Global ETD Search

1	Retorik utan vetenskaplig grund : en granskning av de konsekvenser som följer av kravet på retorikkunskaper i svenskämnets nya kursplaner Sjöö, Emilie January 2011 (has links) Syftet med denna undersökning är att reda ut den syn på retorik som ligger bakom återinförandet av retorik i svenskämnet på gymnasiet. I och med gymnasiereformen Gy 2011 har nya kursplaner i svenska implementerats. Bland nyheterna finns bl.a. en fordran att eleverna skall lära sig den retoriska arbetsprocessen och använda den för att framföra intressanta och övertygande skriftliga och muntliga framställningar som tar hänsyn till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Dessutom ska de elever som läser Svenska 3 kunna använda den retoriska arbetsprocessen som ett redskap för analys. Varken den gamla eller nya lärarutbildningen innehåller dock retorik, vilket är ett problem jag vill fokusera på. Kunskaper i retorik är utan tvivel användbara och i många fall nödvändiga för både lärare och elever, och dess historia är tätt förbunden med litteraturvetenskapen. Trots detta fortsätter man att prioritera bort retoriken i lärarutbildningen. Införandet av retoriken i svenskämnet på gymnasiet ses som mycket positivt, men i nuläget saknar både verksamma och blivande lärare kompetensen att nå målen i de nya kursplanerna. Lärarutbildningen har således misslyckats med sitt uppdrag att utbilda kvalificerade lärare för konkret yrkesverksamhet med sikte på att förverkliga skolans mål. Synen på retorik som ligger bakom det politiska beslutet att införa retorik på gymnasiet kommer snarare från moderna värderingar kring massmedia och marknadsföring än den akademiska världens, där retorik är en vetenskap med teori och praktik, och används som ett verktyg för analys. Undersökningen tydliggör att det inte är möjligt att förstå och lära sig att använda den klassiska retoriken genom en fortbildning som innebär ett fåtal föreläsningstillfällen, en s.k. quick fix, och att det inte räcker med ytliga kunskaper för lärarna som ska undervisa om den retoriska arbetsprocessen, särskilt inte i Svenska 3 där det handlar om fördjupning och att använda retoriken som ett redskap för analys. De krav på vetenskaplighet som gäller för lärarutbildningen, läraren och, i förlängningen, skolan uppfylls med andra ord inte när det gäller retoriken. retorik retorik i svenskan retorik på gymnasiet gymnasiereformen gy 2011
2	Feministpappa, selfie, kungspudel och vinstvarning : En enkätstudie av 54 nyord i svenska språket under 2000-talet gällande ordkännedom, användningsfrekvens och nyordens etablering i svenskan Bidemo, Kajsa January 2017 (has links) Syftet med den här undersökningen är att studera nyordsbildning, närmare bestämt 54 nyord från 2000-talet, för att se om nyorden har etablerat sig i det svenska språket, i Svenska akademins ordlista. Jag har genomfört en enkätundersökning i regionen Mälardalen där 100 informanter har svarat på frågor om kännedom, användningsfrekvens och nyordens etablering i svenskan. Resultatet av studien visar att informanterna har låg kännedom och låg användningsfrekvens av nyorden. Vidare visar resultatet att endast 8 av 54 nyord har etablerat sig i det svenska språket. Slutsatsen är att informanterna har högre kännedom och högre användningsfrekvens av engelska lånord men överlag tror de att mer än hälften av alla nyord kommer att etablera sig i det svenska språket i framtiden. nyord nyordsbildning nyordens etablering i svenska språket kännedom användningsfrekvens informanterna svenska språket svenskan Humanities and the Arts Humaniora och konst
3	Från frigörelse till folkfest : En kritisk diskursanalys av Prideparaden i Svenska Dagbladet Simander, Cecilia, Agelou, Elisabet January 2019 (has links) Prideparaden är kulmen för det som kallas Stockholms Pridefestival. Det är ett årligt evenemang och lockar många människor för att både delta och åskåda. Paraden är unik på så sätt att den har ett politiskt syfte som når ut genom glädje och festligheter. Syftet med denna studie har varit att undersöka och analysera hur Prideparaden har gestaltats i Svenska Dagbladets nyhetsrapportering mellan åren 1979-2018, men också hur diskursen haft en påverkan på gestaltningens förändring. Frågeställningarna behandlar vilka skillnader och likheter det finns gällande vilka ämnen som betonas och vilka aktörer som omtalas i artiklarna, samt vilken förändring vi kan se i rapporteringens gestaltning över tid rörande Prideparaden i relation till diskursen. Metoden som används är en kritisk diskursanalys, där totalt 14 artiklar analyseras. Urvalet är begränsat till artiklar som enbart rör paraden. Därefter görs en komparativ analys av resultatet. Studiens resultat visar att det finns skillnader i vilka ämnen som betonas samt vilka aktörer som får komma till tals. Gällande diskursens påverkan på framförallt rapporteringen besvaras detta genom en diskussion då det inte går att dra några generella slutsatser kring resultatet. pride prideparad pridefestival homosexuell hbtq hbt rfsl homofobi frigörelse demonstration diskurs diskursanalys journalistik svenska dagbladet svd svenskan artikel berglez peter berglez queerteori queer focault gestaltning gestaltningsteori shehata gay homo lesbisk bög flata stockholms pridefestival stockholm omvänd diskurs kritisk diskursanalys strömbäck AIDS analysschema fikus Media Studies Medievetenskap

1

Page generated in 0.0445 seconds