The purpose of this study is to ascertain how great the acceptance is in team sports against minorities. Our idea about team sports today, is that it’s characterized by an overall macho culture and the norm is to be masculine and heterosexual. With this study we want to find out how difficult it’s to depart from these specific standards and the problems that can arise when those standards are not followed. We have chosen a qualitative approach consisting of a few extensive interviews. The study has shown that masculinity is something that is constantly reproduced by team sports and individuals' abilities to sustain this scenario. It still exists a kind of stigma regarding norm breakers applicable not only on sexuality but also on masculinity. We have also come to the conclusion that it is much easier to come out as gay today in team sports than it was ten years ago, violating the standards do not carry the same social stratification as before. / Denna studie har genomförts för att få klarhet i hur stor acceptans det idag finns inom lagidrotter mot minoriteter. Vi har en uppfattning om att lagidrott idag präglas av en övergripande machokultur samt att normen är att vara maskulin och heterosexuell. Vi vill undersöka synen på maskuliniteten samt sexualiteten inom svensk lagidrott. Vår empiri bygger på ett kvalitativt tillvägagångssätt som består av ett fåtal omfattande intervjuer som sedan kopplas till teorierna hegemonisk maskulinitet, inkluderade maskulinitet samt det teoretiska begreppet stigmatisering. Studien visar att maskulinitet är något som hela tiden reproduceras med hjälp av dessa lagidrotter och genom individernas förmågor att upprätthålla detta scenario. Det existerar fortfarande en form utav stigmatisering av normbrytare gällande inte bara sexualitet utan även maskuliniteter. Dock har vi kommit fram till att det idag är mycket lättare att komma ut som homosexuell inom lagidrotten än vad det var för tio år sedan samt att bryta mot normerna inte medför samma sociala stratifiering som tidigare.

Byggbranschen är en av Sveriges mest könssegregerade branscher och har länge haft problem med ett hårt arbetsklimat på grund av en så kallad machokultur. Studien undersöker om byggföretag kan använda extern Employer Branding som en strategi för att förändra arbetsklimatet i branschen. Genom att anpassa förmånerna som kan tänkas attrahera individer som besitter värderingar och egenskaper som förväntas bidra till en förändring bort från machokulturen.  Studien bygger på intervjuer med tio nyrekryterade arbetsledare från byggföretagen Skanska, NCC och JM samt författarnas observationer från etableringskontoren. Företagens utvalda segment är enligt studien nyutexaminerade byggingenjörer och före detta yrkesarbetare. Förmåner för att attrahera dessa är en fast marknadsmässig lön, kontinuerlig utbildning, utveckling inom företaget och friskvård med mera. Majoriteten av studiens respondenter besitter önskade egenskaper varför byggföretagens externa Employer Branding-strategi fungerar. Studien visar att extern Employer Branding inte ensamt kan bidra till en förändring av arbetsklimatet.

Byggbranschen har länge varit kraftigt mansdominerad. I dagsläget finns intresse, både från samhället i stort och bland företagen i branschen, att öka andelen kvinnor. Svårigheterna med att få kvinnor att söka sig till, men framför allt stanna inom branschen beror till viss del på den djupt rotade machokulturen. Syftet med den här studien är att finna och belysa faktorer som får kvinnor att stanna i den mansdominerade branschen. Studien undersöker också hur ledaren bör agera och vilken typ av ledarskap som lämpar sig bäst för att integrera kvinnor i verksamheten och samtidigt motverka machokulturen. Studien visar att kvinnorna väljer att stanna i branschen då de är nöjda med de grundläggande faktorerna som arbetsuppgifter, arbetskamrater, lön och arbetstider. För att kvinnorna ska integreras i verksamheten krävs att de ges samma möjligheter på arbetsplatsen som de manliga kollegorna och att det är kompetensen hos individen som står i fokus. Machokulturen motverkas bäst med ett demokratiskt och situationsanpassat ledarskap med fokus på omtanke om de anställda.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka förekomsten av normer kring maskulinitet bland pojkar på högstadiet och om dessa normer har en relation till pojkars attityder till studier. Följande frågeställningar ämnas besvaras i studien: I vilken utsträckning upplever pojkar att det förekommer en machokultur i skolan? Finns det något samband mellan machokultur i skolan och pojkars studietimmar? Metod Denna uppsats bestod av en kvantitativ metod med enkäter som undersökningsform. En enkät delades ut till pojkar på̊ ett antal utvalda högstadieskolor inom Stockholmsområdet. Totalt 169 pojkar medverkade i studien och 147 enkäter var brukbara. Pojkar i årskurs åtta och nio rekryterades där individer födda år 2004–2005 deltog i studien. Enkäten omfattade två̊ olika delar, av vilken den ena inkluderade påståenden kring machokultur och den andra innehöll frågor kring deltagarnas demografi samt studietimmar. Microsoft Excel och statistikprogrammet Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) användes sedan för att analysera samt bearbeta samtlig framtagen data ur enkätundersökningen. Resultat Sammanställningen av den framtagna data från undersökningen visade att majoriteten, drygt 75%, av pojkarna lade ner 0–3 timmar per vecka på skolarbete utöver lektionstid. Studiens resultat visade även att en hög nivå av machokultur var vanligt förekommande inom skolan utifrån pojkarnas upplevelse, en siffra som motsvarar drygt 25%. Resultatet gav dessutom ett signifikant, positivt samband mellan pojkarnas upplevda förekomst av machokultur och deras studietimmar. Slutsats Resultaten tyder på att majoriteten av pojkarna lade ner få timmar per vecka på skolarbete utöver lektionstid samt att dessa pojkar även upplever en högre nivå av machokultur inom skolan i jämförelse med de pojkar som lade fler timmar på skolarbete. / Aim The purpose of the study is to investigate the prevalence of norms regarding masculinity among high school boys and whether these norms have a relation to boys’ attitude to studies. The following questions intend to be answered in the study: To what extent do boys feel that there is a macho culture in school? Is there any connection between macho culture at school and boys’ study hours? Method This essay consisted of a quantitative method with questionnaires as a survey form. A questionnaire was distributed to boys at a number of selected high schools in the Stockholm area. A total of 169 boys participated in the study and 147 questionnaires were usable. Boys in grades eight and nine were recruited where individuals born in 2004-2005 participated in the study. The survey included two different parts, one of which included statements about macho culture and the other included questions about participants demographics and study hours. Microsoft Excel and the statistical program Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) were then used to analyze and process all the data obtained from the survey. Results The compilation of the data obtained from the survey showed that the majority, just over 75%, of the boys spent 0-3 hours per week on schoolwork beyond lesson time. The study's results also showed that a high level of macho culture was common in the school based on the boys’ experience, a figure that corresponds to just over 25%. The result also gave a significant, positive connection between the boys’ perceived prevalence of macho culture and their study hours. Conclusions The results indicate that the majority of the boys spent a few hours per week on schoolwork beyond lesson time and that these boys also experienced a higher level of macho culture within the school compared to the boys who spent more hours on schoolwork.

The report intends to investigate, account for and analyze problematic behaviors that occur and women's experiences in the construction industry, as well as to report on what construction companies can do to attract more women to the construction industry.As many know, the construction industry is a male-dominated workplace with few women in Sweden, but also around the world. Through a literature study, various scientific articles, journals and articles on the subject were analyzed. From the analysis, it can be seen that a major problem in the construction industry is the rooted macho culture that contributes to, among other things, discrimination and sexual harassment. Furthermore, it can also be seen that this has a major impact on how women are treated and how construction sites are not shaped for women.In conclusion, it turns out that there are plans and ideas on how to attract more women and young girls in the future to the construction industry.

Alla föreningar jobbar annorlunda med elit- och breddverksamhet. Syftet med den här studien är att se hur ungdomsverksamheten i en ishockeyförening påverkar ungdomarnas beslut om att fortsätta eller sluta. Studien är gjord från spelarperspektivet och berör ämnen som idrottsmiljön, machokultur, selektering, TV-pucken och anledningar till att sluta. Anledningen till de ämnena är att de har fått mer utrymme i media under den senaste tiden och är aktuella.  Studien består av intervjuer med tolv spelare, jämnt fördelade i föreningens U15-lag och U16-lag. De har fått ge sin bild av hur deras tid i ungdomslagen har varit samt varför deras lagkamrater har slutat i föreningen. Utifrån resultatet framkom det att de har en positv bild av föreningen, det erbjuds en bra miljö med förutsättningar för att utvecklas. Respondenterna hade olika upplevelser av hur selekteringen påverkar individer men en genomgående uppfattning är att det är en anledning till att deras lagkamrater valt att sluta. Det framkom inte någon överdriven mängd av machokultur utan hellre att den stämningen som är i omklädningsrummet bidrar till en gemenskap. Det framkom även att de känner av en ökad press desto äldre de blir och att ishockeyn inte bara är roligt längre. I slutet av studien läggs det även fram konkreta förslag för framtiden.

This study focuses on how the popular culture maintains the so called macho culture through the action character James Bond. The macho culture imposes an unhealthy demand for men to be masculine, which affects their mental health. The two longest car scenes are examined in the latest Bond movie Spectre (2015). The aim of the study is to contribute with knowledge of how macho culture is presented in the film world. The theoretical framework of this study is based on the narrative, which according to Selby and Cowdery (1995), is a story that in many cases is so basic and natural that the viewer overlooks it. According to Selby and Cowdery (1995), the narrative has the power to transform information and manipulate the viewer not to react to the events they see. The narrative analysis is based on semiotics, which means that the study's method is based on the semiotics connotation, denotation, and myth. The study uses an analysis model to make it easier to analyze James Bond, the model is divided into three categories, appearance, emotions, and driving. The analysis showed that the demands and attributes of the macho culture were depicted in the scenes where we studied James Bond's appearance and feelings, and his driving. Mental illness and car crashes is examples of consecvenses that macho culture could lead to. Therefore, it ́s problematic for populare culture to continue depict James Bond in a stereotypical way.

There are presently a number of projects that aim to minimize the number of work related accidents on construction sites in Sweden. The industry has one of the highest number of accidents as well as the highest number of work related deaths. What causes these accidents varies and there are several action plans to overcome them. The purpose of this thesis is to investigate whether and, if so,how the social culture of construction sites could benefit from a more even gender distribution and how the number of work related accidents could be affected. The survey consists mainly of interviews. A literature studie and a poll have been conducted with the purpose of gaining background information as well as making more general conclusions regarding construction sites. The result shows that the employees who participated in thesurvey agree there is a macho culture on construction sites. However, whether or not this is a problem there are shared opinions. A majority of the employees, on the other hand, experience a difference in security mentality depending on gender, and by extension that the safety culture in the workplace would change if a more even gender distribution existed. Finally, further examination is recommended in the form of amore extensive interview study comprising of several projects.This study would generate a more detailed comparison and providea broader view of how the current situation stands. A statistical comparison of work related accidents would also be of interestas it would more clearly demonstrate any differences between projects with different gender segregation.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka kvinnors upplevelse av att vara elev på Fordonsprogrammet samt undersöka vilka faktorer som bidrar till att kvinnor väljer att läsa fordonsprogrammet. Studien genomfördes med kvalitativ metod där totalt nio öppna intervjuer genomfördes för att samla in data där en tematisk analys tillämpades för databearbetning. Den tematiska analysen genererade ett resultat på sex teman: Stort intresse, Praktisk arbete, Självständighet och eget ansvar, Machokultur, Stereotyper, fördomar och förväntningar, Förhållningssätt till jargongen. Resultatet visade att gemensamt för samtliga elever var ett stort intresse för fordon där intresset uppkommit i tidig ålder och influerats av familj eller vänner vilket var den mest framträdande motivationsfaktorn att välja fordonslinjen. Eleverna valde även fordonslinjen då det är en praktisk linje vilket överensstämmer med att de själva gillar att aktivera sig och även sysselsätta sig praktiskt utöver skoltiden. Självständighet och eget ansvar var även en faktor som bidrog till valet av fordonslinjen där de såg både kommande yrke samt skolans upplägg som självständigt med mycket eget ansvar, samt att det fanns en strävan efter en självständighet i vuxenlivet vilket fordonslinjen gav förutsättningar till. Upplevelsen var att det fanns en machokultur som främst var påtaglig på praktikplatserna. De upplevde även att de fick bemöta fördomar och förväntningar baserat på könsstereotyper som exkluderade kvinnor där dels lärandet blev lidande. Förväntningarna på hur kvinnor utförde arbetet kunde både nedvärdera deras förmågor samtidigt som de var eftertraktade i branschen. Eleverna menade att det var viktigt att ha ett tåligt förhållningssätt för att klara av att bemötandet jargongen. Resultatet tyder på att det förekommer både positiv och negativ särbehandling till följd av en rådande machokultur. Detta sker inte bara på individnivå utan även på organisatorisk nivå. Resultatet kan hjälpa till att belysa problematiken och kunskapen kan vara till nytta för att implementera åtgärder på skolan för att förhindra diskriminering.