Det multietniska ungdomsspråket är ett fenomen som växer och ständigt utvecklas i olikadelar (georafiska områden) av Sverige. Denna uppsats undersöker ämnesläraresförhållningssätt gentemot det multietniska ungdomsspråket. Vidare undersöks det omämneslärare väljer att inkludera eller exkludera det multietniska ungdomsspråket i sinundervisning. Även lärarnas förhållningssätt om positiva respektive negativa effekter på långoch kort sikt förekommer. Uppsatsens metoddel har fokus på en grupp av fem ämneslärare,det vill säga en fokusgruppsintervju.Resultatdelen är bearbetad utifrån det diskursteoretiska perspektivet. Metoderna som har valtsför att undersöka lärarnas förhållningssätt grundar sig i diskursanalytisk metod. Valet avdiskursanalys har valts för att framhäva lärarnas förhållningsätt inom det multietniskaungdomsspråket. I diskursanalysen kan läsaren erfara vilka subjektpositioner som framträderoch vad som utesluts i diskussionen samt vilka sanningsanspråk som förekommer iresultatsdelen.I resultatet redovisas lärarnas förhållningssätt gentemot det multietniska ungdomsspråket samthur språkvariationen lyfts fram i undervisningssammanhang. Lärarna anser att de arbetar medolika språkvariationer i klassrummet, dock försummar lärarna att behandla multietnisktungdomsspråk som en språkvariation. I resultatet framkommer även lärarnas uppfattning omfördelar och nackdelar med dess identitetskapande funktion och markering avgrupptillhörighet när elever använder sig av multietniskt ungdomsspråk. Utifrån dessa resultatoch med bakgrund i skolans styrdokument, tolkar vi det som att lärarna bör lyfta vikten av atteleverna ska kunna anpassa sitt språk efter syfte, mottagare och sammanhang.

No description available.

Arbetsmarknaden är könssegregerad och ojämställd på grund av att den är beroende av föreställningar om manliga och kvinnliga egenskaper. Vård- och omsorgssektorn är en av de mest segregerade och lågavlönade delarna av arbetsmarknaden på grund av att yrkena är nära förknippade med egenskaper som ses som kvinnliga. I denna studie analyseras intervjuer med 8 hemtjänstarbetare för att undersöka sambandet mellan omsorgsarbete och genusarbetsdelning. För att undersöka sambandet mellan dessa analyseras möjliga subjektspositioner och egenskaper som tillskrivs hemtjänstarbetare. Den metod som använts är diskursanalys baserad på Laclau och Mouffes diskursteori. För att analysera har teorier om den heterosexuella matrisen, maskulinitet, heteronormativ genusarbetsdelning och emotionellt lönearbete använts. Studien visar att subjektspositionen hemtjänstarbetare är ambivalent. Studien visar att subjektspositionen hemtjänstarbetare har stark koppling till kvinnligt kodade egenskaper samtidigt visar studien att betydelsen bakom subjektspositionen förskjuts av jämställdhetsdiskursen och ökat manligt deltagande i yrket. Studien visar även att hemtjänstyrket påverkas av olika ekonomiska diskurser och heteronormativitet.

No description available.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om rektors styrning av inkludering ur ett barnrättsperspektiv. Då specialpedagogens professionsuppdrag regleras av rektor, är det av re-levans att undersöka rektors styrning då den inverkar på specialpedagogens uppdrag att främja inkludering ur ett barnrättsperspektiv. Vi har inte funnit tidigare forskning som undersökt hur skolor organiserar den specialpedagogiska verksamheten för att barn som rättighetsbärare ska tillvaratas i inkluderingssträvanden. Tidigare studier visar på att det råder olika uppfattningar om vad inkludering är. Policydokument de mål som rektorer har att förhålla, saknar explicita formuleringar som tydliggör inkludering ur ett barnsättsperspektiv, vilket skapar ett tolknings-utrymme som rektorer har att förhålla sig till. Studien är kvalitativ och semistrukturerade inter-vjuer med åtta rektorer på högstadiet utgör studiens empiriska material. Det empiriska materi-alet tolkas och förstås via inspiration av Foucaults teori Governmentality. Teoretiskt ramverk möjliggör att kunna förstå vilka subjektpositioner som privilegieras genom rektorers mentali-teter vilket sker genom att analysera rationaliteter och styrningstekniker mot uppsatta mål. Re-sultatet visar att rationaliteter om barns rätt till inkludering aktiveras av alla rektorer. Det som i vårt resultat skiljer, är att rektorer aktiverar olika rationaliteter om barn som rättighetsbärare i inkluderingssträvan. Vårt resultat synliggör två subjektpositioner som privilegieras genom rek-torers olika mentaliteter: barn som aktiva rättighetsbärare; barn som passiva rättighetsbärare. I diskussionsdelen problematiseras studiens resultat ur ett specialpedagogiskt perspektiv. För specialpedagogen i praxis kan slutsatser i vår studie förstås som att diskurser produceras och reproduceras utifrån de skillnader i rationaliteter om inkludering ur ett barnrättsperspektiv som aktiveras, hur styrning används på olika sätt mot uppsatta mål, vilket privilegierar olika sub-jektpositioneras. Producering och reproducering av diskurser sker inte enbart via yttre styrning (rektorers mentaliteter) utan även via inre styrning (egna mentaliteter). Med utgångspunkt i Barnkonventionen är att belysa inkludering ur ett barnrättsperspektiv, att synliggöra barnet som aktiv rättighetsbärare i inkluderingssträvanden. Vilket kan förstås ur specialpedagogisk yrkes-professionell roll, innefatta att i praxis verka för att använda styrningstekniker som subjektpo-sitionerar barn (elever) som aktiva rättighetsbärare i inkluderingssträvanden.

Studiens syfte var att identifiera och jämföra diskurser om romer från svensk press åren 2006 och 2021. De tidningar som valdes ut var Aftonbladet och Expressen då det var tidningarna med störst spridning från respektive år. Diskursteori och teori om andrafiering utgjorde grunden för studiens analys och ett snävt diskursanalytiskt tillvägagångssätt användes för att kartlägga romers subjektpositioner ur skildringarna. De huvudsakliga resultaten visade på att romer framställdes som en homogen grupp bägge åren, samt som en grupp utsatta för diskriminering och utanförskap av olika slag. Skillnader som kunde identifieras mellan de olika åren var att synen på romer som hjälpbehövande tycktes ersättas av en syn om genombrott och framsteg där romer skildrades som banbrytande. Andrafiering av olika slag identifierades från båda åren, men med olika omfattning och grunder. I vissa fall var andrafieringen år 2021 mindre tydlig än år 2006 och i andra fall tydligare. / The purpose of the study was to identify and compare discourses about Roma in the Swedish press during the years 2006 and 2021. The chosen newspapers were Aftonbladet and Expressen since they had the largest distribution in both years. The discourse theory and theory about othering constituted the basis of the study’s analysis and a narrow approach to discourse analysis was used to map Roma’s subject positions from the papers’ depictions. The main results showed that the Roma were portrayed as a homogeneous group in both years, as well as a group exposed to discrimination and exclusion of various forms. Differences that could be identified between the different years were that the view of Roma as in need of help seemed to be replaced by a view of breakthroughs and progress where Roma were portrayed as mould-breaking. Othering of different kinds was identified from both years, although to different extents and with differing bases. In some cases, the othering was less noticeable in the year 2021 and in others it was more noticeable.

Entertainment media, specifically television, plays a big part in the construction of ideas and thoughts within a society. Television is a form of popular culture which can be used as a source of entertainment but can also promote certain ideologies and values to its audience. Sex Education is a Netflix series released in 2019 with a primary focus on knowledge around sexuality. This study aims to investigate how the Netflix-show Sex Education constructs knowledge around sexuality and how it conveys values and ideologies through this construction of knowledge. The study is different from other studies about the show as it focuses explicitly on the knowledge and conversations around sexuality, not how the knowledge is constructed in sex scenes or through other relations and characterizations in the show. The study specifically interests itself with the conversational and articulated elements of sex education. It is important to study how Sex Education portrays knowledge about sexuality as it reflects values and ideologies within a western society, and can be helpful in exploring the discourse around sex education that prevails within this type of society. This construction will have an effect on the audience which consumes it and will showcase the boundaries which sex education presents and articulates itself within. The discourse within the show sets the grounds for how the topic of sex education is spoken about within their given culture. The study uses a poststructuralist discourse analysis to approach the research and finds similar elements within twelve selected scenes from the show to explore how knowledge about sexuality is constructed in the material. Important factors of the analysis are power, ideology, status and values. These are explored in connection to characters' subject positions and the context in which the factors exist: a fictional exaggerated version of western society. The study finds that the selected scenes create a power struggle between a hegemonic, traditional and progressive discourse around sex education. The suggested discourse in their fictional world is the progressive discourse which includes a positive attitude towards diversity and social aspects of sex education. It also highlights a difference in characters' attitudes depending on their subject positions.