The purpose of this study is to ascertain how great the acceptance is in team sports against minorities. Our idea about team sports today, is that it’s characterized by an overall macho culture and the norm is to be masculine and heterosexual. With this study we want to find out how difficult it’s to depart from these specific standards and the problems that can arise when those standards are not followed. We have chosen a qualitative approach consisting of a few extensive interviews. The study has shown that masculinity is something that is constantly reproduced by team sports and individuals' abilities to sustain this scenario. It still exists a kind of stigma regarding norm breakers applicable not only on sexuality but also on masculinity. We have also come to the conclusion that it is much easier to come out as gay today in team sports than it was ten years ago, violating the standards do not carry the same social stratification as before. / Denna studie har genomförts för att få klarhet i hur stor acceptans det idag finns inom lagidrotter mot minoriteter. Vi har en uppfattning om att lagidrott idag präglas av en övergripande machokultur samt att normen är att vara maskulin och heterosexuell. Vi vill undersöka synen på maskuliniteten samt sexualiteten inom svensk lagidrott. Vår empiri bygger på ett kvalitativt tillvägagångssätt som består av ett fåtal omfattande intervjuer som sedan kopplas till teorierna hegemonisk maskulinitet, inkluderade maskulinitet samt det teoretiska begreppet stigmatisering. Studien visar att maskulinitet är något som hela tiden reproduceras med hjälp av dessa lagidrotter och genom individernas förmågor att upprätthålla detta scenario. Det existerar fortfarande en form utav stigmatisering av normbrytare gällande inte bara sexualitet utan även maskuliniteter. Dock har vi kommit fram till att det idag är mycket lättare att komma ut som homosexuell inom lagidrotten än vad det var för tio år sedan samt att bryta mot normerna inte medför samma sociala stratifiering som tidigare.

Vi har undersökt hur HBTQ-personer framställs i tre jamaicanska dagstidningar under november 2015. Vårt intresseområde rör huruvida de jamaicanska medierna kan tänkas bidra till samt upprätthålla den stigmatiserade roll som HBTQ-personer har på Jamaica i dag. Syftet med studien är att undersöka och belysa de mekanismer som medierna medvetet eller omedvetet använder sig av i sin beskrivning av utsatta minoritetsgrupper, och vilka uttryck detta tar sig. För att undersöka detta har vi analyserat hur HBTQ-personer framställs, med utgångspunkter i tidigare forskning och teori. Vi har huvudsakligen använt oss av Erving Goffmans teori om stigmatisering samt Leonor Camauer och Stig Arne Nohrstedts teori om mediernas strukturella diskriminering. Vårt material består av 31 nyhetsartiklar som samlats in under november månad 2015 från Jamaicas tre största dagstidningar; The Jamaica Gleaner, The Jamaica Observer och The Jamaica Star. Samtliga nyhetsartiklar som på något sätt berört HBTQ-frågor har analyserats med hjälp av kvantitativ innehållsanalys. Tolv artiklar har även valts ut och studerats mer ingående med hjälp av kvalitativ textanalys. Vårt resultat visar att HBTQ-personer huvudsakligen framställs som en kontroversiell grupp som särbehandlas av samhället. Resultatet är inte entydigt men visar på två huvudsakliga linjer, dels fall där medierna framställer HBTQ-personer som orättvist behandlade och dels fall där den negativa särbehandlingen istället framställs som befogad. I det senare fallet anser vi att HBTQ-personernas diskriminerade ställning understöds av medierna, vilket tyder på att de i viss mån kan sägas bidra till stigmatiseringen av HBTQ-personer på Jamaica.

Studien syftar till att undersöka vad som påverkar ungdomars homofoba ochfrämlingsfientliga attityder samt att jämföra dessa för att finna eventuellalikheter och skillnader. Socialisation-, kontakt- och grupphotteori har använtssom teoretisk grund för att förstå de möjliga mekanismerna bakom resultaten.Det är en kvantitativ studie där datamaterialet består av 4674 svenskagymnasieungdomars svar på enkäter. Datamaterialet är lånat från Forum förlevande historia och analyserat i SPSS. Analyserna är multivariata regressionersom med hjälp av det teoretiska ramverket tolkats. De viktigaste resultat somframkommit är att socialisation-, kontakt- och grupphotteori samtliga är teoriersom fungerar för att finna faktorer som leder till homofobi ochfrämlingsfientlighet. Kvinnor är i hög utsträckning mindre homofoba än män.Däremot har kön inte lika stor effekt för främlingsfientlighet. Föräldrarsbakgrund och utbildningsnivå har ingen effekt, varken för ungdomarsfrämlingsfientlighet eller homofobi. Det har även framkommit att kontakt medhomosexuella eller människor av annan etnicitet minskar negativa attityder tilldessa grupper markant.

<p>This study deals with how the Swedish school system handles questions concerning sexuality and normality. It is also an analysis of how the guidance material Någonstans går gränsen from RFSL Stockholm is used and could be used in teaching.</p><p>The study consists of two parts. The first part is a study of literature that portrays how teaching concerning these issues is performed in schools, what methods that are recommended and what methods are actually used in teaching. The second part consists of interviews with people dealing with these issues in school and in organizations.</p><p>My results show that schools often use a “pedagogy of tolerance” while the guidance material and the research and theories concerning sexuality and normality advocate a more “queer pedagogy”. The perspectives of queer theory are making their way into the school system by the help of organizations such as the Swedish RFSL and their “school information” (Skolinformation).</p><p>The study also shows that Någonstans går gränsen is not often used among teachers and therefore I discuss how it could be used and why the school system and teaching might have problems in using materials that use pedagogical methods of criticizing normality.</p>

<p>Föreliggande uppsats syftar till att undersöka heterosexuella arbetarklassmäns föreställningar om och attityder gentemot homosexuella mäns och kvinnors genusöverskridande. Eventuella föreställningar och negativa attityder kring detta innefattas i begreppet homofobi som titeln antyder att uppsatsen handlar om. Dessa aspekter av homofobi kopplas i sin tur till maskulinitetsskapandet inom en specifik klassmässig kontext. Empirin består av intervjuer med fem män inom denna klassmässiga kontext. Materialet har analyserats med hjälp av Faircloughs version av den kritiska diskursanalysen och tolkats utifrån teorier om genus, sexualitet, maskulinitet och klass från bland andra Yvonne Hirdman, Judith Butler, Michael Kimmel, R.W Connell, och Pierre Bourdieu. Resultatet visar att det fanns föreställningar om homosexuella män och kvinnor som genusöverskridande, men att attityderna gentemot homosexuella mäns genusöverskridande var mer negativa. Detta eftersom det verkade ingå i maskulinitetsskapandet att ta avstånd från femininitet, och detta skedde just inom denna klassmässiga kontext ofta genom en hård jargong kring homosexuella män.</p>

<p><strong>Bakgrund:</strong> De senaste årtiondena har attityderna till homo- och bisexuella samt transpersoner ändrats i samhället. 1-10 procent av befolkningen anser sig vara homo- eller bisexuell. Risken för felmarginal var stor då många döljer sin sexuella läggning. <strong>Syfte: </strong>Syftet med denna litteraturstudie var att belysa attityder och bemötande till HBTQ-personer i sjukvården. <strong>Metod: </strong>En systematisk litteraturstudie användes med 14 artiklar, både kvalitativa och kvantitativa studier inkluderades. Analysen behandlades med hjälp av en innehållsanalys. <strong>Resultat: </strong>Ungefär 77 procent av sjuksköterskorna svarade att de vårdat en homosexuell person och 36 procent av under- och sjuksköterskorna skulle, om de fick välja, avstå från att vårda homosexuella patienter. Många homosexuella ansåg att de bör lämna ut sin sexuella läggning för att de sociala och emotionella behoven kunna tillfredställas av vårdgivaren och ett stort antal homosexuella hade känt sig förolämpade på grund av heteronormativa antaganden i vården. <strong>Diskussion:</strong> Det fanns en stor brist på kunskap i samhället och i vården när det kommer till homosexuella och heteronormativitet. Då heteronormativiteten påverkade vården borde kunskap om detta och ickeheterosexuellas levnadsvärld införskaffas. <strong>Slutsats: </strong>Om vårdgivarna blir mer medvetna om de heteronormativa antagandena i vården, så som vissa rutiner och förhållningssätt, borde vården till HBTQ-personer bli mer tillfredställande.</p>

Föreliggande uppsats syftar till att undersöka heterosexuella arbetarklassmäns föreställningar om och attityder gentemot homosexuella mäns och kvinnors genusöverskridande. Eventuella föreställningar och negativa attityder kring detta innefattas i begreppet homofobi som titeln antyder att uppsatsen handlar om. Dessa aspekter av homofobi kopplas i sin tur till maskulinitetsskapandet inom en specifik klassmässig kontext. Empirin består av intervjuer med fem män inom denna klassmässiga kontext. Materialet har analyserats med hjälp av Faircloughs version av den kritiska diskursanalysen och tolkats utifrån teorier om genus, sexualitet, maskulinitet och klass från bland andra Yvonne Hirdman, Judith Butler, Michael Kimmel, R.W Connell, och Pierre Bourdieu. Resultatet visar att det fanns föreställningar om homosexuella män och kvinnor som genusöverskridande, men att attityderna gentemot homosexuella mäns genusöverskridande var mer negativa. Detta eftersom det verkade ingå i maskulinitetsskapandet att ta avstånd från femininitet, och detta skedde just inom denna klassmässiga kontext ofta genom en hård jargong kring homosexuella män.

Bakgrund: De senaste årtiondena har attityderna till homo- och bisexuella samt transpersoner ändrats i samhället. 1-10 procent av befolkningen anser sig vara homo- eller bisexuell. Risken för felmarginal var stor då många döljer sin sexuella läggning. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa attityder och bemötande till HBTQ-personer i sjukvården. Metod: En systematisk litteraturstudie användes med 14 artiklar, både kvalitativa och kvantitativa studier inkluderades. Analysen behandlades med hjälp av en innehållsanalys. Resultat: Ungefär 77 procent av sjuksköterskorna svarade att de vårdat en homosexuell person och 36 procent av under- och sjuksköterskorna skulle, om de fick välja, avstå från att vårda homosexuella patienter. Många homosexuella ansåg att de bör lämna ut sin sexuella läggning för att de sociala och emotionella behoven kunna tillfredställas av vårdgivaren och ett stort antal homosexuella hade känt sig förolämpade på grund av heteronormativa antaganden i vården. Diskussion: Det fanns en stor brist på kunskap i samhället och i vården när det kommer till homosexuella och heteronormativitet. Då heteronormativiteten påverkade vården borde kunskap om detta och ickeheterosexuellas levnadsvärld införskaffas. Slutsats: Om vårdgivarna blir mer medvetna om de heteronormativa antagandena i vården, så som vissa rutiner och förhållningssätt, borde vården till HBTQ-personer bli mer tillfredställande.

This study deals with how the Swedish school system handles questions concerning sexuality and normality. It is also an analysis of how the guidance material Någonstans går gränsen from RFSL Stockholm is used and could be used in teaching. The study consists of two parts. The first part is a study of literature that portrays how teaching concerning these issues is performed in schools, what methods that are recommended and what methods are actually used in teaching. The second part consists of interviews with people dealing with these issues in school and in organizations. My results show that schools often use a “pedagogy of tolerance” while the guidance material and the research and theories concerning sexuality and normality advocate a more “queer pedagogy”. The perspectives of queer theory are making their way into the school system by the help of organizations such as the Swedish RFSL and their “school information” (Skolinformation). The study also shows that Någonstans går gränsen is not often used among teachers and therefore I discuss how it could be used and why the school system and teaching might have problems in using materials that use pedagogical methods of criticizing normality.

Historiskt sett har det frekvent förekommit olika former av diskriminering utav homosexuella såsom kriminalisering och sjukdomsstämpel. Forskning har visat att homosexuella individer får otillfredsställande hälsoinformation och sämre vård. Syftet med litteraturstudien var att belysa om sjukvårdspersonal har ett diskriminerande förhållningssätt  gentemot homosexuella individer och hur detta i så fall tar sig till uttryck. Resultatet visar på att diskriminering av homosexuella män och kvinnor förekommer inom hälso- och sjukvården men kommer till uttryck på olika sätt. Ett diskriminerande förhållningssätt, såsom till exempel ignorans och nedvärderande kommentarer, attityder och handlingar är några exempel på hur vårdmöten kan se ut vilket kan leda till att homosexuella individer upplever känslor av ensamhet och utanförskap. Även närstående till homosexuella patienter uttryckte negativa upplevelser då de blivit exkluderade ur vårdsituationer.  Sjuksköterskeutbildningen bör lägga större fokus på bemötande och förhållningssätt gentemot individer med annan sexuell läggning än heterosexuell. På vårdinrättningar bör ledningsgruppen och cheferna verka för en trygg miljö utan diskriminering. / Historically, there have been several forms of discrimination against homosexuals as criminalization and disorder labeling. Research has shown that homosexual individuals receive inadequate health care and health information. The purpose of the literature survey was to try to find out if the health professionals have a discriminatory attitude towards homosexual individuals and if so how this is expressed. Discrimination in healthcare takes place in different ways against both homosexual men and homosexual women, and manifests itself in different ways. Discriminatory approaches, attitudes and actions are some examples of how health care encounters may appear which may lead to those homosexual individuals experiencing feelings of loneliness and alienation. Also relatives to homosexual patients expressed negative experiences when they had been excluded from care situations. Nursing education should put more focus on response and attitudes towards individuals with other sexual orientation than heterosexual. The directorate in health care settings should operate for a safe environment without discrimination.