Syftet med uppsatsen är att undersöka svenska kvinnors kritik av det industriella nattarbetsförbud som infördes 1909. Hur argumenterade kvinnor ur arbetarrörelsens respektive den borgerliga kvinnorörelsen, och hur skilde sig kritiken åt i fråga om argumentation och huvudsakliga motiv? Hur svarade man på diskursen om kvinnors särskilda skyddsbehov? Det teoretiska ramverk som fått informera analysen har varit marxistisk feminism, arbetskritik och Butlers teoretisering av sårbarhet. Med hjälp av ett diskurskritiskt angreppssätt studeras och jämförs artiklar publicerade i tidskrifterna Morgonbris och Dagny. Den metodologiska utgångspunkten är att studera problemframställningar av förbudet i fråga, och studien visar att de båda tidskrifterna skilde sig radikalt åt beträffande argumentation och motiv, även om de huvudsakligen tyckte lika i sak. I analysen presenteras några centrala argumentationslinjer inom respektive riktning. De särskilda aspekter som tas upp är synen på arbete och på den arbetandes skyddsbehov under den tidiga industrialismen, och vad dessa skilda förståelser får för betydelse för emancipatorisk praktik.