Uppsatsen analyserar tre skönlitterära böcker vilka är populära hos ungdomar; Ondskan av Jan Guillou, Kampen om Järntronen av George R.R. Martin och John Greens Förr eller senare exploderar jag. Syftet med studien är att uppmärksamma hur manlighet och maskuliniteter framställs och porträtteras för att kunna uppmärksamma hur verkens idealmän konstrueras. Uppsatsens teoretiska ramverk består främst av Raewyn Connells begrepp hegemonisk maskulinitet med särskilt fokus på makt och våldskapital, med vissa komplement av Yvonne Hirdmans terminologier genuskontrakt och könsmaktsordningar. Resultatet visar att de tre romanerna kan placeras på en skala gällande hegemonisk maskulinitet. Makt och våldskapital fyller olika funktion och framstår som viktigast i Ondskan, följt av Kampen om Järntronen och till sist Förr eller senare exploderar jag. Ser vi till en relationell skala är ordningen omvänd.

I denna uppsats ämnar jag undersöka den historiska romanen som koncept genom en karaktärsanalys av fyra romaner av Vilhelm Moberg: Utvandrarna, Invandrarna, Nybyggarna och Sista brevet till Sverige, samt en av Jan Guillou: Brobyggarna. Dessa romaner är alla uppbyggda kring karaktärer som besitter mycket beslutsamhet och kampvilja, även om Jan Guillous karaktärer uppvisar kvaliteter som oftare associeras med superhjältar.  Som stöd i uppsatsen använder jag Georg Lukács The Historical Novel, i vilken han definierar hur en välskriven historisk är uppbyggd. Jag har även undersökt hur de båda författarna som är föremål för denna uppsats själva ser på sina verk, med extra fokus på deras sanningsanspråk. Detta eftersom Lukács särskilt poängterar att den historiska romanen måste vara, om inte sann, så trovärdig.  I analysen jämför jag ett urval av karaktärer från de olika verken med varandra för att se hur de passar in i Lukács definition av den historiska romanen. Jag poängterar att Guillous karaktärer är en aning för perfekta för att kunna betraktas som realistiska, medan Mobergs karaktärer framstår som mer levande och ärliga i sin strävan efter ett bättre liv. Guillou verkar skriva sin karaktärer som representanter för specifika historiska skeenden, snarare än som riktiga människor som påverkar av dessa skeenden. Därefter öppnar jag upp för en diskussion om de typiska egenskaperna hos karaktärerna i en historisk roman, och gör ett försök att förklara varför de måste skrivas på detta vis. / In this essay I aim to study the concept of the historical novel through a character analysis of four novels by Vilhelm Moberg: Utvandrarna, Invandrarna, Nybyggarna and Sista brevet till Sverige; and one by Jan Guillou: Brobyggarna. These novels all portray characters of great determination and grit, although the ones created by Jan Guillou tend to also have qualities moe commonly associated with superheroes.  To support my thesis, I use Georg Lukács´The Historical Novel, in which he defines what constitutes a well written historical novel. I have also researched how the two authors view their own works, with special emphasis on their claims to write truthfully, since one om Lukács main points is that the historical novel must be — not truthful — but realistic.  In the analysis I compare the characters from the different works with each other to see how they fit into Lukács´ definition of the historical novel. I make a point out of Guillou´s characters being a bit too perfect for them to be realaistic, while Moberg´s characters seem more alive and honest in their quest for a better life. Guillou seems to write his characters as representants of specific historical movements. I then open up for a discussion about the key characteristics of the characters in a historical, and attempt to explain why they have to be written in such a way.

<p>Syftet med uppsatsen är dels att studera hur relationerna mellan karaktärerna Sigrid och Magnus samt mellan Arn och Cecilia framställs och dels att analysera vilka egenskaper och tankar var och en av karaktärerna ger uttryck för, i romanen <em>Vägen till Jerusalem</em>. Undersökningen har en kvalitativ prägel och den har genomförts genom en närläsning av olika sekvenser där ovanstående karaktärer figurerar. Tidigare forskning som både behandlar romansviten om Arn och den historiska fiktionen i allmänhet ligger även till grund för undersökningens resonemang. Ett annat syfte är att utifrån undersökningens resultat resonera kring vilka tänkbara för- och nackdelar som finns med att läsa romanen tillsammans med eleverna i en skolklass, på antingen högstadiet eller gymnasiet.    <strong></strong></p><p>Undersökningen visar att Sigrid i flera avseenden gestaltas som en kvinnlig pionjär och att hon dessutom besitter förmågan att kunna påverka sin make Magnus beslut, i den riktning hon själv önskar. Emellertid realiserar hon ofta sina nydanande idéer på så vis att hon genom övertalning av maken får honom att representera besluten som tas. Magnus uttrycker en viss glädje över sin hustrus företagsamhet men den resulterar även i att hans maktställning som husbonde undermineras, vilket grämer honom. Arn övertar sin mor Sigrids roll som en slags banbrytare för nya värderingar som är oförenliga med den skildrade tidens synsätt, vad beträffar både såväl synen på kärlek som på människovärdet.</p>

Syftet med uppsatsen är dels att studera hur relationerna mellan karaktärerna Sigrid och Magnus samt mellan Arn och Cecilia framställs och dels att analysera vilka egenskaper och tankar var och en av karaktärerna ger uttryck för, i romanen Vägen till Jerusalem. Undersökningen har en kvalitativ prägel och den har genomförts genom en närläsning av olika sekvenser där ovanstående karaktärer figurerar. Tidigare forskning som både behandlar romansviten om Arn och den historiska fiktionen i allmänhet ligger även till grund för undersökningens resonemang. Ett annat syfte är att utifrån undersökningens resultat resonera kring vilka tänkbara för- och nackdelar som finns med att läsa romanen tillsammans med eleverna i en skolklass, på antingen högstadiet eller gymnasiet.     Undersökningen visar att Sigrid i flera avseenden gestaltas som en kvinnlig pionjär och att hon dessutom besitter förmågan att kunna påverka sin make Magnus beslut, i den riktning hon själv önskar. Emellertid realiserar hon ofta sina nydanande idéer på så vis att hon genom övertalning av maken får honom att representera besluten som tas. Magnus uttrycker en viss glädje över sin hustrus företagsamhet men den resulterar även i att hans maktställning som husbonde undermineras, vilket grämer honom. Arn övertar sin mor Sigrids roll som en slags banbrytare för nya värderingar som är oförenliga med den skildrade tidens synsätt, vad beträffar både såväl synen på kärlek som på människovärdet.

Uppsatsen Den performativa uppväxten syftar till att studera den heterosexuella matrisens verkan i tre svenska skolskildringar. Som teoretisk grund för undersökningen används såväl Yvonne Hirdmans teori om hur genussystemet bärs upp av de logiska fundamenten isärhållning och könshierarki, som Judith Butlers queerfeministiskt filosofiska dekonstruktion av kön som kategori. De skönlitterära verk som analyseras är Agnes von Krusenstjernas Tony växer upp och Tonys läroår, Jan Guillous Ondskan och Jonas Gardells trilogi En komikers uppväxt, Ett ufo gör entré och Jenny. Genom ett textanalytiskt tillvägagångssätt med komparativa inslag undersöks hur genusstereotyper reproduceras och stabiliserar heterosexualiteten som obligatorisk norm, vidare hur dessa processer gestaltar ungdomars identitetstillblivelse i den skönlitterära skolmiljön. De tre skolskildringarna statuerar exempel som belyser hur grupptryck och okritisk medvetenhet resulterar i kollektiv könsseparerad performativitet. Den komparativa analysen av de olika skönlitterära verken framhäver genussystemets samtidigt stabila och föränderliga karaktär. De olikartade verken stärker tesen om könsnormer som kulturella, samhälleliga och tidsanpassade konstruktioner, där dock samtida manliga och kvinnliga ideal definieras utifrån varandra likt binära motsatser. Dessa, utifrån varandra definierade genus, stabiliserar en biologistisk heteronormativ beroendeställning mellan en dominant manlighet och en underordnad kvinnlighet. Genom applicerandet av Butlers teori om genussymmetri som en naturaliserad diskurs snarare än en biologisk sanning analyseras hur de olika utanförskap som gestaltas i skolskildringarna samtidigt avslöjar och stärker genussystemet.