I den här studien undersöks användningen av ett urval av nyord ur Språkrådets nyordslistor från 2015–2019. Syftet med undersökningen är att se hur stor kännedomen om nyord är, hur väl de kan förklaras, hur utbredd användningen är samt om det finns skillnader i användning mellan olika åldersgrupper. Undersökningen har gjorts i form av en webbaserad enkät med 170 medverkande informanter. Resultatet visar att informanternas kännedom om de undersökta nyorden är ganska låg och att deras rapporterade användning av nyord är ännu lägre. Störst kännedom har de äldsta åldersgrupperna och det är också de informanterna som i störst utsträckning använder nyorden. Slutsatsen blir att den här undersökningen bekräftar tidigare undersökningars resultat kring användningen av nyord. Dock bekräftas inte uppfattningen att det främst är ungdomar som känner till och använder nyord.

Syftet med den här undersökningen är att studera nyordsbildning, närmare bestämt 54 nyord från 2000-talet, för att se om nyorden har etablerat sig i det svenska språket, i Svenska akademins ordlista. Jag har genomfört en enkätundersökning i regionen Mälardalen där 100 informanter har svarat på frågor om kännedom, användningsfrekvens och nyordens etablering i svenskan. Resultatet av studien visar att informanterna har låg kännedom och låg användningsfrekvens av nyorden. Vidare visar resultatet att endast 8 av 54 nyord har etablerat sig i det svenska språket. Slutsatsen är att informanterna har högre kännedom och högre användningsfrekvens av engelska lånord men överlag tror de att mer än hälften av alla nyord kommer att etablera sig i det svenska språket i framtiden.