Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad som händer med Basta rehabiliteringsfilosofi när det visas i ett Tv-program. Denna uppsats har en kvalitativ ansats där vi med hjälp av kvalitativ riktad innehållsanalys har samlat in data ifrån Tv-programmet Nybyggarna. I datainsamlingen använder vi oss av ett flertal teman som bland annat berör Bastas grundstenar. Vidare i undersökningsprocessen kom vi fram till att programmet visar de flesta av Bastas grundstenar som är grunden till Bastas rehabiliteringsfilosofi. Därutöver kunde vi se att Tv-programmet både tillför och exkluderar olika saker i relation till Bastas rehabiliteringsfilosofi, däribland en programledare. Resultatet visade på en återspegling av fem av sex grundstenar där den sjätte exkluderas helt. Resultatet kopplas delvis till Empowerment teori och Empowerment begreppet Advocacy. / The purpose of this study was to find out what happens to the Basta rehabilitation philosophy when it appears in a Tv-program. This paper has a qualitative approach where we use qualitative directed content analysis in collecting data from the Tv show “Nybyggarna”. In the data collection, we used a number of themes, including Basta foundations. Furthermore in the survey process, we arrived at the conclusion that the program shows most of Basta foundations that are the core of Basta rehabilitation philisophyi. In addition, we see that the Tv show both adds to and exclude different things in relation to Basta rehabilitation philosophy, for example the host. The results showed a reflection of five of six pillars where the sixth is completely excluded. The result was linked in part to the empowerment theory and the Empoverment term Advocacy.

Since 1995 the musical Kristina från Duvemåla has been performed on many national theatre stages in Sweden and is still obtaining success and fame. It is based on novels by the famous Swedish author Vilhelm Moberg, Utvandrarna (1949), Invandrarna (1952), Nybyggarna (1956) and Sista brevet till Sverige (1959) that revolve around a Swedish family emigrating to the United Stated during the 19th century. This thesis investigates both the novels and the musical adaptation in a comparative way. Theory of adaptation and intermediality is used to analyse differences and similiarities of the stories used in the novels and the musical. It can be assumed that major changes were implemented in the adaptation of the main characters, specifically Kristina. According to that a shift in importance and variations in characteristics of the main characters appeared in the musical. Since the musical is named after the character Kristina who is moreover the key figure in the overall scenic performances, it leads to the conclusion that there exist major shifts in importance of content structures. For the analysis, individually chosen scenes are investigated in comparison with the novel contents as well as certain musical songs and dialogues. It can be ascertained that Kristina’s role in the musical has changed significantly in comparison to the novels by Vilhelm Moberg. The results do make contributions to the applied analysis of media adaptations in literary studies and musicology and might state an example for further analysis of adaptations. / Kristina und Kristina ist eine vergleichende literaturwissenschaftliche Analyse der Auswandererromane Vilhelm Mobergs und dem Musical Kristina från Duvemåla. Bei den Werken Vilhelm Mobergs, die als Grundlage für diese Arbeit dienen, handelt es sich um Utvandrarna – Die Auswanderer (1949), Invandrarna – In der neuen Welt (1952), Nybyggarna – Die Siedler (1956), Sista brevet till Sverige (1959) – Der letzte Brief nach Schweden. Vergleichend dazu wird das Manuskript des Musicals Kristina från Duvemåla aus dem Jahr 2012 untersucht, insbesondere dessen Liedtexte, Szenendialoge sowie Monologe. Ziel dieser Arbeit ist es, mithilfe einer komparativen Analyse der vier Romane und des Musicals, mögliche Gemeinsamkeiten und Unterschiede festzustellen. Der Fokus liegt dabei auf dem Hauptcharakter Kristina, welche im Vergleich zu den anderen Hauptcharakteren Karl Oskar, Robert und Ulrika bedeutend häufiger im Musical auftritt. Für die Textanalyse werden besonders Linda Hutcheons A Theory of Adaptation (2006) und Hans Lunds Intermedialitet. Ord, bild och ton i samspel (2002) genutzt. Es werden ausgewählte Episoden aus dem Musical mit den Inhalten der vier Romane Mobergs verglichen. Auf Grund des limitierten Umfangs der Arbeit ist nur eine begrenzte Betrachtung der Primärquellen möglich. Die szenische Darstellung erhält keinen Einzug in die Analyse. Bei der musikalischen Umsetzung der Romane im Musical erfolgt eine Betrachtung an ausgewählten Beispielen. Nach der vergleichenden Textanalyse beider Werke ist festzustellen, dass es sich um eine gelungene Adaption handelt, da nur bei genauer Betrachtung einzelner Episoden aus dem Musical Unterschiede zu den ursprünglichen Romanen deutlich werden. Zudem ist das Musical inhaltlich sehr nah an Mobergs Auswandererromanen angelegt. Notwendige Anpassungen, wie Kürzungen und Zusammenfassungen von Episoden aus den Romanen, sowie eine Fokussierung auf die wichtigsten Geschehnisse sind ebenfalls zu verzeichnen. Die These, dass Kristina im Musical anders dargestellt wird als in den Büchern Vilhelm Mobergs, kann durch die genaue Textanalyse bestätigt werden. Während die Figur Kristina in den Romanen eher eine zurückhaltende, vorsichtige und schüchterne Rolle einnimmt, wird sie im Musical als eine mutige, direkte und starke Frau dargestellt und wahrgenommen. Bis heute erfreut sich das Musical Kristina från Duvemåla in Schweden größter Beliebtheit und dies nicht nur aufgrund der gelungenen Umsetzung der Auswandererromane Vilhelm Mobergs, sondern auch dank der musikalischen Inszenierung durch Benny Andersson und der stilvollen Liedtexte Björn Ulvaeus‘.

I denna uppsats ämnar jag undersöka den historiska romanen som koncept genom en karaktärsanalys av fyra romaner av Vilhelm Moberg: Utvandrarna, Invandrarna, Nybyggarna och Sista brevet till Sverige, samt en av Jan Guillou: Brobyggarna. Dessa romaner är alla uppbyggda kring karaktärer som besitter mycket beslutsamhet och kampvilja, även om Jan Guillous karaktärer uppvisar kvaliteter som oftare associeras med superhjältar.  Som stöd i uppsatsen använder jag Georg Lukács The Historical Novel, i vilken han definierar hur en välskriven historisk är uppbyggd. Jag har även undersökt hur de båda författarna som är föremål för denna uppsats själva ser på sina verk, med extra fokus på deras sanningsanspråk. Detta eftersom Lukács särskilt poängterar att den historiska romanen måste vara, om inte sann, så trovärdig.  I analysen jämför jag ett urval av karaktärer från de olika verken med varandra för att se hur de passar in i Lukács definition av den historiska romanen. Jag poängterar att Guillous karaktärer är en aning för perfekta för att kunna betraktas som realistiska, medan Mobergs karaktärer framstår som mer levande och ärliga i sin strävan efter ett bättre liv. Guillou verkar skriva sin karaktärer som representanter för specifika historiska skeenden, snarare än som riktiga människor som påverkar av dessa skeenden. Därefter öppnar jag upp för en diskussion om de typiska egenskaperna hos karaktärerna i en historisk roman, och gör ett försök att förklara varför de måste skrivas på detta vis. / In this essay I aim to study the concept of the historical novel through a character analysis of four novels by Vilhelm Moberg: Utvandrarna, Invandrarna, Nybyggarna and Sista brevet till Sverige; and one by Jan Guillou: Brobyggarna. These novels all portray characters of great determination and grit, although the ones created by Jan Guillou tend to also have qualities moe commonly associated with superheroes.  To support my thesis, I use Georg Lukács´The Historical Novel, in which he defines what constitutes a well written historical novel. I have also researched how the two authors view their own works, with special emphasis on their claims to write truthfully, since one om Lukács main points is that the historical novel must be — not truthful — but realistic.  In the analysis I compare the characters from the different works with each other to see how they fit into Lukács´ definition of the historical novel. I make a point out of Guillou´s characters being a bit too perfect for them to be realaistic, while Moberg´s characters seem more alive and honest in their quest for a better life. Guillou seems to write his characters as representants of specific historical movements. I then open up for a discussion about the key characteristics of the characters in a historical, and attempt to explain why they have to be written in such a way.

Kandidatuppsatsens syfte är att genom arkivstudie utföra en historiserande kontextuell analys av Utvandrarna (1971) och Nybyggarna (1972) med produktionsstudie som metod. Filmerna gjordes samtidigt och hade en inflationsjusterad budget på sjuttiofyra miljoner kronor, vilket gör inspelningen till den största satsningen inom svensk film på hela 1900-talet. Hur planerades och genomfördes en produktion av sådan storlek? Ända från de tidigaste idéerna kartläggs processen i syfte att dra slutsatser kring dåtidens svenska kulturklimat, filmsamhälle och tekniska utveckling. Arkivmaterialet hämtas från Svenska Filminstitutets biblioteksarkiv och delas in trefaldigt: Manussamlingen, Bengt Forslunds personarkiv och Bildarkivet. Utifrån detta material återges händelseförloppet i detalj, kompletterat med senare vittnesmål från skådespelare och filmteam. Produktionen värdesatte framför allt verklighetstrogenhet och i stort sett alla scener filmades på plats vid historiska kvarlämningar eller ute i naturen, ofta med lokala amatörskådespelare i de mindre rollerna. Dessutom studeras Jan Troells roll som regissör, fotograf och klippare utifrån Bill Nichols teori om dokumentära representationsperspektiv, med fokus på Troells användande av drag från observerande och deltagande dokumentärfilm för att öka verklighetsintrycket. Slutsatsen blir att filmerna å ena sidan har en tydlig bakgrund i den svenska guldålderns litterära tradition, å andra sidan estetiskt och produktionsmässigt i mångt och mycket tillhör det sena 60-talets nyskapande kulturella våg. / The aim of the bachelor's thesis is to contextualize and historicize the production of The Emigrants (1971) and The New Land (1972), through arhival material. The films were made simultaneously and had a budget of 74 million Swedish Krona, adjusted for inflation, making them the Swedish film industry's biggest investment of the 20th century. How was a production of such scope planned and executed? The process is mapped out in order to draw conclusions around Sweden's cultural climate at the time, its film world and its technological developments. The archival material is taken from Svenska Filminstitutets biblioteksarkiv (The Swedish Film Institute's Library archive) and can be divided threefold:  Manussamlingen (the script collection), Bengt Forslund's personal archive, och Bildarkivet (the image archive). Using this material the events of the production are narrated in detail, completed by additional oral history given by the films' cast and crew. The production valued fidelity to reality above all and almost all scenes were shot on location, at historical sites or in nature, often with local amateur actors playing the minor parts. In addition, Jan Troell's role as director, photographer and editor is studied through Bill Nichols' theory of documentary modes, focusing on Troell's use of traits from the observational and participatory documentary modes to strengthen the impression of reality. In conclusion, the thesis finds that while the films are evidently a part of the literary tradition that goes back to the Swedish Golden Age, their aesthetics and means of production are closely tied to the innovative cultural wave of the late 60s.

Vilhelm Moberg (1898–1973) var en av sin tids mest inflytelserika svenska författare. De fyra romanerna i hans episka utvandrarserie hör de till de mest lästa svenska romanerna genom tiderna. Trots att forskningsfältet om Moberg är stort har hans verk hitintills inte analyserats utifrån ett queerperspektiv. Syftet med denna magisteruppsats är att göra en queer läsning av Mobergs utvandrarserie, med fokus på relationen mellan Robert och Arvid. Dessa unga drängars relation har sällan givits utrymme inom Mobergforskningen och när den omnämnts har den lästs som kamratskap. Min hypotes är att det, trots indikationerna på ett homofobt förhållningssätt hos Moberg vid tiden för utvandrarseriens tillkomst, är möjligt att läsa fram en romantisk kärlekshistoria mellan männen. I uppsatsen lyfts frågeställningen om huruvida textens djur, djuriskhet och djursymbolik öppnar upp för att läsa fram de unga männens kärlekshistoria. Tidelagstemat som i utvandrarserien är förbundet med Arvid kan förstås som en omskrivning för homosexualitet, vilket ihop med queerbetonad djursymbolik som i texten omgärdar Robert, framhäver deras icke-utskrivna begär och kärlek. Analysen synliggör den dikotomi mellan manlighet och omanlighet som i romanerna gestaltas genom Robert och hans storebror Karl Oskar. Storebrodern tillskrivs stark karaktär, individualism och arbetsstyrka, egenskaper som historiskt sett kategoriserats som manliga. Robert skrivs fram som arbetsskygg, lögnaktig och med ett infantilt drömmande om guld och rikedom, egenskaper som kategoriseras som omanliga. Analysen påvisar att i likhet med tidelagstemat kan också omanligheten läsas som en omskrivning för homosexualitet. Frågan om huruvida Mobergs föreställning om homosexualitet som ett ”olycksöde” har haft konsekvenser för gestaltningen av Robert och Arvid, genomsyrar analysen. Avsikten med detta har inte varit att smutskasta Moberg utan att lyfta det motsägelsefulla med hans homofoba hållning då det i denna uppsats fastställs att han författat en vacker kärlekshistoria om två unga män. / Vilhelm Moberg (1898–1973) was one of the most influential Swedish writers of his time. His epic The Emigrants with its four parts are among the most read Swedish novels of all time. The field of research about Moberg is large; despite this none of his works have been analyzed from a queer angle until now. The purpose of this master’s thesis (one year) is to do a queer reading of Moberg’s The Emigrants, focusing on the relationship between Robert and Arvid. The bond between these young farmhands has rarely been given attention within the research about Vilhelm Moberg; when it is mentioned in previous research, it’s perceived as camaraderie. My hypothesis is that, despite indications of a homophobic attitude in Moberg, it is possible to make visible a romantic love story between these men. In this thesis, a question regarding whether animals, animality or animal symbolism in the text makes the young men’s love story increasingly visible, is raised. The theme of bestiality in The Emigrants coincides with Arvid, and can be seen as a synonym for homosexuality. In combination with queer animal symbolism surrounding Robert, the men’s hidden desire and love is enhanced. The analysis highlights a dichotomy between masculinity and unmanliness that is portrayed through the relationship between Robert and his older brother Karl Oskar. The latter is being ascribed traditionally masculine traits, such as resilient character, individualism and physical ability for labor, whereas Robert is associated with unmanly attributes such as laziness, untrustworthiness, and an infantile longing for gold and riches. The analysis shows that Robert’s unmanliness, just as the bestiality theme, is a synonym for homosexuality. The question as to whether Moberg’s impression that homosexuality is an “unfortunate fate” has had consequences for to the portrayal of Robert and Arvid, permeates this analysis. The purpose has not been to smear Moberg but to highlight the paradox of his homophobic stance, since this thesis conclusively determines that he has written a beautiful love story involving two young men.