Syftet med denna uppsats är att undersöka kvinnliga piloters erfarenheter av att arbeta i en mansdominerad bransch. Speciellt intressant är kvinnornas upplevelser av hur könsnormer tar sig uttryck i en bransch som både är mansdominerad och maskulint kodad. För att besvara studiens syfte samlades materialet in via semistrukturerade telefonintervjuer med sju kvinnliga piloter. Det teoretiska ramverk studien använder sig av är Goffmans dramaturgiska perspektiv, doing gender samt hegemonisk maskulinitet. Studiens resultat visar att de existerande könsnormerna som intervjudeltagarna gav uttryck för inom yrket representerades av typiska feminina och maskulina normer. Så som att de manliga piloterna skulle vara mer tekniskt begåvade medan kvinnliga piloter är mer känslosamma. De intervjuade kvinnliga piloterna uppgav att de behöver prestera bättre än en manlig kollega för att få samma acceptans kring sin kompetens i pilotrollen, baserat på de rådande normerna om att kvinnor inte är lika tekniskt begåvade som männen. Således anpassar sig de kvinnliga piloterna i studien efter den normaliserade synen på pilotyrket genom att öka sin prestation. Studien fann även att majoriteten av de kvinnliga piloterna har fått negativa kommentarer angående deras kompetens.

Ändamålet med denna studie är att få en ökad förståelse för hur förskolepedagoger bemöter flickor och pojkar i Thailand samt att bidra med kunskap om genus och könsnormer i den thailändska förskolan. I avsikt att få en ökad förståelse för konstruktioner kring könsnormer i den thailändska förskolan har jag rest till norra Thailand för att besöka två förskolor. På plats använde jag mig av en kvalitativ datainsamling för att samla information från pedagoger, och därefter sammanställt dem med observationer för att jämföra teori och praktik. Jag genomförde även intervjuer med thailändska modersmålslärare för att utöka materialinsamlingen. I resultatet framkommer det att utbildning på senare tid har fått en ökad betydelse i Thailand, vilket har gett både flickor och pojkar samma möjlighet att gå i skolan. Resultatet tyder även på en ökad kunskap inom genus och jämställdhet hos thailändska pedagoger vilket visas i deras tankesätt och hur de förhåller sig till flickor och pojkar. Trots detta visar resultatet att gamla normer än idag är ett fortsatt problem när det kommer till hur man behandlar flickor och pojkar. / The purpose of this study is to increase the knowledge of how pedagogues treat girls and boys differently in Thailand and also to contribute to the knowledge about gender and gender norms in the preschools in Thailand. To answer my research questions, I travelled to the north of Thailand to visit two pre-schools. I have been using a qualitative study to collect information from teachers and have compiled my observations to compare theory with real practice. I also interviewed some Thai native language teachers in Sweden to expand the research material. The results show that the importance of education has increased for children in Thailand, which has given both girls and boys the same opportunity to attend school. The research also tells that pedagogues in Thailand are educated about gender and equality which shows in their reasoning about how to approach girls and boys with gender awareness. However, despite the gender sensitive reasoning it has through observation been disclosed that old norms are still a present issue when it comes to approaching girls and boys differently.

The purpose of the study was to provide an idea of the diversity of available children's literature in pre-school and pre-school class. The study was conducted by visiting three preschools and two preschool classes to summarize the range of diversity in their reading corners. During these visits, conversations with the staff also took place to gain their perspective on literature and how they experience collaboration with the libraries. To see the perspective from the other side, there will also be a longer interview with a children's librarian. The result showed that the male main characters were dominant in all departments except one, and that there was only one type of ethnicity that was represented. It also showed that the cooperation between preschool and library was found to be on average positive, while pre-school classes did not have the same opportunity for cooperation. / Syftet med var studien att skapa en uppfattning om hur stor mångfald det finns i den tillgängliga barnlitteraturen i förskolan och förskoleklass. Studien utfördes genom besök av tre förskolor och två förskoleklasser för att summera utbudet av mångfalden i deras läshörnor. Under dessa besök skedde det även samtal med personalen för att få deras perspektiv på litteratur och hur de upplever samarbetet med biblioteken. För att få se perspektivet från andra sidan kommer skedde det även en längre intervju med en barnbibliotekarie. Resultatet visade på att de manliga huvudkaraktärerna var dominerande på alla avdelningar förutom en, samt att det enbart var en typ av etnicitet som fanns representerad. Det visade även på att samarbetet mellan förskolan och biblioteket uppleddes genomsnittligt positivt medan förskoleklasserna inte alls hade samma möjlighet till samarbete.