Följande studie har undersökt hur kvinnliga kriminalvårdare upplever att de behandlas på klass 1-anstalter för manliga klienter i Sverige. Studien undersökte även hur kvinnliga kriminalvårdare behandlades av sina manliga kollegor och klienter. Materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med åtta kvinnor i åldrarna 21 till 25, som är eller har varit anställda vid en klass 1-anstalt i Sverige. Utifrån deltagarnas berättelser kunde det urskiljas att en tydlig machokultur präglade de berörda anstalterna. Deltagarna beskrev bland annat anstalterna som ojämställda, i form av att de kunde uppleva sig underordnade männen. En sexistisk och nedvärderande jargong riktat mot deltagarna framkom mellan både manliga klienter och manliga kriminalvårdare. Vissa egenskaper hos deltagarna visades dock medföra en upplevd trygghet i rollen som kriminalvårdare. En högre ålder och längre erfarenhet ansågs som två trygghetsfrämjande faktorer som förenklade deltagarnas arbete. Som slutsats visade sig resultatet av denna studie till stor del överensstämma med tidigare forskning som finns kring området. Förvånande var att machokulturen på anstalterna utmärkte sig i så pass hög grad, trots att Sverige visat sig vara ett av världens mest jämställda länder. Resultatet bekräftade att Kriminalvården är i behov av utbildning, för att förebygga den ojämställdhet som råder. / The following study examined how female correctional officers in class 1 prisons for male inmates in Sweden perceive how they are being treated based on their femininity. Furthermore, the study examined how female correctional officers are being treated by their male colleagues and inmates. Data was collected through semi-structured interviews with eight women between the ages of 21 to 25, who are or have been employed at a class 1 prison. The participants described themselves as subordinate to the men. Moreover, the male inmates as well as the male colleagues used a sexist and degrading jargon against women. Some characteristics, however, were shown to lead to higher perceived safety as a prison officer. A higher age and longer experience were considered factors that simplified the participants' work. In conclusion, the results were largely consistent with previous research in the area. Surprisingly, the results showed that the macho culture in the prisons distinguished itself to such a high degree, even though Sweden has been proven to be one of the most equal countries in the world. The results confirmed that the Prison and Probation Service is in a need of education, in order to prevent the inequality that prevails.

Purpose: Mixed gender groups perform better, this makes the construction business more effective. Statistically speaking, there is no gender equality in the construction industry. A lot of different changes have been made, for example in plans for work environment, but despite this the development has stopped and the division in gender is 8,6% women in the whole construction industry. There is an existing macho culture in the construction industry and the culture is one of the reasons for accidents on the construction site. The purpose of this study is to investigate the social sustainability on the construction site from a gender perspective. This to be able to distinguish the gender equality that is sought on the construction site. Method: The study has been performed qualitatively by doing interviews. Six people, with different professions, were interviewed and their companies were medium sized to large size. A literature study was performed to receive information to create a foundation for the study and to phrase questions for the interviews. Document analysis was executed on policy documents from some of the companies that were interviewed. Findings: The main result is that there are several different approaches of working with social sustainability and there are legislations to further help with the subject. One common denominator are the staff appraisals and that the companies are working for a strong solidarity between all co-workers. Management systems help companies regulate the social sustainability. These regulatory systems are OHSAS 18 001, Povel and Navet which are specific for handling the social sustainability in the companies. The macho culture is predicted to fade out in the future due to, for example the work different actors in the business perform. Implications: The existing macho culture in the construction industry has started to fade out during the last couple of years and will probably continue to fade in the future. This due to the companies work in the matter and that younger generations contribute with a fresh approach. Social sustainability in this study, in this case gender equality, can be achieved by team buildings and internal networks. There are several management systems to modulate the social sustainability. Limitations: The study is limited to being performed as a case study and only investigate gender equality within the concept of social sustainability on a construction site. An exclusively small part of the active companies in the construction industry market have been interviewed. The participated companies are active in and around the county of Småland. This makes the study focus on and map the problems on a smaller scale. The answers from the interviews are the main material that will be analysed and will therefor lead to results in the study. The study is only focusing on the production phase which therefore makes the results invalid for generalization of the whole construction process. / Syfte: Könsblandade grupper presterar bättre, detta gör branschen mer effektiv. Statistiskt sett är byggbranschen inte jämställd. Många förändringar har gjorts, bland annat i arbetsmiljöplaner men trots detta har utvecklingen inte kommit längre och fördelningen är 8,6% kvinnor i byggbranschen. Det finns en machokultur i byggbranschen och kulturen är en av anledningarna till olyckor på jobbet. Syftet med detta examensarbete är att utreda den sociala hållbarheten på byggarbetsplatsen ur ett genusperspektiv. Detta för att särskilja den jämställdhet som eftersträvas på arbetsplatsen. Metod: Studien har genomförts kvalitativt i form av intervjuer med sex personer. Dessa personer har olika roller på medelstora till stora företag inom byggbranschen. Litteraturstudie genomfördes för att få information till grunden för studien samt för att formulera intervjufrågor. Dokumentanalys genomfördes på policydokument från några av de berörda företagen. Resultat: Det huvudsakliga resultatet från analyserna är att det finns flera sätt att arbeta med social hållbarhet och att det även finns lagkrav som är menade till att främja utvecklingen. En tydlig nämnare är de medarbetarsamtal som hålls med alla medarbetare och att det är viktigt att skapa gemenskap inom företagen. Ledningssystemen som finns på företagen hjälper till att reglera den sociala hållbarheten. Dessa ledningssystem är OHSAS 18 001 samt Povel och Navet och dessa används för att reglera den sociala hållbarheten på företagen. Machokulturen anses avta i framtiden, bland annat tack vare arbetet från olika parter i byggbranschen. Konsekvenser: Machokulturen som finns i branschen har avtagit under de senaste åren och kommer förmodligen fortsätta fasas ut i framtiden med hjälp av arbete från företag. Intervjusvaren visar även att yngre generationer kommer in med ett nytt synsätt. Social hållbarhet i denna studie, främst jämställdhet, kan uppnås med hjälp av bland annat "team-building", även interna nätverk på företaget kan främja den sociala hållbarheten. Ledningssystem finns för att hjälpa till att reglera social hållbarhet. Begränsningar: Arbetet är begränsat till att genomföras i form av en fallstudie och enbart utreda jämställdhet ur ett socialt hållbart perspektiv på byggarbetsplatsen. Endast en liten del av de aktiva företagen på marknaden intervjuas. Företagen som har medverkat har kontor i närheten av och i Småland vilket gör att analysen fokuserar på problemen inom ett kartlagt område och i en mindre skala. Intervjusvaren är det huvudsakliga materialet som analyseras för att få fram resultaten i studien. Arbetet riktar sig till produktionsfasen och resultaten är därför inte generaliserbara för hela byggprocessen.

Vi har i detta kandidatarbete gjort en deltagande observation på en hemsida där sexuella tjänster annonseras ut. På hemsidan finns det ett forum där sexköpare och sexsäljare diskuterar sina tankar om sex och köp av sexuella tjänster. Ofta uttrycker sig sexköparna som om de vore offer i sexbranschen och inte kan hjälpa att de har en stark sexualdrift. De skyller på att det så länge det finns ett utbud av sexuella tjänster, kommer att finnas en efterfrågan på att köpa sexuella tjänster. Vi har också lagt märke till att det finns en acceptans hos sexköparna när det gäller när det gäller personer som skaffar sig en tillfällig sexuell förbindelse mot ersättning och att kåta okontrollerade män ofta håller varandra om ryggen.I motsats till sexköparna anser vi att så länge det finns en efterfrågan på köp av sexuella tjänster kommer också marknaden för sexuell trafficking att finnas. Detta eftersom många som är offer för sexuell trafficking annonseras ut som om att de säljs av fri vilja. Av den anledningen kommer vi i detta kandidatarbete problematisera kring kring sexuell trafficking som en konsekvens av sexköparens handlingar. Vi vill som medieproducenter, genom bilder, belysa sexköparens ansvar samtidigt som vi synliggör samhällsproblemet sexuell trafficking med hjälp av provokativ nätaktivism. / In this bachelor essay we´ve made an participant observation on a website where sexual services are for sale. This website contains a forum where sexbuyers and sexsellers discuss their thoughts about sex and purchase of sexual services. Sexbuyers often express themselves as victims because of their own extreme sexual cravings. They argue that as long as there is sexual services for sale, there is going to be a demand to buy them. We notice that there is an acceptance for sexbuyers to have an temporary sexual relation in exchange for money. We notice in our studies that these so called “intemperated horny men” tend to protect one another.We consider, in contrast to the sexbuyers, that as long as there is an existing “craving” for sexual services, the phenomenon of sexual trafficking will continue. Much because many victims of sexual trafficking are being sold as if it was by their own free will. Because of this, we will in this bachelor essay problematize sexual trafficking as a consequence of sexbuyers actions.We as mediaproducers would like to, through pictures, shed light on the consequences of sexual trafficking and at the same time emphasize this through provocative internet activism.

Under min tid på Konstfack fick jag utrymmet att påbörja en animerade kortfilmsserie om manlighet och mansrollen med målet att nå ut till unga killar. Och när jag säger påbörjat så syftar jag till att jag har, under denna period på ett och ett halvt år, tagit fram två animerade kortfilmer i en serie som började i 6 delar. Som sen kan bli hur lång och hur kort som helst.  Utöver filmerna finns ett format, ett koncept och material som bara fick en kort stund i rampljuset under utställningen. Detta kommer jag djupdyka i bland annat under denna uppsats.

Inom byggproduktion kan bristande arbetsmiljö och utvecklingsmöjligheter för kvinnor leda till att värdefull kompetens går förlorad. Det har uppmärksammats att byggbranschen präglas av en föråldrad manskultur.Byggbranschen är överlag en mansdominerad bransch och framförallt är könsfördelningen mest ojämn i byggproduktion där det är brist på kvinnor. De kvinnor som arbetar i byggproduktion väljer ofta efter ett par år att lämna sin roll för en annan i byggbranschen.I detta arbete är ambitionen att genom enkätundersökningar kartlägga hur kvinnor upplever och har upplevt sitt arbete inom byggproduktion. Därigenom är förhoppningen att kunna utläsa faktorer och mönster som vidare kan användas av branschen för att kunna göra riktade insatser i frågan att locka och behålla fler kvinnor i byggproduktion.Arbetet har till viss del skrivits tillsammans med byggföretaget NCC building Örebro/Värmland. Genom arbetets resultat vill NCC kunna jämföra sig och bedöma hur långt i utvecklingen de som företag har kommit i jämställdhetsfrågan gentemot resten av branschen.För att hitta svar till arbetets frågeställningar har dels en litteraturstudie gjorts samt enkätundersökningar som skickats ut till både kvinnor och män med olika roller inom byggproduktion. Upplägget på enkäten var blandat med frågor där respondenterna hade möjlighet att svara med olika svarsalternativ eller en fritextruta. Enkäterna skickades ut till kvinnor anställda på NCC Örebro/Värmland samt till kvinnor i branschen på blandade arbetsplatser och orter runt om Sverige. Det skickades även ut enkäter till en grupp män på NCC Örebro/Värmland för att kunna göra jämförelser på likvärdiga frågor som ställdes både till kvinnorna och männen.Resultatet indikerar på att kvinnor i byggproduktion många gånger inte har samma förutsättningar som män. Vid jämförelse av kvinnor anställda på NCC Örebro/Värmland och övriga kvinnor med erfarenhet inom byggproduktion ses små procentuella skillnader i vissa frågor som indikerar på att NCC har en mer välmående arbetsplats för kvinnor. / A lack of work environment and development opportunities for women in the construction production sector might lead to loss of valuable skills. It has been noted that the construction production is imprinted by an older maleculture. The construction industry is generally a male dominated industry and the gender distribution is most uneven within the construction production where there is a shortage of women.Women who work in construction production often choose to leave their role for another within the industry after a couple of years. The ambition with this study is through surveys map how women experience and have experienced their work in construction production. The goal is to find factors and patterns that later on can be used by the construction industry in effort on the matter of attracting and retaining more women in construction production. This essay has partially been written with the construction company NCC Building Örebro/Värmland. Through the results of this essay, NCC wants to be able to compare and weigh up how far they as a company have come in the gender equality issues compared to the rest of the construction production sector. In order to find answers to the essays questions a literature study and data collection was done. Multiple surveys were sent out to both women and men with different roles in the construction production. The respondents had the opportunity to answer with different alternatives and in some of the questions write comments. The surveys were sent out to women employed at NCC Örebro/värmland and to women in the industry at different workplaces and locations around Sweden. A survey was also sent out to a group of men at NCC Örebro/Värmland in order to make a comparison on equivalent questions that were asked both to women and men. The results indicate that women in the construction production do not always have the same possibilities as men. When a comparison was carried out between women at NCC Örebro/Värmland and other women with experience in the construction industry it shows a small percentage difference in certain matters that NCC has a more prosperous workplace for women.Keywords:

Svensk hiphop är en växande genre som kan tolkas ha koppling till socialt utsatta ytterstadsområden. Syftet med föreliggande arbete är att kartlägga och analysera innehållet i utvalda svenska hiphoplåtar. I studien analyserades svenska hiphoptexter i form av två delstudier. Den första bestod av en översikt av 100 hiphoplåtar för att kartlägga olika temans förekomst, och den andra delstudien var en fördjupad analys av tio låtar. Empirin analyserades med stöd av tidigare forskning och begreppen territoriell stigmatisering, machokultur och varumärkesbyggande. Resultatet från studien visar att det finns drag av territoriell stigmatisering och machokultur i låtarna, likväl som ett varumärkesbyggande gällande förorten. Studien skulle kunna förstås ge viss inblick i de tematiska drag som återfinns inom svensk hiphop. Diskussion fördes bland annat kring vilka möjliga konsekvenser hiphoptexter kan ha för de unga män som lyssnar på denna typ av musik. / Swedish hip hop is a growing genre that can be understood to be connected with socially stigmatized areas. The purpose of this work is to map out and analyze the content of chosen Swedish hip hop songs. In the study Swedish hip hop lyrics were analyzed in two parts. The first one was an outline of 100 hip hop songs in order to map out the occurrence of different themes, and the second one was an in-depth analysis of ten songs. The material were analyzed with help of previous research and the theoretical concepts territorial stigmatization, macho culture and branding. The result of the study shows that there’s aspects of territorial stigmatization and macho culture within the songs, as well as branding regarding the Projects. The study can be understood to give some insight through the thematic features that can be found within Swedish hip hop. Among other things the possible consequences for the young men listening to this type of music were discussed.

Syfte: Syftet med detta examensarbete är att undersöka huruvida det mansdominerade byggarbetet och den machokultur som i vissa fall finns på arbetsplatsen påverkat kvinnliga tjänstemän i deras val av arbete, samt om de upplever att de märker av och påverkas av rådande normer och strukturer i arbetet. Metod: Examensarbetets datainsamling har genomförts på ett kvalitativt sätt i form av semistrukturerade intervjuer med sju kvinnliga tjänstemän från fyra olika byggföretag i Jönköpings län. Utöver det gjordes en litteraturstudie som lade en grund för undersökningen. Resultat: De intervjuade kvinnorna har i det tidiga stadiet av karriären reflekterat olika mycket på machokulturen och den manliga jargongen som skulle kunna tänkas uppenbara sig på deras framtida arbetsplatser. Vidare visar undersökningen att respondenterna i senare skeden upplevt machokulturen i liten eller större skala. Alla såg det dock inte som något särskilt anmärkningsvärt eller negativt, medan vissa vittnade om situationer som direkt går att anknyta till machokultur. Slutligen visade undersökningen att vissa intervjurespondenter upplevt skillnader gällande förutsättningar till att både utföra sitt arbete och att göra karriär. Konsekvenser: De flesta kvinnorna är ensamma på byggarbetsplatserna och har i viss mån upplevt machokulturen. Alla intervjurespondenter är eniga om att vi går åt rätt håll gällande såväl förutsättningar som bemötande. Vissa berättar dock om situationer med såväl arbetskollegor och företagsledningen som på något sätt fått dem att känna sig illa eller orättvist behandlade.  Rekommendationen är att företagen bör marknadsföra byggbranschen och då framförallt produktionsplatsen mot kvinnor. Fler studiebesök från skolans håll, då kan entreprenadföretagen visa upp byggarbetsplatsen och de yrkesroller som finns där. Byggföretagen bör också försöka få in fler kvinnor i ledande positioner som i sin tur kan bli förebilder för andra kvinnor. Förutsättningarna bör också bli jämnare när det kommer till bland annat arbetskläder och omklädningsrum. Byggföretagen bör slutligen se över om det går att förändra tjänsterna till att bli mer flexibla med arbetstiderna. Begränsningar: Då studien endast undersöker ett litet antal kvinnor på ett geografiskt begränsat område, bedöms arbetet inte ge några generaliserbara slutsatser för byggbranschen som helhet. Resultaten ger en bild av några kvinnors tankar och upplevelser av att arbeta i en mansdominerad miljö. Att komplettera studien med exempelvis enkäter till ett större urval kvinnor hade förmodligen ökat möjligheten till att dra mer generaliserbara slutsatser. / Purpose: The purpose of this bachelor thesis is to investigate if, and how, the male dominated construction work and the macho culture that may exist at the workplace have affected the female officers choices of occupation, and if they are affected by prevailing norms and structures at work. Method: The data collection for this bachelor thesis was conducted in a qualitative form of semi-structured interviews with seven female officials from four different construction companies in Jönköping County. In addition, a literature study was conducted that formed the basis for the study. Findings: In the early stages of their career, the interviewed women reflected to a varied extent on the macho culture and the male jargon that might be evident in their future workplaces. The survey also shows that respondents in later stages experienced the macho culture on a small or larger scale. However, everyone did not see it as particularly remarkable or negative, while some testified to situations directly linked to macho culture. Finally, the survey showed that some interview respondents experienced differences in the conditions for both performing their work and making a career. Implications: Most women are alone at the construction sites and have to some extent experienced the macho culture. All interview respondents agree that we are going in the right direction on both conditions and response. Some, however, talk about situations with both work colleagues and company management that somehow made them feel ill or unfairly treated. The recommendation is that companies should market the construction industry and especially the construction site towards women. More study visits from the school, then the construction companies can show the construction site and the different occupational roles that are there. The construction companies should also try to get more women into leading positions, which in turn can become role models for other women. The conditions should also be more even when it comes to, for example, work clothes and changing rooms. Finally, the construction companies should review whether it is possible to change the services to become more flexible with the working hours. Limitations: As the study only examines a small number of women in a geographically limited area, the work is not expected to give any generalizable conclusions for the construction industry. The results give a glimpse of some women's thoughts and experiences of working in a male-dominated environment. Supplementing the study with, for example, questionnaires to a larger sample of women would probably have increased the possibility of giving more generalizable conclusions.

Byggbranschen har en historia av att vara en av de allra mest mansdominerade branscherna i Sverige. På mycket mansdominerade platser finns det ofta en kultur, machokultur, som leder till att de få kvinnor som finns i branschen väljer att lämna. Regeringen och fackförbundet Byggnads har uppmärksammat detta som ett problem och satt upp mål om att både rekrytera och behålla fler kvinnor i branschen. Syftet med denna studie är således att studera kvinnors erfarenheter av att arbeta i byggbranschen. En ambition med studien är att identifiera faktorer som är avgörande för kvinnors vilja att stanna i branschen. För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ semistrukturerad intervjumetod där fyra kvinnor som arbetar inom byggbranschen intervjuades. Empirin har sedan analyserats med en tematisk analysmetod i syfte att finna möjliga samband. Resultatet visar att byggbranschen till en viss del fortfarande präglas av en machokultur, där mannen upprätthålls som norm genom både genuskontraktet och homosocialiteten. Normen bidrar till en könssegregering som försvårar kvinnors tillträde till högre positioner i kombination med familjeliv. Trots att machokulturen finns kvar tyder även resultatet på att den är på väg att luckras upp genom det generationsskifte som sker. Kvinnorna trivs överlag bra i branschen men det krävs ett fortsatt arbete med jämställdhetsfrågor för att kvinnor och män ska ha möjligheten att arbeta under samma villkor. Lösningar på jämställdhetsproblematiken bör ske genom fokus på jämställdhet inom yrkesområde och en medvetenhet i rekryteringsprocessen. Om det inte aktivt arbetas med att jämna ut könsfördelningen inom olika yrkesområden kommer machokulturen inte utrotas. Det kommer i sin tur leda till att branschen fortsatt har problem med att rekrytera och behålla kvinnor.

Brandmansyrket har under lång tid varit mansdominerat, trots att antalet kvinnor inom yrket har ökat går det än idag att se en tydlig skillnad mellan antalet kvinnliga respektive manliga brandmän. Med grund i denna problematik har denna studie syftat till att undersöka kvinnliga brandmäns upplevelser av kulturen i ett mansdominerat yrke. Studien har utgått ifrån frågeställningarna “Påverkas kulturen på arbetsplatsen av att det är ett mansdominerat yrke?” samt “Hur upplever kvinnliga brandmän att arbeta i ett mansdominerat yrke?”. För att undersöka detta har empiri samlats in genom kvalitativa intervjuer med nio kvinnliga brandmän. Med hjälp av Raewyn Connells teori om genusrelationer och hegemonisk maskulinitet samt Erving Goffmans begrepp taktfullhet, har det insamlade materialet analyserats. Intervjuerna har bidragit med förståelse för de kvinnliga brandmännens upplevelser av att arbeta i ett mansdominerat yrke. Resultatet har visat att de kvinnliga brandmännen har en positiv inställning till att arbeta i ett mansdominerat yrke samt att det har skett förändring i kulturen, men belyser vikten av en fortsatt utveckling av jämställdhetsarbetet. / For a long time firefighter has been a male dominated profession. Even though the number of female firefighters has increased there is still a distinct difference between the amount of female- and male firefighters. Based on this problem this study aimed to examine female firefighters experience of the culture in a male dominated profession. The framing questions of the study was ”Does the fact that it is a male dominated profession affect the culture in the workplace?” and ”How does female firefighters experience working in a male dominated profession?”. The study is of qualitative character and the empirical material has been collected through nine qualitative interviews with female firefighters. The empirical material has been analysed using Raewyn Connells Theory of gender realisations and hegemonic masculinity, as well as Erving Goffmans concept Tact. The interviews has contributed with understanding of the female firefighters experience of working in a male dominated profession. The results has shown that female firefighters has a positive attitude towards working in a male dominated profession and their experience is that there has been a change in the culture. Despite that they also highlight the importance of continued development of gender equality work.

The following study aims to investigate the concept of macho culture among younger boys in schools. The paper examines the extent to which the concept can be seen as a problem and whether schools are working with the topic. The paper is presented inductively through qualitative data collection based on interview studies. Before that, two theories, hegemonic masculinity and the gender schema theory, which permeate the study's results and analysis. The interview study took place over the course of the thesis and involved eight different professional school counsellors in different municipalities. The data generated was then subjected to thematic analysis where four themes emerged: poor attitudes, difficulties with emotions, limited norms and working methods. The constructed themes are later presented in terms of results, but also as a discussion analysis to highlight the connection with selected theories and previous research. Conclusions relevant to the study include the recognition of macho culture as a problem in the schools where we conducted interviews, the problem of working methods, and the influence of norms and values from home. / Följande studie syftar till att undersöka begreppet machokultur bland yngre killar inom skolvärlden. Uppsatsen kommer att studera i vilken grad begreppet kan ses som ett problem och huruvida skolor arbetar runt ämnet. Genom att inhämta data kvalitativt med utgångspunkt i intervjustudier har uppsatsen framställts induktivt. Dessförinnan introduceras två teorier, den hegemoniska maskuliniteten och the gender schema theory som genomsyrar studiens resultat och analys. Intervjustudien har skett över tid under uppsatsens förlopp och har innefattat åtta olika yrkesverksamma skolkuratorer och skolsocionomer inom varierande kommuner. Den data som framställts har sedan genomgått en tematisk analys där fyra teman framträdde: dålig attityd, svårt med känslor, snäva normer och svårt att omsätta arbete i praktiken. De teman som konstruerats presenteras senare rent resultatmässigt men även som en diskussionsanalys för att belysa anknytning till valda teorier samt tidigare forskning. Slutsatser som ligger till vikt för studien är bland annat erkännandet av machokultur som ett problem på de skolor där vi utfört intervjuer, problematiken med arbetssätt samt präglandet av normer och värderingar hemifrån.