No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur gårdfarihandlarfamiljen på Tommosgården i Älvdalens socken i norra Dalarna organiserade sin handelsverksamhet och sitt gårdshushåll under 1800-talets andra hälft. Ett särskilt fokus riktas mot de hemmavarande kvinnornas roll i verksamhet och hushåll. Undersökningen baseras på en familjebrevväxling, skriven mellan åren 1865-1886. Gårdfarihandeln var då en historiskt och traditionellt förankrad, populär utkomstmöjlighet för många älvdalsbor. Tommosfamiljen organiserade sin rörliga och fasta handelsverksamhet och sitt gårdsliv med jord- och skogsbruk i en familjedriven rörelse beroende av de hemmavarande kvinnorna. Männen ägnade sig åt handel långa perioder årligen då deras hustrur skötte gårdshushållet. Männen engagerade sig i arbetet på gården via brevväxlingen. Familjerörelsen organiserades med hjälp av en fungerande postgång. Den väl inarbetade genusarbetsdelningen i gårdshushållet var en konsekvens av familjens rörliga handelsverksamhet och verkar förändras mellan generationer

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005. / S. 212-226: Bibliografi.

Arbetsmarknaden är könssegregerad och ojämställd på grund av att den är beroende av föreställningar om manliga och kvinnliga egenskaper. Vård- och omsorgssektorn är en av de mest segregerade och lågavlönade delarna av arbetsmarknaden på grund av att yrkena är nära förknippade med egenskaper som ses som kvinnliga. I denna studie analyseras intervjuer med 8 hemtjänstarbetare för att undersöka sambandet mellan omsorgsarbete och genusarbetsdelning. För att undersöka sambandet mellan dessa analyseras möjliga subjektspositioner och egenskaper som tillskrivs hemtjänstarbetare. Den metod som använts är diskursanalys baserad på Laclau och Mouffes diskursteori. För att analysera har teorier om den heterosexuella matrisen, maskulinitet, heteronormativ genusarbetsdelning och emotionellt lönearbete använts. Studien visar att subjektspositionen hemtjänstarbetare är ambivalent. Studien visar att subjektspositionen hemtjänstarbetare har stark koppling till kvinnligt kodade egenskaper samtidigt visar studien att betydelsen bakom subjektspositionen förskjuts av jämställdhetsdiskursen och ökat manligt deltagande i yrket. Studien visar även att hemtjänstyrket påverkas av olika ekonomiska diskurser och heteronormativitet.

This study examines social mobility in autobiographical narratives in a Swedish context. The purpose of the study is to analyze ten published narratives which centers around experiences of individual class migration. The analytic focus is oriented towards how power dimensions such as gender, sexuality and racialization might have affected the possibility to advance in social hierarchy, but also towards how the narrators are reflecting and speaking about these different power dimensions. The analysis shows the narrators differing subject positions often affect the way they understand and construct notions of class injustace and their view of social mobility. Their stories are in warying ways informed by notions of gender, sexuality and Swedishness. This, together with possibilities to embody the concept of ”skötsamhet” (to be good, disciplined, in line) seem to affect in what ways a narrator can use the working class identity to bring authenticity to their story and, by extension, bring use to the working class position as a positive source of identity in the story of themselves. My conclusion is that a viewing of the working class as an homogenic group is insufficient since it is clearly structured by other power dynamics than just class. This in turn effects how one is able to move or orient themselves in a society structured by more power dynamics than just class. I therefore argue for an intersectional understanding of class and social migration.

Diss. Linköping : Univ., 2002.

Syftet med uppsatsen är att undersöka svenska kvinnors kritik av det industriella nattarbetsförbud som infördes 1909. Hur argumenterade kvinnor ur arbetarrörelsens respektive den borgerliga kvinnorörelsen, och hur skilde sig kritiken åt i fråga om argumentation och huvudsakliga motiv? Hur svarade man på diskursen om kvinnors särskilda skyddsbehov? Det teoretiska ramverk som fått informera analysen har varit marxistisk feminism, arbetskritik och Butlers teoretisering av sårbarhet. Med hjälp av ett diskurskritiskt angreppssätt studeras och jämförs artiklar publicerade i tidskrifterna Morgonbris och Dagny. Den metodologiska utgångspunkten är att studera problemframställningar av förbudet i fråga, och studien visar att de båda tidskrifterna skilde sig radikalt åt beträffande argumentation och motiv, även om de huvudsakligen tyckte lika i sak. I analysen presenteras några centrala argumentationslinjer inom respektive riktning. De särskilda aspekter som tas upp är synen på arbete och på den arbetandes skyddsbehov under den tidiga industrialismen, och vad dessa skilda förståelser får för betydelse för emancipatorisk praktik.

Diss. Göteborg : University, 2002.

Diss. Stockholm : Univ., 2004. / Pp. 202-213: Bibliography.