Uppsatsen är arbetskritisk till sin ansats och undersöker hur arbete samt arbetslöshet upplevs av arbetslösa, och hur de upplever att de själva och arbete/arbetslöshet framställs i samhället. Den tar upp hur de arbetslösa gör för att bevara självständighet och självaktning samt i vilken mån de reproducerar den rådande normen kring arbete och/eller protesterar mot den. Studien är av kvalitativt slag baserad på fem intervjuer med arbetslösa. Uppsatsen har tre frågeställningar 1. Vad har arbetet för betydelse i dagens samhälle och vad är centralt? Hur upplever arbetslösa att de som grupp, och arbetslöshet framställs? Samt vad har de för syn på sina möjligheter att påverka samhället? 3. Vilka strategier använder man sig som arbetslös för att bevara självständighet och självaktning? Studien har fem övergripande delar. I inledningen ges en introduktion till uppsatsen med syfte, frågeställningar, avgränsningar och begreppsförklaringar. I teoriavsnittet definieras arbete, framväxten av den moderna synen på arbete och mekanismer bakom varför vi förhåller oss till arbete och arbetslöshet som vi gör. I data- och metodavsnittet redogörs för hur datainsamlingen gått till, genomförande av analys, samt vilka tänkbara felkällor som finns. Under rubriken Resultat och analys presenteras fynd från studien, i relation till normen om att arbete är centralt och viktig och att arbetslöshet betraktas som något negativt. De intervjuade både reproducerar denna norm och finner alternativ till den. Som individ kan man hitta lösningar som ger en ett tillfredställande liv, men man blir ofta bemött med en nedlåtande attityd. På ett strukturellt plan är arbetslösa som grupp underordnad andra grupper i samhället. I diskussionen resonerar jag kring de viktigaste resultaten. De arbetslösa ser sig varken som offer, eller villiga att ta ett arbete som upplevs meningslöst. Det är betydelsefullt för hälsan och självaktningen. Moral är viktigt och att fuska med bidrag eller arbeta svart är inte ett alternativ.

Title: Freedom through labor or freedom from labor? Labor-critique and the hegemonic discourses of labor This study is a critical discourse analysis of Frihetsförmedlingen – a contemporary Swedish project which takes a critical stand against labor markets in their current form. The study focuses on identifying and analyzing the labor-critical discourses in this project, what is being criticized within these discourses and, furthermore, how labor, labor-critique, freedom and lack of freedom is discussed and presented within and around the project. A premiss of the study is the notion that the labormarket and the Swedish ”work strategy” – arbetslinjen – enjoys a strong hegemonic position in the Swedish society today. In the analysis it is found that a kind of reversed discourse, reflecting and parodizing hegemonical labor discourse, is utilized by Frihetsförmedlingen as a strategy of resistance. Their labor critique is also found to be inspired by academic discourse and, furthermore, aimed at consensus rather than conflict with the hegemonic political discourse. Within the dominant labor discourse the labor critique is portrayed as obsolete and taking part in the labor market is considered a moral obligation. Because of the large difference in the premisses of these two discourses they seem to have a hard time meeting or at least establishing any form of constructive dialogue – one stressing freedom as attainable by joining the labor market and the other advocating freedom from the very same.

Syftet med uppsatsen är att undersöka svenska kvinnors kritik av det industriella nattarbetsförbud som infördes 1909. Hur argumenterade kvinnor ur arbetarrörelsens respektive den borgerliga kvinnorörelsen, och hur skilde sig kritiken åt i fråga om argumentation och huvudsakliga motiv? Hur svarade man på diskursen om kvinnors särskilda skyddsbehov? Det teoretiska ramverk som fått informera analysen har varit marxistisk feminism, arbetskritik och Butlers teoretisering av sårbarhet. Med hjälp av ett diskurskritiskt angreppssätt studeras och jämförs artiklar publicerade i tidskrifterna Morgonbris och Dagny. Den metodologiska utgångspunkten är att studera problemframställningar av förbudet i fråga, och studien visar att de båda tidskrifterna skilde sig radikalt åt beträffande argumentation och motiv, även om de huvudsakligen tyckte lika i sak. I analysen presenteras några centrala argumentationslinjer inom respektive riktning. De särskilda aspekter som tas upp är synen på arbete och på den arbetandes skyddsbehov under den tidiga industrialismen, och vad dessa skilda förståelser får för betydelse för emancipatorisk praktik.

Normativt brukar lönearbetet idag ses som ett levnadssätt och en självklarhet. Denna uppsats handlar om de diskursiva uttrycken om lönearbetsnormen mellan 2017-2021. Syftet har varit att synliggöra och förstå hur lönearbetsnormen skapas och reproduceras i den politiska diskursen. Detta har besvarats med frågeställningarna; ‘på vilka sätt framställs lönearbetet och hur stärks lönearbetsnormen i den politiska diskursen’ samt ‘vilka motstånd mot lönearbetsnormen finns i den politiska diskursen ochhur bemöts dessa’. För att genomföra detta har uppsatsen en kvalitativ metod med ett diskursanalytiskt angreppssätt samt använt tematisk analys. Den teoretiska utgångspunkten har varit Ernesto Laclau ochChantal Mouffes diskursteori, vilket kompletteras med Herbert Marcuse begrepp det endimensionella tänkandet. Materialet för uppsatsen består av 43 riksdagsprotokoll samt riksdagspartiernas senaste valmanifest och partiprogram. Uppsatsens resultat visar att lönearbetsnormen diskursivt framställs och stärks genom kopplingar till två huvudsakliga områden. I relation till samhället knyts lönearbetet tillatt vara politikens viktigaste uppgift, samhällskontraktet och integration samt förhindrandet av utanförskap. I relation till människan sägs lönearbetet ge tillfredsställelse, mening med livet, god hälsa och ekonomiska förmåner. Vidare resultat är att motstånd mot lönearbetsnormen motiveras utifrån två avseenden; människor hälsa och miljöns påverkan. Men det är svårt och ovanligt att motstånd ges, samt att dess bemötanden är kraftfulla, undvikande och reproducerande av lönearbetsnormen. En övergripande slutsats är att lönearbetsnormen i det rådande systemet kan förstås som historiskt förankrad, hegemonisk och reflekterande av det endimensionella tänkandet.

Att barn spenderar sina dagar på förskolan medan föräldrarna lönearbetar tillhör vanligheten. Barns vistelsetid på förskolan står generellt i proportion till förälderns arbetstid. Förskolan är en plats för fostran och socialisation, och lönearbetet en möjlighet till självrealisation. Arbetets position, syfte, den tid det tar i anspråk och de normer som omger det skapar en komplex och många gånger motstridig tillvaro där lojalitetskonflikter och etiska dilemman lätt kan uppstå. Vår uppsats utgår från en semistrukturerad kvalitativ intervju med en fenomenologisk ansats. Vi undersöker hur åtta föräldrar med barn på förskola upplever sin situation utifrån de krav som ställs från sysselsättning, förskola och viljan att göra det bästa för sitt barn. De tre perspektiven förskola, barn och arbetsnorm lyser som en röd tråd genom uppsatsen och analyseras med en tematisk analysmetod. Syftet är att bättre förstå arbete, och dess position utifrån föräldrarnas upplevelser; hur arbetet och förskola påverkar föräldrarna. Roland Paulsens begrepp arbetssamhället används som kritisk utgångspunkt för att belysa och synliggöra arbetets problemfyllda och ologiska uppenbarelse som arbetet kan medföra. Arbetssamhället som begrepp syftar lite förenklat på det samhälle där lönearbete blir ett självändamål, det samhälle där det är viktigare att du arbetar än vad du arbetar med, eller ens om arbetet fyller någon som helst funktion. Arbetssamhället kompletteras med Herbert Marcuses endimensionella paradigm som synliggörs en idémässig begränsning hos människor, en svårighet att kritiskt ifrågasätta tillvaron på strukturell nivå. Resultatanalysen visar att upplevelsen av tidsbrist och ömsesidig flexibilitet mellan förskolan, familjen och arbetet skapar problem i vardagen. Vilket ofta ger upphov till en känsla av stress, oro och olust. Många av föräldrarna gav också uttryck för överliggande känsla av otillräcklighet trots att de försökte följa normerna och omgivningens krav. Även om föräldrarna gjorde allt rätt infann sig många gånger en känsla av fel / It is common for children to spend their days in preschool while their parents are at work. Children's time spent in preschool is generally in proportion to the parent's working hours. Preschool is a place for education and socialization, and labour an opportunity for self-realization. The labour´s position, purpose, the time it takes and the norms that surrounds it create a complex and often contradictory existence where conflicts of loyalty and ethical dilemmas easily can arise. The thesis is based on a semi-structured qualitative interview with a phenomenological approach and examines how parents with children in preschool experience their situation based on the demands placed on them from their occupation, the preschool, and the desire to do what is best for their child. The three perspectives; preschool, children, and norm of labour runs through the essay and are evaluated at the end, under the results analysis and discussion. The purpose is to better understand labour, and its position based on the parents' experiences; how labour and preschool affects the parents. Roland Paulsen's concept of the “labour-society” is used as a critical starting point to illuminate and make the problems related to labour visible and the illogical revelation that the labour can entail. The labour-society simplified a bit, refers to the society where labour becomes an end in itself. A society where it is more important that you work than what you work with, or even if the work itself fulfils any function or purpose. Labour-society is supplemented with Herbert Marcuse´s one-dimensional paradigm, which reveals an ideational limitation in humans, a difficulty to critically questioning one’s existence at the structural level. The results analysis shows that a feeling of lack of time and mutual flexibility between preschool, family and work creates problem in everyday life. Which often gives rise to a feeling of stress, anxiety and discomfort. Many of the parents also expressed an overriding feeling of inadequacy despite trying to follow the norms and requirements of the surroundings. Even if the parents did everything right, there was often a sense of guilt.

In our society it’s implied that humans have a duty to work. In his article “The Duty to Work” the philosopher Michael Cholbi (2018) challenging that normative narrative of our contemporary society. Cholbi hold the thesis that the common argument of fair play is invalid in our industrialized society and therefore are most individuals living in the circumstances of such society free from the interpersonal duty to work. I will in this paper analyse Cholbis’ arguments and try to bring nuance to the debate by bringing in other perspectives such as empirical studies about empty labor (meaningless work) of sociologist Roland Paulsen (2015). I will also try to show how structural powers hinders the individual to both talk and act outside of the norms of our work centred culture. The duty to work can be described in two aspects, the interpersonal duty to work, but also personal. I will argue that for most individuals, either personal or interpersonal duty exists.