Syftet med denna undersökning är att reda ut den syn på retorik som ligger bakom återinförandet av retorik i svenskämnet på gymnasiet. I och med gymnasiereformen Gy 2011 har nya kursplaner i svenska implementerats. Bland nyheterna finns bl.a. en fordran att eleverna skall lära sig den retoriska arbetsprocessen och använda den för att framföra intressanta och övertygande skriftliga och muntliga framställningar som tar hänsyn till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Dessutom ska de elever som läser Svenska 3 kunna använda den retoriska arbetsprocessen som ett redskap för analys. Varken den gamla eller nya lärarutbildningen innehåller dock retorik, vilket är ett problem jag vill fokusera på. Kunskaper i retorik är utan tvivel användbara och i många fall nödvändiga för både lärare och elever, och dess historia är tätt förbunden med litteraturvetenskapen. Trots detta fortsätter man att prioritera bort retoriken i lärarutbildningen. Införandet av retoriken i svenskämnet på gymnasiet ses som mycket positivt, men i nuläget saknar både verksamma och blivande lärare kompetensen att nå målen i de nya kursplanerna. Lärarutbildningen har således misslyckats med sitt uppdrag att utbilda kvalificerade lärare för konkret yrkesverksamhet med sikte på att förverkliga skolans mål. Synen på retorik som ligger bakom det politiska beslutet att införa retorik på gymnasiet kommer snarare från moderna värderingar kring massmedia och marknadsföring än den akademiska världens, där retorik är en vetenskap med teori och praktik, och används som ett verktyg för analys. Undersökningen tydliggör att det inte är möjligt att förstå och lära sig att använda den klassiska retoriken genom en fortbildning som innebär ett fåtal föreläsningstillfällen, en s.k. quick fix, och att det inte räcker med ytliga kunskaper för lärarna som ska undervisa om den retoriska arbetsprocessen, särskilt inte i Svenska 3 där det handlar om fördjupning och att använda retoriken som ett redskap för analys. De krav på vetenskaplighet som gäller för lärarutbildningen, läraren och, i förlängningen, skolan uppfylls med andra ord inte när det gäller retoriken.

Detta är ett examensarbete från Bild och visuellt lärande på Malmö Högskolas lärarutbildning. Arbetet är en sammanställning av diskursanalyser av nio olika texter från den process som resulterat i att Estetisk verksamhet inte blir ett gymnasiegemensamt ämne i den nya gymnasieskolan Gy 2011. Analyserna utfördes i enlighet med Norman Faircloughs metod för kritisk diskursanalys. Syftet med arbetet var att undersöka den diskursiva och sociala praktiken i de nio olika texterna. Följande två frågor ställdes: Vilka diskursordningar råder i texternas resonemang om Estetisk verksamhets funktion och mening i gymnasieskolan? Vilka idéer går att uttyda ur texterna om vilken typ av samhällsmedborgare som kommer att formas med ett Gy 2011 där Estetisk verksamhet försvinner?Undersökningen resulterade i följande: I de nio texterna rådde huvudsakligen två diskursordningar, en marknadsekonomisk diskursordning och en humanistisk diskursordning. De två stod antingen i konfliktställning eller samverkade med varandra. Jag kunde finna ett flertal olika bilder av samhällsmedborgare som kunde antas formas av ett Gy 2011 utan Estetisk verksamhet. Då jag gjorde ett försök att föreslå endast två bilder blev det följande skisser: Den första bilden var av en person som är framgångsrik i arbetslivet genom specialisering inom yrket och anpassning till näringslivet. Personen tillägnar sig ibland på fritiden kulturella företeelser för stimulans och rekreation. Denna bild framkom främst i texter där avvecklingen av Estetisk verksamhet förespråkades.Den andra bilden av en framtida samhällsmedborgare var av en person som saknar orientering och verktyg för att kunna tillägna sig och/eller ingå i det samtida medie- och kultursamhället. Personen är relativt isolerad i sin kulturella sfär och saknar intresse för en bredare bildning inom kulturområdet, vilket anses tillhöra en liten priviligierad elit. Denna bild framkom främst i texter där man motsatte sig avvecklingen av Estetisk verksamhet.

Lärarjobbet är idag så mycket mer än att enbart lära ut kunskap. I detta arbete gör jag några kvalitativa intervjuer med 5 stycken gymnasielärare för att ta reda på om de är medvetna om vad som står skrivet i läroplanen och om de utför sitt arbete i enlighet med denna. Förutom självaste kunskapsförmedlingen, står det i läroplanen att lärare även har uppgiften att ge eleverna social träning, förmedla demokratiska och mänskliga rättigheter, betygssättning osv. Läroplanen är det närmaste en arbetsbeskrivning som en lärare har. Min undersökning visar att lärarna frångår och följer inte läroplanen fullt ut. Detta sker inte på grund av något missförstånd kring vad som står skrivet i läroplanen, då det visar sig att de intervjuade lärarna mycket väl vet vad som står skrivet i den och vad som förväntas av dem. Anledningen till att de frångår läroplanen visar sig vara andra yttre omständigheter såsom tidsbrist, klasstorlek, administrativt arbete osv. Dessa yttre omständigheter kring lärarnas arbetssituation leder till att lärarna i vissa fall väljer att delvis frångå läroplanen.

I denna studie har vi undersökt förutsättningarna för likvärdig bedömning i den nya läroplanen för gymnasiet. Bakgrunden till studien är vårt intresse för den skoldebatt som under flera år lyft frågor kring betygsinflation, bedömningspraxis och bristerna med den föregående läroplanen. Vi har genom intervjuer med sju gymnasielärare på fyra lika skolor, verksamma inom ämnena Svenska och Matematik undersökt vilka strategier de använder sig av vid bedömning, hur dessa skiljer sig mellan skolorna och hur detta i slutändan påverkar likvärdigheten. Vi har i litteraturen studerat rapporter från utbildningsdepartementet, Skolverket och andra myndigheter, nationell och internationell forskning, samt modern litteratur som berör bedömningsfrågor i samband med Gy 2011. Resultaten från intervjuerna visar på en ökad tilltro till den nya läroplanen, som upplevs tydligare och mer enhetlig än den föregående läroplanen Lpf94. Vidare pekare resultaten på att lärare är olika förtrogna med metoder som innebär att styrdokumenten vävs in i undervisningen och bedömningen. Lärare som inte getts tillräckligt med tid att sätta sig in i Gy 2011 uttrycker en frustration, och har tvingats förlita sig på nationella prov, läromedel och tidigare erfarenhet. Intervjuerna visar därtill att en viktig del av likvärdigheten är möjligheten att skapa en samsyn mellan kollegor, vilket förutsätter spontana diskussioner och samarbeten. Vår slutsats är att Gy 2011 uppfattas som tydligare, vilket gör att lärare finner nytta i att i större utsträckning än tidigare använda sig av styrdokumenten. Detta menar vi i förlängningen borde öka likvärdigheten i bedömningen.

Syftet med studien är att genom en kvalitativ och komparativ textanalys granska kunskapsdiskurser i läroplanerna Lgy 70, Lpf 94 och Gy 2011 för att urskilja förändringar. Kunskapsdiskurserna är indelade följande: teoretisk, praktisk och ideologisk kunskap, och fokus är på läroplanernas allmänna del och kursplan för Svenska. I centrum står diskursteori, läroplansteori samt epistemologi vid tolkning av resultatet. Resultatet visar att det har skett en viss förändring av kunskapsdiskurser, främst mellan Lgy 70 och de två senare läroplanerna. Samtliga läroplaner innehåller till stor del ideologisk kunskap i allmänna delen, men Lgy 70 innehåller mer teoretisk kunskap jämfört med de andra läroplanerna. I Svenska har kursplanen gått från en teoretisk och praktisk inriktning till praktisk och ideologisk inriktning i Lpf 94 och Gy 2011. Kunskapsinnehållet har därmed även förändrats då sociala mål har blivit alltmer centrala i Lpf 94 och Gy 2011. Ytterligare ett resultat är att kunskapsbegreppet diskuteras i de två senare läroplanerna till skillnad från Lgy 70, men trots detta används inte typologin annat än i begreppsförklaring av de fyra F:n. Kunskap refereras därmed liknande i samtliga läroplaner, det vill säga genom kunskap och förmåga. Resultatet visar inte på att läroplanerna har blivit mer eller mindre kunskapsinriktade med åren utan att diskursen om vad kunskap innebär och uppfattningen om vad som är central kunskap i skolverksamheten har förändrats. / The purpose of the study is that through a qualitative and comparative textual analysis review knowledge discourses in the curricula Lgy 70, Lpf 94 and Gy 2011 to identify changes. The knowledge discourse have been divided as follows: theoretical, practical and ideological knowledge, and the focus is on the curriculum, the general part and curriculum for Swedish. In the center stands discourse theory, curriculum theory and epistemology in the interpretation of the results. The result shows that there has been a certain change of knowledge discourses, mainly between Lgy 70 and the latter two curricula. All curricula contain largely ideological knowledge in the general part, but Lgy 70 contains more theoretical knowledge compared to the other curricula. The curriculum for Swedish have shifted from a theoretical and practical approach to the practical and ideological orientation in Lpf 94 and Gy 2011. The knowledge content has consequently changed when social objectives have become increasingly central in Lpf 94 and Gy 2011. A further result is that the concept of knowledge is discussed in the latter two curricula unlike Lgy 70, but despite this is not the typology other than in conceptual explanation of the four F. Knowledge referenced thus similar in all curricula, through knowledge and ability. The results do not indicate that the curriculum has become more or less knowledge-oriented over the years but the discourse about what knowledge is and the perception of what is central knowledge in school activities has changed.

Genom en kritisk diskursanalys söker jag svaret på vilka diskurser som finns i mitt urval av dokument. Med sociokulturellt perspektiv som teoretisk grund väljer jag att titta på kunskap och lärande. Utgångspunkt för analysen är Europarådets rekommendationer inom programmet Utbildning 2010, där ett underlag gavs i form av åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande (EU 2006a). Jag tittar på digital kompetens, som är en av nyckelkompetenserna som varje europeisk medborgare ska utveckla. Jag analyserar också dokument som finns med i processen för den reformerade svenska gymnasieskolan Gy 2011. Jag undersöker här vilka diskurser som kan läsas i skrivningen i dessa texter. Hur diskurserna är konstituerade kommer att få en påverkan på IKT-utbildningen inom reformen GY 2011. Efter att ha genomfört en kritisk diskursanalys kan jag se att reformen för GY 2011 bygger på dokument där framträdande diskurser konstitueras. En kvalitetsdiskurs och en specialiseringsdiskurs är utgångspunkten i ämnesplaner och utbildningsdokument som definierar Gy 2011. Det är möjligt att se den självständighet som Skolverket och Regeringen visar, då de europeiska dokumenten, med nyckelkompetenser för livslångt lärande inte påverkar nationella texterna i en större utsträckning. Den säkerhetsdiskurs som jag identifierar i dokumentet för digital kompetens är inte lika framträdande i nationella skrivningar. Samtidigt visar den kritiska diskursanalysen, relationellt, att Skolverket besitter en självständighet gentemot Regeringen och en europeisk utbildningspolitik. Skolverket tolkar syftet med nyckelkompetensernas innehåll, som ”varje medborgares möjlighet till ett gott liv med möjligheter till självförsörjning”. I reformen för GY 2011 visar Skolverket att man i sina dokument använder skrivningar som ligger längre från diskurserna i nyckelkompetensen digital kompetens. / By a critical discourse analysis, I seek the answer to the discourses that are in my selection of documents. With the socio-cultural perspective as a theoretical basis I choose to look at knowledge and learning. Starting point for the analysis is the Council of Europe recommendations in Education and Training 2010, stated in the form of eight key competences for lifelong learning (EU 2006a). I look at digital literacy, which is one of key competences that every European citizen must develop. I also analyze papers contained in the process of the reformed Swedish upper secondary school Gy 2011th I examine here the discourses that can be read into the wording of these texts. how discourses are constituted will have an impact on the ICT education in reform GY 2011th After carrying out a critical discourse analysis, I can see that the reform of GY 2011 is based documents in which the dominant discourses constituted. A quality of discourse and a specialized discourse is the starting point in the subject plans and training documents defines Gy 2011th It is possible to ensure the independence of the National Agency and The government shows, when the European documents, with the key competences for lifelong learning does not affect national texts in a larger extent. The security discourse which I identify in the document for digital literacy is not as prominent in national projections. At the same time the critical discourse analysis, relational, that The Agency possesses an independence from government and a European education policy. The Agency interprets the purpose of the key skills to their content, which "Every citizen the opportunity to live a good life with opportunities for self-sufficiency." IN reform for GY 2011 shows the National Agency that in their documents using wordings located further from the discourses of key digital literacy skills.

Sammanfattning I mitt examensarbete har jag undersökt hur sånglärare beskriver och tolkar kunskapskraven personligt och konstnärligt uttryck i kursen MUSINS03S (Skolverket, 2011). Syftet var att jag ville få en djupare förståelse av innebörden i personligt och konstnärligt uttryck i MUSINS03S (Skolverket, 2011) så att mina bedömningar blir mindre personberoende och att jag blir bättre på att förklara och konkretisera kunskapskraven för mina elever och på att ge stödjande återföring på deras prestationer. Den teoretiska ansatsen utgick från John Deweys tankar om konst och estetisk erfarenhet. Som metod användes en halvstrukturerad fokusgruppintervju och en ”stimulate recall”- intervju. I studiens resultat framkom att det fanns ett stort hos behov hos sånglärarna att resonera kring kunskapskraven personligt och konstnärligt uttryck i MUSIN03S (Skolverket, 2011) och att sånglärarna hade olika uppfattningar om hur de skulle tolkas. Sånglärarna hade också två olika sätt att se på konstnärligt uttryck. Vidare framkom att sånglärarnas uppfattning om nivån på det personliga och konstnärliga uttrycket i MUSINS03S var oklar och att det är svårt att vara objektiv när man ska bedöma personligt och konstnärligt uttryck i kursen MUSINS03S (Skolverket, 2011). Jag upplever att jag i och med studien har fått en djupare förståelse för vad kunskapskraven personligt och konstnärligt uttryck i MUSINS03S (Skolverket, 2011) innebär, men att det finns mer att utforska och ta reda på för att tydligare precisera deras innebörd. Jag har också kommit fram till att jag som lärare bör undvika värdeomdömen om elevernas personliga identitet eller känsloliv eftersom de riskerar att kränka eleverna samt att det är svårt att vara objektiv när man ska bedöma personligt och konstnärligt utryck i sång i MUSINS03S (Skolverket, 2011). Jag hoppas också att andra ska ha nytta av det jag kommitfram till.

The main purpose of this analytic study which has a theoretical focus, Is to find out if the two Swedish parties Socialdemokraterna (s) - The Social Democrats - and Folkpartiet (p) - The Liberal Party - has taken position ideologically or strategically to the new sex-degree grading scale. The theory section describes the concepts of ideology and strategy. Despite the talk of the death of the ideologies, this don't need to be the case, they only adjust över time. The second key-point of this essay is strategy, a model based on Frostbergs reasoning illustrates this. A number of problem areas are presented. The politicians are driven by a desire to to realize their preferences and sometimes come strategic actions necessary. On the other side are the voters who will assess the degree of contact and the credibility of what the different parties presents. The material is based upon a varied mix of sources. Socialdemokraterna stands for a theory of equality while Folkpartiet has its roots in the liberal ideas. These two parties have previously done deals in heavy issues, this in a political land of sometimes unexpected decisions and alliances. The school is central to the Government and is a constant  topic of discussion and criticism. Something must be done because the Swedish school has been unsuccessful in quality intemationally. A model is used to illustrate and analyze the outcome of the result of the two parties if they has acted ideologically or strategically in the case of the grade-system. The answer is that (fp) has acted ideologically because they have a clear link to their ideal-type determination. Socialdemokraterna have acted strategically in relation to ideological points as well in their overall opinion explanation with the school had to give up on a number on of points.

Uppsatsen är en litteraturstudie och syftar till att kritiskt belysa den nu pågående gymnasiereformen ur ett utbildningshistoriskt perspektiv med särskilt fokus på enhetlighet, jämlikhet och likvärdighet, för att se likheter med och avvikelser från tidigare strävanden. Reformen analyseras sedan ur ett liberalt jämlikhetsperspektiv efter John Rawls’ teori om rättvisa. I rättviseanalysen fokuserar jag särskilt differ-entieringen av gymnasiet i högskoleförberedande respektive icke högskoleförbered-ande program.    I min utbildningshistoriska analys visar jag hur reformen är ett trendbrott i svensk utbildningspolitisk tradition dels genom att ange kunskapsnivån i skolan som främsta orsak till reformen och inte sociala aspekter, dels eftersom den innebär en återgång till en differentierad gymnasieskola. Samtidigt visar det sig att utbildningspolitiken är klassiskt borgerlig och i det avseendet är reformen inte överraskande.    En rättvis skolstruktur erkänner den kultur- och kunskapstradition som eleverna är en del av, för dem tidigt in i denna tradition, och lär dem efterhand att använda sina kunskaper på ett personligt sätt. En rättvis struktur överlämnar allt mer ansvar till individen att själv välja sitt liv i enlighet med sina drömmar och mål i takt med att personen blir äldre. Min rättviseanalys leder till slutsatsen att reformen är rättfärdig-ad eftersom regeringen identifierar problem redan i grundskolan och sätter in extra resurser där för att höja kvaliteten. Förutsatt att elever har möjlighet att komplettera sin yrkesutbildning med högskolebehörighet både under och efter gymnasiet, vilket regeringen har utlovat, menar jag att GY 2011 är en rättvis struktur som bättre tar hänsyn till individens livsmål än den utgående gymnasieskolan.

This essay examines the specific uses of literature and the implications of the expression det allmänmänskliga (what is common to all mankind) emphasized in the subject of Swedish in the curriculum for the Swedish upper secondary school, GY 2011. Using discourse analysis as a method, this essay shows that the phrase det allmänmänskliga suggests teaching literature as a way to emphasize universal experiences over time and place, thus revealing an implication of the nineteenth-century idea of World Literature. Furthermore, this essay shows that the challenges inherent in the phrase det allmänmänskliga, and its implications for World Literature, require new didactic strategies and approaches to designing courses and teaching literature. In relation to this, the essay examines theories that focus on approaches to teaching World Literature and the uses of narration as a means to understand and emphasize the specifics of World Literature and the universal experiences. The final part of this essay examines the recent use of the concept of narrativ kompetens (narrative competence) emphasizing interaction and key elements of the reading experience as a specific way to understand and approach fiction. This essay concludes that the inherent benefits of narrativ kompetens combined with approaches to teaching World Literature, seem to offer great possibilities fulfilling the obligations and the specific uses of literature suggested in the curriculum for the Swedish upper secondary school.