Antalet sociala företag har ökat på senare år och att som företag kombinera en inkomstdrivande verksamhet med huvudsyftet att angripa ett samhällsproblem har därmed blivit en allt vanligare företeelse. Med utgångspunkt ur tidigare forskning presenteras i denna uppsats en analysmodell som har för avsikt att beskriva den process som en social entreprenör genomgår då denne identifierar en möjlighet till socialt entreprenörskap. Denna modell beskriver identifierandeprocessen i tre faser; Före identifierandet, Identifierande samt Utvärdering av en möjlighet till socialt entreprenörskap. De empiriska resultaten från de intervjuer som genomförts med sex sociala entreprenörer visar att analysmodellen på ett övergripande sätt beskriver identifierandeprocessen. Analysen visar även att marknaden, som tidigare inte diskuterats i stor utsträckning inom forskningslitteratur, kan utgöra en avgörande källa för den sociala entreprenörens identifierande av en möjlighet till socialt entreprenörskap.

Begreppet organisationsdemokrati har gett upphov till en uppsjö av tolkningar, vilka inte sällan varit motstridiga. Medan en teoribildning ser en symbol för organisationsmedlemmens rätt till medbestämmande ser en annan ett retoriskt grepp att nyttja för den organisationsledning som önskar ökat medlemsengagemang. Oavsett angreppssätt tenderar emellertid den organisationsdemokratiska praktiken att uppfattas som oförmögen att leva upp till de högt ställda idealen. Med hänvisning till att sådana slutsatser dragits mot bakgrund av en viss förförståelse för organisationsdemokratins avsikter ämnar följande studie även undersöka vilka idéer som konstituerar ett organisationsdemokratiskt anspråk. Först därefter menar författarna att en analys av idéernas praktiska förutsättningar blir meningsfull. Studien riktar uppmärksamhet mot en ideell intresseorganisation som har en uttalad demokratisk ambition. Med utgångspunkt i bland annat organisatoriskt deltagande, managementteori, och politisk teori har en kvalitativ tematisk analys av intervjumaterial genomförts. Studien gav upphov till slutsatsen att även om den organisationsinterna tolkningen av begreppets beskaffenhet kan reduceras till ett behov av regler och principer, kan de svårligen omsättas i en praktik. Svårigheten tolkas som ett resultat av att vissa komponenter i den organisatoriska konstruktionen, som strider med de demokratiska idéerna, inte är förhandlingsbara.

I vår samtid befinner sig frågor om sysselsättning i en politisk och samhällelig miljö där ord som "arbetslinje" och "sjukförsäkringsreform" förekommer och där TV sänder program med inriktning på att hitta sysselsättning åt olika individer. Det finns ett stort politiskt och samhälleligt intresse i att medborgare ska arbeta och det finns också föreställningar om vilken typ av sysselsättning som är lämplig för dem som inte gör det. Fokus i denna uppsats är det sociala företagandet som arena för styrning och dess diskurser, vilka socialt konstruerade uppfattningar och för givet-taganden som omger fenomenet och hur styrningsmentaliteten tar sig uttryck inom socialt företagande.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad som händer med Basta rehabiliteringsfilosofi när det visas i ett Tv-program. Denna uppsats har en kvalitativ ansats där vi med hjälp av kvalitativ riktad innehållsanalys har samlat in data ifrån Tv-programmet Nybyggarna. I datainsamlingen använder vi oss av ett flertal teman som bland annat berör Bastas grundstenar. Vidare i undersökningsprocessen kom vi fram till att programmet visar de flesta av Bastas grundstenar som är grunden till Bastas rehabiliteringsfilosofi. Därutöver kunde vi se att Tv-programmet både tillför och exkluderar olika saker i relation till Bastas rehabiliteringsfilosofi, däribland en programledare. Resultatet visade på en återspegling av fem av sex grundstenar där den sjätte exkluderas helt. Resultatet kopplas delvis till Empowerment teori och Empowerment begreppet Advocacy. / The purpose of this study was to find out what happens to the Basta rehabilitation philosophy when it appears in a Tv-program. This paper has a qualitative approach where we use qualitative directed content analysis in collecting data from the Tv show “Nybyggarna”. In the data collection, we used a number of themes, including Basta foundations. Furthermore in the survey process, we arrived at the conclusion that the program shows most of Basta foundations that are the core of Basta rehabilitation philisophyi. In addition, we see that the Tv show both adds to and exclude different things in relation to Basta rehabilitation philosophy, for example the host. The results showed a reflection of five of six pillars where the sixth is completely excluded. The result was linked in part to the empowerment theory and the Empoverment term Advocacy.

Background: Together, the state and business community have contributed to the development of society. However, from a global perspective there are still problems with, among others, poverty, injustice and environmental degradation. This has in turn contributed to the growth of NGOs (non-governmental organizations) and, above all, both social enterprises and social entrepreneurs have become important players to counteract these trends. Objective: The overall purpose of this study was to map out the patterns that may prevail during the process of expansion within social enterprises. The study also sought to analyze the similarities and differences between the start and the maturation phases of such expansion. Finally, the study aimed to analyze whether expansion may be a strategy that can enable social enterprises to survive. Method: This study is based on a qualitative approach. Seven organizations were selected to participate in the study and the empirical data collection consisted of interviews and document analysis. The empirical data was analyzed using content analysis. Conclusion: The conclusion that can be drawn from this study is that all of the enterprises expanded in order to be able to pursue their social objectives. Furthermore, all of the enterprises reinvested their surpluses back into the enterprises. The patterns that could be mapped out during the expansion process were networking, needs analysis, strategy and planning, external help and innovation.

Sverige ses idag som ett av de sämsta länderna på integration i Europa, klyftorna mellan rika och fattiga vidgas och segregationen bara ökar mellan etniska svenskar och personer med utländsk härkomst. För att vända denna negativa utveckling av det svenska samhället har ett flertal olika sociala projekt startats men endast ett fåtal av dessa har senare blivit permanenta. Ett av dessa projekt fick en fantastisk respons och är idag en fast verksamhet vid namn Yalla Trappan. Yalla Trappan var från början ett arbetsintegrerande socialt projekt, men numera bedrivs verksamheten som ett framgångsrikt socialt företag i Rosengård, Malmö. Genom teoretisering av begreppet integration som vi sedan ställt i relation till segregation, arbete och socialt företagande har vi försökt utreda vad integration kan innebära. Som ett exempel på hur integration kan se ut har vi valt att studera det sociala företaget Yalla Trappan och undersöka hur kvinnorna uppfattar det arbete som sker i verksamheten. För att kunna genomföra detta arbete har vi använt oss av väsentlig litteratur och relevanta artiklar samt forskning inom ämnet. Dessutom har vi tagit del av intervjuer som gjorts med kvinnorna på Yalla Trappan och själva genomfört intervjuer med ordförande för styrelsen och med en studentkandidat på Yalla Trappan. Resultatet av arbetet visar på några grundläggande faktorer som gör att Yalla Trappan som socialt företag fungerar för de kvinnor som antingen arbetar eller praktiserar där. Dessa faktorer är: en meningsfull sysselsättning, delaktighet, ansvar, gemenskap, känslan av att man får utvecklas i sin egen takt, glädje, stolthet och stöd hemifrån och en avslappnad arbetsmiljö. / Sweden today is looked upon as one of the worst countries at integration in Europe, the gap between the wealthy and the poor is escalating and the segregation between people origin from Sweden and people from other backgrounds are increasing. To be able to turn around the negative development of the Swedish society several new social projects have started but only a few of them have become a permanent operation. One of these operations that show positive results are Yalla Trappan. This operation was from the beginning a project that focused on integrating people through work, but today it is a successful social enterprise in Rosengård in Malmö, Sweden. Through a theorization of the word integration in the contexts of segregation, labor and social entrepreneurship we have tried to investigate what the concept of integration actually means. As an example of how you could view integration we have studied the social enterprise Yalla Trappan and investigated how the women perceive their situation there. To be able to proceed with this project we have taken part of essential literature, relevant articles and scientific research on the subject. We were also able to take part of interviews made with the women at Yalla Trappan and made interviews ourselves with the chairman of the board and an intern at Yalla Trappan. The results of our study could be subsumed in a handful of concepts that explain what it is that makes Yalla Trappan work so well. These concepts are: a meaningful occupation, participation, responsibility, solidarity, the feeling of that one is allowed to develop at their own pace, joy, pride and support and a relaxed working environment.

Bakgrund: Socialt företagande är en slags organisatorisk hybridform som växt fram under de senaste decennierna. Dessa organisationer bygger sina affärsmodeller med syfte att både generera vinst och skapa nytta för samhället. I och med detta står organisationer inom socialt företagande för utmaningar som berör prestationsmätning och beslutsfattande. Det finns därför ett behov att öka förståelsen för hur dessa typer av organisationer arbetar med prestationsmätning och vad beslutfattandet grundas på. Syfte: Studien ämnar bidra med ökad förståelse för prestationsmätning och internt beslutsfattande inom socialt företagande. Metod: Denna studie har en kvalitativ forskningsansats där utgångspunkt tagits i det konstruktivistiska perspektivet. Genom semistrukturerade intervjuer med tre olika företag har ett empiriskt material uppnåtts som bidragit till en nyanserad bild av det studerade området. Slutsats: Socialt företagande arbetar med prestationsmätning, men på olika sätt. Prestationsmätning och beslutsfattande genomsyras främst av de sociala värderingar som finns inom dessa organisationer. Det finns dock en komplexitet vad gäller prestationsmätningen och det interna beslutsfattandet på grund av organisationernas hybridkaraktär. Till exempel kan det vara svårt för dessa organisationer att uppfylla socialt värdeskapandet samtidigt som de finansiella målen måste tas hänsyn till. / Background: Social enterprises are a kind of organisational hybrid form that has emerged in recent decades. These organisations build their business models with the purpose of both generating profits and making benefits for society. As such, social enterprises face a variety of challenges, which affect performance measurement and decision-making. There is therefore a need to increase the understanding of how these types of organisations work with performance measurement and what factors underpin their decision-making. Aim: The aim of the study is to contribute to an increased understanding of performance measurement and internal decision-making in social enterprises. Methodology: This study has a qualitative research approach based on the constructivist perspective. Through semi-structured interviews with three different companies empirical material has contributed to a nuanced aspect of the studied area. Conclusion: Social enterprises work with performance measurement, but in different ways. Performance measurement and decision-making are predominantly influenced by the social values found within these organisations. However, complexity arises in terms of performance measurement and internal decision-making due to the organisations' hybrid character. For example, it may be difficult for these organisations to fulfill social value creation while taking the financial goals into account.