Denna studie ämnar belysa hur svarta män framställs i film och vilka attityder dessa män har mot varandra. Uppsatsen undersöker hur aggressivitet och femininitet tar sig uttryck i den Oscarbelönade filmen Moonlight (2016) och vilka stereotyper som framkommer hos männen i filmen. Eftersom filmen behandlar homosexualitet i ett socioekonomiskt lågt område ämnar studien undersöka attityden gentemot homosexualitet och hur huvudkaraktären lever ett liv som homosexuell man. Teorier som används för att kunna undersöka aggressivitet och femininitet i filmen är heteronormativitet, representationsteori och stereotyper samt maskulinitet och hegemoni som hjälper oss titta djupare på aggressiviteten. Utifrån en multimodal diskursanalys har vi med hjälp av lexikala val, värdeladdade ord och paralingvistisk kommunikation studerat filmen och valt ut scener som belyser det som vi ämnar undersöka. Analysen visade att aggressivitet uttrycktes både verbalt och fysiskt, samt att det skedde en maktordning bland de manliga karaktärerna i filmen. De som faller innanför den heterosexuella ramen blir inte utsatta för samma våld och aggression som homosexuella män. Femininitet är ett genomgående tema i filmen som visade sig främst hos den homosexuella huvudkaraktären. Det syntes utifrån sårbarhet och att vara öppen med sina känslor. / This study aims to illustrate how Black men are depicted in film and what attitudes these men have towards each other. The study examines how aggressiveness and femininity is expressed in the Oscar awarded film Moonlight (2016) and what stereotypes that are emerging among the men in the film. Since the film includes homosexuality in a socio-economically low area, this study aims to look at attitudes towards homosexuality and how the main character is living a life as a homosexual man. Theories that have been used to examine aggressiveness and femininity are heteronormativity, representation theory and stereotypes as well as masculinity and hegemony that helps us look further into the aggressiveness. Based on a multimodal discourse analysis, we have used lexical choices, valued words, and paralinguistic communication to study the film and chose scenes that illustrate the aim of this study. The analysis showed that aggressiveness was expressed verbally and physically, and that there was a power structure among the male characters in the film. The ones falling within the heterosexual frame are not being exposed to the same amount of violence and aggression as the homosexual men. Femininity is a thoroughgoingly theme in the film and was shown mostly by the homosexual main character. It was shown by vulnerability and by expressing emotions.

Ishockeyn har traditionellt sett varit en sport där kulturen kretsat kring manliga normer och värderingar vilket i många fall har lett till bland annat en nedvärderande kvinnosyn och homofobi. Studiens syfte var att undersöka hockeytränares upplevelser och erfarenheter av machokulturens påverkan på ishockey som fostrande miljö med fokus på hur de anser att de bör arbeta för att inte reproducera machokulturen. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av sex semi-strukturerade intervjuer med professionella ungdoms- och juniortränare från Sveriges högsta samt näst högsta liga (SHL och Hockeyallsvenskan). Resultaten visar att tränarna upplever att det skett en förändring och att machokulturen inte är lika påtaglig som tidigare, att hockeyns rykte om att vara macho är förlegad och att kulturen inte är värre än i andra idrotter. I arbetet mot denna kultur anser tränarna att det viktigaste de kan göra i sin roll är att ha en nära relation till sina spelare för att skapa en trygg miljö där individer vågar visa sig sårbara. Vidare anser tränarna att det är viktigt att de själva är förebilder i detta och att det finns en tydlig kommunikation gällande regler och värderingar och vilka konsekvenser det får om dessa bryts. / Ice hockey has traditionally been a sport where the culture revolves around male norms and values, which in many cases has led to, among other things, derogatory views of women and homophobia. The purpose of the study was to investigate hockey coaches' experiences and perception of the macho culture's impact on ice hockey as a nurturing environment with a focus on how they believe they should work in order not to reproduce the macho culture. The data collection was carried out with the help of six semi-structured interviews with professional youth and junior coaches from the top two leagues in Sweden (SHL and Hockeyallsvenskan). The results show that the coaches feel that there has been a change and that the macho culture is not as evident as before, that hockey's reputation of being macho is outdated and that the culture is no worse than in other sports. In working against the macho culture, the coaches believe that the most important thing they can do is to have a close relationship with their players to create a secure environment where individuals dare to show vulnerability and that the coaches themselves are role models in this regard. The coaches also believe that it is important to have clear communication regarding rules and values and the consequences if these are broken.

This study aims to explore gender norms within the romance genre when they are no longer applied on a romantic relationship between a man and a woman. Through a close reading of the novel Power Plays & Straight A’s by Eden Finley and Saxon James, the study examines the main characters, Foster Grant and Zach Sawyer, to observe how they fit into the roles of a traditional romance hero and heroine. The main source for this observation comes from Janice Radway’s study Reading the Romance: Women, Patriarchy, and Popular Literature (1991) which exemplifies the differences between the genders with the use of contrasting traits. The characters are also analysed in a societal context to observe how they abide by traditional masculinity and how their sexuality plays a part in it. There is also an overview of the novel through the perspective of both a traditional romance as well as a queer romance novel, in which terms like escapism, happy endings and coming outs are explored. Finally, there is a section specifically focused on desire and how it has changed within the genre, which is applied because the novel in question is an erotic novel as well as a romance novel. The conclusion showcases how the characters cannot be assigned to a typical female nor male role, as they both possess the traits traditionally assigned to both genders. As for their role in society, traditional masculinity is questioned, seeing as the character of Foster specifically embodies the rules of masculinity through his athletic pursuits and place within the jock culture – but would still get shunned because of his bisexuality. Furthermore, the novel possesses several traits of a traditional romance novel, most importantly the happy ending, while also including typical queer romance traits – such as a coming out scene. Desire also takes a prominent role since both main characters have an equal craving for the other. The overall conclusion of this study showcases the changing tides of the romance genre and how, despite its formulaic layout, it doesn’t render the ability for change of a genre that once seemed predictable. / Denna uppsats utforskar könsnormer i romancegenren när det inte längre tillämpas på en romantisk relation mellan en man och en kvinna. Genom en närläsning av romanen Power Plays & Straight A’s av Eden Finley och Saxon James, undersöker studien huvudkaraktärerna, Foster Grant och Zach Sawyer, för att observera hur de passar in i rollen som hjälte och hjältinna utifrån en traditionell romance-roman. Den primära forskning som uppsatsen bygger på är Janice Radways studie Reading the Romance: Women, Patriarchy, and Popular Literature (1991) som exemplifierar skillnaderna mellan könen med användning av motsatta egenskaper. Karaktärerna analyseras också i ett samhälleligt sammanhang för att observera hur de förhåller sig till traditionell maskulinitet och den påverkan som karaktärernas sexualitet har i förhållande till den maskulina kulturen. I uppsatsen görs även en översiktlig studie av romanen genom perspektivet av både en traditionell romance och en queer romance, där jag utforskar begrepp som eskapism, lyckliga slut och att komma ut. Slutligen finns det ett avsnitt som fokuserar på begär och hur det har förändrats inom genren, vilket tillämpas eftersom romanen i fråga är en erotisk roman såväl som en romance-roman. Slutsatsen visar hur karaktärerna inte kan tilldelas en typisk kvinnlig eller manlig roll, eftersom de båda har egenskaper som traditionellt tilldelas båda könen. När det gäller deras roll i samhället ifrågasätts traditionell maskulinitet, eftersom karaktären av Foster specifikt förkroppsligar maskulinitetens regler genom hans plats inom sportkulturen - men ändå skulle bli avvisad från machokulturen på grund av sin bisexualitet. Romanen innehåller flera drag av en traditionell romance-roman, viktigast av allt det lyckliga slutet, samtidigt som den innehåller typiska queerromance drag – som en komma ut-scen. Begär tar också en framträdande roll eftersom båda huvudkaraktärerna likgiltigt får sukta efter den andre. Den övergripande slutsatsen av den här studien visar romancegenrens föränderliga tidvatten och hur den, trots dess typiska formler, inte hindrar möjligheten till förändring av en genre som en gång framstått som förutsägbar.

Vilhelm Moberg (1898–1973) var en av sin tids mest inflytelserika svenska författare. De fyra romanerna i hans episka utvandrarserie hör de till de mest lästa svenska romanerna genom tiderna. Trots att forskningsfältet om Moberg är stort har hans verk hitintills inte analyserats utifrån ett queerperspektiv. Syftet med denna magisteruppsats är att göra en queer läsning av Mobergs utvandrarserie, med fokus på relationen mellan Robert och Arvid. Dessa unga drängars relation har sällan givits utrymme inom Mobergforskningen och när den omnämnts har den lästs som kamratskap. Min hypotes är att det, trots indikationerna på ett homofobt förhållningssätt hos Moberg vid tiden för utvandrarseriens tillkomst, är möjligt att läsa fram en romantisk kärlekshistoria mellan männen. I uppsatsen lyfts frågeställningen om huruvida textens djur, djuriskhet och djursymbolik öppnar upp för att läsa fram de unga männens kärlekshistoria. Tidelagstemat som i utvandrarserien är förbundet med Arvid kan förstås som en omskrivning för homosexualitet, vilket ihop med queerbetonad djursymbolik som i texten omgärdar Robert, framhäver deras icke-utskrivna begär och kärlek. Analysen synliggör den dikotomi mellan manlighet och omanlighet som i romanerna gestaltas genom Robert och hans storebror Karl Oskar. Storebrodern tillskrivs stark karaktär, individualism och arbetsstyrka, egenskaper som historiskt sett kategoriserats som manliga. Robert skrivs fram som arbetsskygg, lögnaktig och med ett infantilt drömmande om guld och rikedom, egenskaper som kategoriseras som omanliga. Analysen påvisar att i likhet med tidelagstemat kan också omanligheten läsas som en omskrivning för homosexualitet. Frågan om huruvida Mobergs föreställning om homosexualitet som ett ”olycksöde” har haft konsekvenser för gestaltningen av Robert och Arvid, genomsyrar analysen. Avsikten med detta har inte varit att smutskasta Moberg utan att lyfta det motsägelsefulla med hans homofoba hållning då det i denna uppsats fastställs att han författat en vacker kärlekshistoria om två unga män. / Vilhelm Moberg (1898–1973) was one of the most influential Swedish writers of his time. His epic The Emigrants with its four parts are among the most read Swedish novels of all time. The field of research about Moberg is large; despite this none of his works have been analyzed from a queer angle until now. The purpose of this master’s thesis (one year) is to do a queer reading of Moberg’s The Emigrants, focusing on the relationship between Robert and Arvid. The bond between these young farmhands has rarely been given attention within the research about Vilhelm Moberg; when it is mentioned in previous research, it’s perceived as camaraderie. My hypothesis is that, despite indications of a homophobic attitude in Moberg, it is possible to make visible a romantic love story between these men. In this thesis, a question regarding whether animals, animality or animal symbolism in the text makes the young men’s love story increasingly visible, is raised. The theme of bestiality in The Emigrants coincides with Arvid, and can be seen as a synonym for homosexuality. In combination with queer animal symbolism surrounding Robert, the men’s hidden desire and love is enhanced. The analysis highlights a dichotomy between masculinity and unmanliness that is portrayed through the relationship between Robert and his older brother Karl Oskar. The latter is being ascribed traditionally masculine traits, such as resilient character, individualism and physical ability for labor, whereas Robert is associated with unmanly attributes such as laziness, untrustworthiness, and an infantile longing for gold and riches. The analysis shows that Robert’s unmanliness, just as the bestiality theme, is a synonym for homosexuality. The question as to whether Moberg’s impression that homosexuality is an “unfortunate fate” has had consequences for to the portrayal of Robert and Arvid, permeates this analysis. The purpose has not been to smear Moberg but to highlight the paradox of his homophobic stance, since this thesis conclusively determines that he has written a beautiful love story involving two young men.

Prideparaden är kulmen för det som kallas Stockholms Pridefestival. Det är ett årligt evenemang och lockar många människor för att både delta och åskåda. Paraden är unik på så sätt att den har ett politiskt syfte som når ut genom glädje och festligheter. Syftet med denna studie har varit att undersöka och analysera hur Prideparaden har gestaltats i Svenska Dagbladets nyhetsrapportering mellan åren 1979-2018, men också hur diskursen haft en påverkan på gestaltningens förändring. Frågeställningarna behandlar vilka skillnader och likheter det finns gällande vilka ämnen som betonas och vilka aktörer som omtalas i artiklarna, samt vilken förändring vi kan se i rapporteringens gestaltning över tid rörande Prideparaden i relation till diskursen. Metoden som används är en kritisk diskursanalys, där totalt 14 artiklar analyseras. Urvalet är begränsat till artiklar som enbart rör paraden. Därefter görs en komparativ analys av resultatet. Studiens resultat visar att det finns skillnader i vilka ämnen som betonas samt vilka aktörer som får komma till tals. Gällande diskursens påverkan på framförallt rapporteringen besvaras detta genom en diskussion då det inte går att dra några generella slutsatser kring resultatet.

<p>Ett av mina syften med denna uppsats var att titta på var dagens fördomar mot homosexuella kommer ifrån och om kyrkan fanns med någonstans i bakgrunden. Och se, det var den. Många av dagens fördomar mot homosexualitet härstammar från kyrkans straffinförande mot detta på 500-talet. Vid denna tid dog många människor i pest och krig och för att hindra mänskligheten från att dö ut så blev det endast tillåtet med sex mellan man och kvinna, inom äktenskapet, eftersom detta kunde leda till ökat antal födslar. Dagens församlingar förhåller sig olika till homosexualitet: alltifrån totalt avståndstagande till accepterande, det vanligaste är nog ett accepterande av personen men endast om han/hon inte alltför öppet visar sin läggning. Det har tagit tusentals år att etablera dessa fördomar så de går inte att riva ner över en natt.</p><p>Mitt andra syfte var att titta på hur kyrkan förhåller sig till homosexuella personer och förhållanden och om kyrkans förhållningssätt mildrats. De homosexuella som vågar visa sig öppet strävar efter att kunna leva sina liv i en normal vardag, precis som heterosexuella kan. Helt enkelt att leva tillsammans, med allt den grå vardagen medför, utan att hela tiden ifrågasättas i alla möjliga och omöjliga situationer. Det verkar som om kyrkan börjar inse detta. Tidigare har kyrkan medverkat till förtrycket av homosexuella personer. Nu verkar det som om kyrkan börjat ta intryck av hur dagens samhälle ser ut genom att ha ett lite öppnare förhållningssätt till homosexuella personer och förhållanden. Det verkar i stort sett handla om en tolkningsfråga: Kan de aktuella bibeltexterna verkligen sägas handla om det som i nutid kallas genuin homosexualitet?</p><p>Det verkar dock ta tid innan man lyckas komma fram till en gemensam kyrklig åsikt. Den ena arbetsgruppen efter den andra tillsätts för att diskutera frågan om kyrkan och homosexualitet men deras arbete drar ut alldeles för långt i tid, ofta åratal, innan man slutligen kommer till en slutsats. Slutsatsen ger för det mesta inga klara besked utan går ofta ut på att ”mångfald av åsikter berikar” och att de i gruppen inte kommit fram till några raka svar. Tyvärr så verkar denna process ta lång tid men man kan i alla fall se att utvecklingen går framåt mot en större öppenhet. Kyrkans hållning är inte längre lika negativt inställd till homosexuella förhållanden och det finns nu t.o.m. präster inom Svenska kyrkan som lever öppet i partnerskap. Även K G Hammar har del i den öppnare attityden. Han är stark nog att våga stå för sina åsikter trots att han vet att han riskerar att få mycket kritik från andra personer inom kyrkan.</p>

Ett av mina syften med denna uppsats var att titta på var dagens fördomar mot homosexuella kommer ifrån och om kyrkan fanns med någonstans i bakgrunden. Och se, det var den. Många av dagens fördomar mot homosexualitet härstammar från kyrkans straffinförande mot detta på 500-talet. Vid denna tid dog många människor i pest och krig och för att hindra mänskligheten från att dö ut så blev det endast tillåtet med sex mellan man och kvinna, inom äktenskapet, eftersom detta kunde leda till ökat antal födslar. Dagens församlingar förhåller sig olika till homosexualitet: alltifrån totalt avståndstagande till accepterande, det vanligaste är nog ett accepterande av personen men endast om han/hon inte alltför öppet visar sin läggning. Det har tagit tusentals år att etablera dessa fördomar så de går inte att riva ner över en natt. Mitt andra syfte var att titta på hur kyrkan förhåller sig till homosexuella personer och förhållanden och om kyrkans förhållningssätt mildrats. De homosexuella som vågar visa sig öppet strävar efter att kunna leva sina liv i en normal vardag, precis som heterosexuella kan. Helt enkelt att leva tillsammans, med allt den grå vardagen medför, utan att hela tiden ifrågasättas i alla möjliga och omöjliga situationer. Det verkar som om kyrkan börjar inse detta. Tidigare har kyrkan medverkat till förtrycket av homosexuella personer. Nu verkar det som om kyrkan börjat ta intryck av hur dagens samhälle ser ut genom att ha ett lite öppnare förhållningssätt till homosexuella personer och förhållanden. Det verkar i stort sett handla om en tolkningsfråga: Kan de aktuella bibeltexterna verkligen sägas handla om det som i nutid kallas genuin homosexualitet? Det verkar dock ta tid innan man lyckas komma fram till en gemensam kyrklig åsikt. Den ena arbetsgruppen efter den andra tillsätts för att diskutera frågan om kyrkan och homosexualitet men deras arbete drar ut alldeles för långt i tid, ofta åratal, innan man slutligen kommer till en slutsats. Slutsatsen ger för det mesta inga klara besked utan går ofta ut på att ”mångfald av åsikter berikar” och att de i gruppen inte kommit fram till några raka svar. Tyvärr så verkar denna process ta lång tid men man kan i alla fall se att utvecklingen går framåt mot en större öppenhet. Kyrkans hållning är inte längre lika negativt inställd till homosexuella förhållanden och det finns nu t.o.m. präster inom Svenska kyrkan som lever öppet i partnerskap. Även K G Hammar har del i den öppnare attityden. Han är stark nog att våga stå för sina åsikter trots att han vet att han riskerar att få mycket kritik från andra personer inom kyrkan.

Humour has for a long time been regarded as something unproblematic that in general shouldn’t be taken seriously, and humour research has mainly focused its positive functions and effects. However, humour is indeed a social and discursive practise that, just like others, have social implications. The aim of this essay is, informed by an intersectional perspective, to problematize and critically examine stand-up comedy as discursive practise and to make visible how humour build upon dominating discourses in society. The aim is also to examine the self-contradictory dimension of the jokes. In a critical discourse analysis of Özz Nûjen’s show Dålig stämning (2013), using PC (political correctness) as an overall analytical framework, the analytical categories ‘women’ as well as ‘ethnicity and culture’ are focused. My conclusion is that in all cases of Nûjen’s prerogative of interpretation, ‘stupidity’, as the lowest common denominator, sticks to symbols, bodies and phenomenon that are associated with something deviant or negative. By what is not expressed, a white, normative Swedish PC-identity is constructed as the abstract, preferable subject. Nûjen’s stand-up comedy, i.a. in expressions of self-contradiction, proves to mainly reinforce social norms. Consequently, negative preconceptions and biased representations of reality are cemented. Though Nûjen does contribute to sociocultural change to some extent, the elaborations of the jokes in most cases prove to sustain the social order. A renegotiation of identities is therefore made strictly limited. However, in one case, Nûjen does challenge the notion of identities as fixed and essential, when renegotiating the master status and construction of “The ethnical Other woman”.

Syftet med denna examensuppsats var att kvalitativt undersöka upplevelsen av minoritetsstress samt dess påverkan och hantering hos homosexuella i Sverige. Detta gjordes genom semistrukturerade intervjuer med tio personer i åldern 22 till 44 år, vars berättelser analyserades med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visar på en utbredd upplevelse av minoritetsstress inom flera områden i samhället och livet. Minoritetsstressen berodde på alltifrån hat och avståndstagande, diskriminering, utanförskap, heteronormativt bemötande, exotifiering och internaliserad homofobi till problem vid kontakt med myndigheter, vård och juridik. Minoritetsstressen upplevdes ge en sämre psykisk hälsa, ge upphov till komplexa negativa känslor, begränsa livsutrymmet, dränera energi samt ge upphov till en förhöjd rädsla och vaksamhet för potentiellt ofarliga situationer. Strategier för hantering av minoritetsstressen omfattade allt från socialt stöd, arbete med sin självbild och gränssättning till engagemang för hbtq+- frågor. Informanternas vittnesmål gick i linje med internationell forskning på samma område och kunde vidare förstås när de ställdes bredvid tidigare fynd och teorier kring minoritetsstress och hanteringsstrategier. Vittnesmålen visade även på minoritetsstressens komplexa verkan och genes. Resultatet indikerar ett stort behov av kunskap om homosexuellas utsatthet och livsvillkor inom samhällets alla arenor. Vidare forskning rörande minoritetsstressens omfattning, intersektion med andra minoritetspositioner samt fördjupning kring de olika delområden denna examensuppsats har berört bedöms nödvändig i framtiden. / Minoritetsstress hos hbtqi-personer: Upplevelser och coping