Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2005. / Härtill 3 uppsatser.

Detta examensarbete undersöker elevers syn på inkludering samt hur lärare arbetar med inkludering i ett matematikklassrum. För att genomföra studien valdes en kvalitativ metod där tolv elever har intervjuats och en lärare har observerats på en mellanstadieskola. Intervjuerna genomfördes för att ta reda på elevernas uppfattningar av inkludering medan observationen genomfördes för att lättare kunna tolka elevernas uppfattningar om hur läraren arbetar med inkludering under en matematiklektion. Resultatet från undersökningarna har sedan diskuterats och analyserats med tidigare forskning utifrån en fenomenografisk ansats.  Slutsatsen som kan dras av studien är att elevernas uppfattningar om inkludering visar på att läraren måste ha kunskaper om vad begreppet innebär samt hur begreppet används i undervisningen. Studien lyfter fram olika faktorer som är viktiga för att skapa inkludering i matematikklassrummet för alla elever. De faktorer som framkommer är lärarens arbetssätt och lärarens kompetenser. De elever som intervjuades uttrycker sig speciellt om lärarens undervisningssätt samt hur de arbetar under lektionerna och hur det sedan påverkar dem. För att eleverna ska bli inkluderade så konstateras det att tydlighet, upprepningar, trygghet och varierade lektioner är betydande. Resultatet visar även på att specialundervisning kan ge positiva effekter för elever som befinner sig i matematiksvårigheter. Det konstateras även att elever i matematiksvårigheter kan undervisas i klassrummet med övriga elever om läraren arbetar utifrån ett inkluderande arbetssätt.

Diss. (sammanfattning) Örebro : Örebro universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.

Ändamålet med denna studie är att få en ökad förståelse för hur förskolepedagoger bemöter flickor och pojkar i Thailand samt att bidra med kunskap om genus och könsnormer i den thailändska förskolan. I avsikt att få en ökad förståelse för konstruktioner kring könsnormer i den thailändska förskolan har jag rest till norra Thailand för att besöka två förskolor. På plats använde jag mig av en kvalitativ datainsamling för att samla information från pedagoger, och därefter sammanställt dem med observationer för att jämföra teori och praktik. Jag genomförde även intervjuer med thailändska modersmålslärare för att utöka materialinsamlingen. I resultatet framkommer det att utbildning på senare tid har fått en ökad betydelse i Thailand, vilket har gett både flickor och pojkar samma möjlighet att gå i skolan. Resultatet tyder även på en ökad kunskap inom genus och jämställdhet hos thailändska pedagoger vilket visas i deras tankesätt och hur de förhåller sig till flickor och pojkar. Trots detta visar resultatet att gamla normer än idag är ett fortsatt problem när det kommer till hur man behandlar flickor och pojkar. / The purpose of this study is to increase the knowledge of how pedagogues treat girls and boys differently in Thailand and also to contribute to the knowledge about gender and gender norms in the preschools in Thailand. To answer my research questions, I travelled to the north of Thailand to visit two pre-schools. I have been using a qualitative study to collect information from teachers and have compiled my observations to compare theory with real practice. I also interviewed some Thai native language teachers in Sweden to expand the research material. The results show that the importance of education has increased for children in Thailand, which has given both girls and boys the same opportunity to attend school. The research also tells that pedagogues in Thailand are educated about gender and equality which shows in their reasoning about how to approach girls and boys with gender awareness. However, despite the gender sensitive reasoning it has through observation been disclosed that old norms are still a present issue when it comes to approaching girls and boys differently.

Syftet med uppsatsen är att undersöka svenska kvinnors kritik av det industriella nattarbetsförbud som infördes 1909. Hur argumenterade kvinnor ur arbetarrörelsens respektive den borgerliga kvinnorörelsen, och hur skilde sig kritiken åt i fråga om argumentation och huvudsakliga motiv? Hur svarade man på diskursen om kvinnors särskilda skyddsbehov? Det teoretiska ramverk som fått informera analysen har varit marxistisk feminism, arbetskritik och Butlers teoretisering av sårbarhet. Med hjälp av ett diskurskritiskt angreppssätt studeras och jämförs artiklar publicerade i tidskrifterna Morgonbris och Dagny. Den metodologiska utgångspunkten är att studera problemframställningar av förbudet i fråga, och studien visar att de båda tidskrifterna skilde sig radikalt åt beträffande argumentation och motiv, även om de huvudsakligen tyckte lika i sak. I analysen presenteras några centrala argumentationslinjer inom respektive riktning. De särskilda aspekter som tas upp är synen på arbete och på den arbetandes skyddsbehov under den tidiga industrialismen, och vad dessa skilda förståelser får för betydelse för emancipatorisk praktik.