Ensamhet blir allt mer normalt i det svenska samhället, paradoxalt nog är det inte normativt att vara ensam. Det blir tydligt när det kommer till unga mäns intersubjektiva förståelse för ensamhet och hur det uttrycks på Flashbacks incels-forum. Denna uppsats syftar till att genom antropologiska metoder och men en socialkonstruktivistisk analys med förankring i kritisk mansforskning och queerteori utforska incels uttryckta upplevelse av ensamhet i det svenska samhället. Det finns samhällsstrukturer om relationskapande och maskulinitet som skapar, påverkar och reproducerar ensamhet, vilket denna studie avser att förstå. Incel-fenomenet ifrågasätts därmed i denna studie som en social konstruktion, det vill säga, istället för att utgå från att det är ett hälsoproblem eller säkerhetsproblem, så ifrågasätter studien huruvida dessa benämningar, och de diskurser som dem bygger på, återspeglar fenomenets sociala förutsättningar. Fokuset är således inte att värdera eller förringa incels. Uppsatsen bygger främst på intervjuer med självidentifierade incels och netnografiska observationerna från Flashbacks forum, vilket ligger till grund för analysen. Det huvudsakliga resultatet pekar på att det inte finns någon entydig definition av incel men att det existerar en tydlig bild av incels-typen som har olika associationer beroende på kontexten i vilken det studeras. Den uttryckta upplevelsen av ensamhet bland svenska incels varierar men gemensamt är att samtliga behöver förhålla sig till maskulinitetsnormer och heteronormativa strukturer för samlevnad i Sverige. De som inte uppfyller samhällets förväntningar utsätts för sanktioner i form av marginalisering, patologisering och exkludering. Vilket i sin tur skapar förutsättningar för unga män att relatera till incels genom genmanskapen av det lidande ensamheten frambringar hos dem.

Entertainment media, specifically television, plays a big part in the construction of ideas and thoughts within a society. Television is a form of popular culture which can be used as a source of entertainment but can also promote certain ideologies and values to its audience. Sex Education is a Netflix series released in 2019 with a primary focus on knowledge around sexuality. This study aims to investigate how the Netflix-show Sex Education constructs knowledge around sexuality and how it conveys values and ideologies through this construction of knowledge. The study is different from other studies about the show as it focuses explicitly on the knowledge and conversations around sexuality, not how the knowledge is constructed in sex scenes or through other relations and characterizations in the show. The study specifically interests itself with the conversational and articulated elements of sex education. It is important to study how Sex Education portrays knowledge about sexuality as it reflects values and ideologies within a western society, and can be helpful in exploring the discourse around sex education that prevails within this type of society. This construction will have an effect on the audience which consumes it and will showcase the boundaries which sex education presents and articulates itself within. The discourse within the show sets the grounds for how the topic of sex education is spoken about within their given culture. The study uses a poststructuralist discourse analysis to approach the research and finds similar elements within twelve selected scenes from the show to explore how knowledge about sexuality is constructed in the material. Important factors of the analysis are power, ideology, status and values. These are explored in connection to characters' subject positions and the context in which the factors exist: a fictional exaggerated version of western society. The study finds that the selected scenes create a power struggle between a hegemonic, traditional and progressive discourse around sex education. The suggested discourse in their fictional world is the progressive discourse which includes a positive attitude towards diversity and social aspects of sex education. It also highlights a difference in characters' attitudes depending on their subject positions.