books from a queer perspective attempting to find some queer leakage in the depictions. The theory applied is based on Judith Butler and the method is derived from the tradition of queer readings and feminist counter readings. The results show that the protagonists construct masculinity as well as femininity, often combined, which question the assumption that girls and women can only construct femininity and furthermore illustrate that the division between femininity and masculinity is not as natural as is often assumed. The analysis also demonstrates that some of the girls express intense emotions for other girls and show a stronger bond towards other girls than towards boys. However, the relations between the girls are often normalized in accordance with the heterosexual matrix. The conclusion of the thesis is that the pony books can be both liberating from current heterosexual gender norms and reinforcing this societal order. Another important conclusion is that the liberating potential varies greatly between the books. / Uppsatsnivå: D

I denna uppsats presenteras hur en möjlig queer läsning av Michail Bulgakovs roman Mästaren och Margarita kan se ut. Jag presenterar här en möjlig queer läsning av Jesjua och Pontius Pilatus, samt mästaren och Margaritas förhållanden utifrån en undersökning av två teman som förekommer i boken, samt av bokens narrativ. De två teman som undersöks är förbud, däribland förbjuden kunskap och censur, samt spegling, förekomsten av paralleller mellan karaktärer och bokens två handlingar, och då också hur dessa handlingar samverkar. Detta görs med hjälp av en innehållsanalys i form av en queer, mer specifikt lesbisk läsning. Uppsatsens teoretiska ramverk är hämtat från queerteori kopplad till litteratur, bland annat Sedgwicks Epistemology of the Closet och Kevin Moss undersökning av Sedgwicks teorier i förhållande till sovjetisk litteratur. De frågor som besvaras i denna uppsats är hur Mästaren och Margarita och de två ovan nämnda förhållandena kan läsas som queera, samt huruvida bokens politiska allegori kan läsas som en allegori över det queera, det vill säga om behandlingen av politisk avvikelse och dissidenter kan liknas vid behandlingen av homosexualitet. Uppsatsen påvisar även hur mästaren och Margaritas förhållande genom en queer läsning kan ses som allegori över ett lesbiskt förhållande. Uppsatsens syfte är att aktualisera Mästaren och Margarita och öppna boken för en ny publik. Detta särskilt genom att aktualisera den politiska allegorin och påvisa bokens homosexuella undertoner.

No description available.

Denna uppsats syftar till att analysera hur rollfiguren Will Byers porträtteras som queer i Matt och Ross Duffers Stranger Things, samt att undersöka skaparnas intention med rollfiguren och hur seriens fans har mottagit Will och diskuterat rollfiguren på Twitter. Uppsatsen utgår ifrån queerteoretiska perspektiv och analyserar Will utifrån en queer läsning. Fansens reaktioner baseras på mottagandeteori, där Stuart Halls kodning- och avkodningsmodell används. Utifrån en queer läsning visar resultatet att Will har kodats som queer genomgående i serien. Analysen visar också att skaparnas kodning av Will har varit medveten, men även avsiktligt subtil. Resultatet visar även att fansens mottagande främst har handlat om att belysa deras queera läsning av Will, men att Twitter i detta fall även har använts som ett verktyg att direkt kunna kritisera seriens hantering av rollfiguren.

Denna studie behandlar monsterkroppar i HBO:s tv-serie True Blood (2008 – 2014) och deras tillblivelse samt orientering utifrån skevhet, performativ materia och temporalitet. Med utgångspunkt i Sara Ahmeds queera fenomenologi analyseras empirin genom en queer och reparativ läsning i syfte att studera huruvida True Blood som tv-serie kan ha emancipatorisk och subversiv potential. Studiens empiriska omfång utgörs av sju sända säsonger av True Blood, innehållandes totalt åttio avsnitt, och som urval har primärt tre kvinnliga karaktärer följts. Dessa tre karaktärer definieras ha monsterkroppar utifrån den normativa människokroppen. I analysen diskuteras, förutom de tre valda karaktärerna, även andra monsterkroppar. Slutsatsen är att True Blood som text utmanar och ifrågasätter, genom sina monsterkroppar, normativa föreställningar och räta linjer och därmed anses ha emancipatorisk och subversiv potential.

Syftet med denna uppsats är att fokusera de queera ögonblicken i J.R.R. Tolkiens trilogi The Lord of the Rings för att visa att det queera finns i kulturen på samma sätt som det icke-queera. När är de två hobbitarna Frodos och Sams relation queer? Vad gör den queer? Hur kan vi förstå denna queerhet i termer av homosocialitet och homoerotik? Uppsatsen är inspirerad av Tiina Rosenbergs queera läsningar, jag använder mig dessutom av Adrienne Richs teori om "lesbisk kontinuitet" och Sedgwicks resonemang om manligt homosocialt begär. Jag har kommit fram till att Frodos och Sams relation rör sig mellan mer och mindre queerhet. Då den inte är statisk kan den inte förstås som renodlat homosocial eller homoerotisk. Däremot kan den ses som en del av en manlig samkönad kontinuitet, vilken inkluderar allt ifrån homosocialitet till homoerotik.

Vilhelm Moberg (1898–1973) var en av sin tids mest inflytelserika svenska författare. De fyra romanerna i hans episka utvandrarserie hör de till de mest lästa svenska romanerna genom tiderna. Trots att forskningsfältet om Moberg är stort har hans verk hitintills inte analyserats utifrån ett queerperspektiv. Syftet med denna magisteruppsats är att göra en queer läsning av Mobergs utvandrarserie, med fokus på relationen mellan Robert och Arvid. Dessa unga drängars relation har sällan givits utrymme inom Mobergforskningen och när den omnämnts har den lästs som kamratskap. Min hypotes är att det, trots indikationerna på ett homofobt förhållningssätt hos Moberg vid tiden för utvandrarseriens tillkomst, är möjligt att läsa fram en romantisk kärlekshistoria mellan männen. I uppsatsen lyfts frågeställningen om huruvida textens djur, djuriskhet och djursymbolik öppnar upp för att läsa fram de unga männens kärlekshistoria. Tidelagstemat som i utvandrarserien är förbundet med Arvid kan förstås som en omskrivning för homosexualitet, vilket ihop med queerbetonad djursymbolik som i texten omgärdar Robert, framhäver deras icke-utskrivna begär och kärlek. Analysen synliggör den dikotomi mellan manlighet och omanlighet som i romanerna gestaltas genom Robert och hans storebror Karl Oskar. Storebrodern tillskrivs stark karaktär, individualism och arbetsstyrka, egenskaper som historiskt sett kategoriserats som manliga. Robert skrivs fram som arbetsskygg, lögnaktig och med ett infantilt drömmande om guld och rikedom, egenskaper som kategoriseras som omanliga. Analysen påvisar att i likhet med tidelagstemat kan också omanligheten läsas som en omskrivning för homosexualitet. Frågan om huruvida Mobergs föreställning om homosexualitet som ett ”olycksöde” har haft konsekvenser för gestaltningen av Robert och Arvid, genomsyrar analysen. Avsikten med detta har inte varit att smutskasta Moberg utan att lyfta det motsägelsefulla med hans homofoba hållning då det i denna uppsats fastställs att han författat en vacker kärlekshistoria om två unga män. / Vilhelm Moberg (1898–1973) was one of the most influential Swedish writers of his time. His epic The Emigrants with its four parts are among the most read Swedish novels of all time. The field of research about Moberg is large; despite this none of his works have been analyzed from a queer angle until now. The purpose of this master’s thesis (one year) is to do a queer reading of Moberg’s The Emigrants, focusing on the relationship between Robert and Arvid. The bond between these young farmhands has rarely been given attention within the research about Vilhelm Moberg; when it is mentioned in previous research, it’s perceived as camaraderie. My hypothesis is that, despite indications of a homophobic attitude in Moberg, it is possible to make visible a romantic love story between these men. In this thesis, a question regarding whether animals, animality or animal symbolism in the text makes the young men’s love story increasingly visible, is raised. The theme of bestiality in The Emigrants coincides with Arvid, and can be seen as a synonym for homosexuality. In combination with queer animal symbolism surrounding Robert, the men’s hidden desire and love is enhanced. The analysis highlights a dichotomy between masculinity and unmanliness that is portrayed through the relationship between Robert and his older brother Karl Oskar. The latter is being ascribed traditionally masculine traits, such as resilient character, individualism and physical ability for labor, whereas Robert is associated with unmanly attributes such as laziness, untrustworthiness, and an infantile longing for gold and riches. The analysis shows that Robert’s unmanliness, just as the bestiality theme, is a synonym for homosexuality. The question as to whether Moberg’s impression that homosexuality is an “unfortunate fate” has had consequences for to the portrayal of Robert and Arvid, permeates this analysis. The purpose has not been to smear Moberg but to highlight the paradox of his homophobic stance, since this thesis conclusively determines that he has written a beautiful love story involving two young men.