Denna uppsats har behandlat fenomenet att den politiska makten förskjuts från riksdag och regering till domstolar. Det begrepp som används för att beskriva denna företeelse är judikalisering. I uppsatsen exemplifieras hur lagprövningsrätten ser ut i Sverige, Tyskland och USA. I uppsatsen konstateras att judikaliseringen är en påtaglig trend i vår tid och att juristernas makt ökar i förhållande till politiska institutioners. Drivkrafter till judikaliseringen är exempelvis europeiseringen, globaliseringen och en framväxande rättighetspolitik. Möjliga konsekvenser av judikaliseringen är att rätten riskerar att bli mer ojämlik, att ansvarsfördelningen mellan politik och juridik uppfattas som mer otydlig samt att det uppstår ett demokratiunderskott. I uppsatsen beskrivs också judikaliseringens utveckling i Sverige från införandet av regeringsformen 1974 till grundlagsförändringarna 2010.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om rektors styrning av inkludering ur ett barnrättsperspektiv. Då specialpedagogens professionsuppdrag regleras av rektor, är det av re-levans att undersöka rektors styrning då den inverkar på specialpedagogens uppdrag att främja inkludering ur ett barnrättsperspektiv. Vi har inte funnit tidigare forskning som undersökt hur skolor organiserar den specialpedagogiska verksamheten för att barn som rättighetsbärare ska tillvaratas i inkluderingssträvanden. Tidigare studier visar på att det råder olika uppfattningar om vad inkludering är. Policydokument de mål som rektorer har att förhålla, saknar explicita formuleringar som tydliggör inkludering ur ett barnsättsperspektiv, vilket skapar ett tolknings-utrymme som rektorer har att förhålla sig till. Studien är kvalitativ och semistrukturerade inter-vjuer med åtta rektorer på högstadiet utgör studiens empiriska material. Det empiriska materi-alet tolkas och förstås via inspiration av Foucaults teori Governmentality. Teoretiskt ramverk möjliggör att kunna förstå vilka subjektpositioner som privilegieras genom rektorers mentali-teter vilket sker genom att analysera rationaliteter och styrningstekniker mot uppsatta mål. Re-sultatet visar att rationaliteter om barns rätt till inkludering aktiveras av alla rektorer. Det som i vårt resultat skiljer, är att rektorer aktiverar olika rationaliteter om barn som rättighetsbärare i inkluderingssträvan. Vårt resultat synliggör två subjektpositioner som privilegieras genom rek-torers olika mentaliteter: barn som aktiva rättighetsbärare; barn som passiva rättighetsbärare. I diskussionsdelen problematiseras studiens resultat ur ett specialpedagogiskt perspektiv. För specialpedagogen i praxis kan slutsatser i vår studie förstås som att diskurser produceras och reproduceras utifrån de skillnader i rationaliteter om inkludering ur ett barnrättsperspektiv som aktiveras, hur styrning används på olika sätt mot uppsatta mål, vilket privilegierar olika sub-jektpositioneras. Producering och reproducering av diskurser sker inte enbart via yttre styrning (rektorers mentaliteter) utan även via inre styrning (egna mentaliteter). Med utgångspunkt i Barnkonventionen är att belysa inkludering ur ett barnrättsperspektiv, att synliggöra barnet som aktiv rättighetsbärare i inkluderingssträvanden. Vilket kan förstås ur specialpedagogisk yrkes-professionell roll, innefatta att i praxis verka för att använda styrningstekniker som subjektpo-sitionerar barn (elever) som aktiva rättighetsbärare i inkluderingssträvanden.

AbstractÄnda sedan mitten av 1970-talet har begreppet åtgärdsprogram, för elever i behov av särskilt stöd, funnits med i styrdokumenten för den svenska skolan. Under årens lopp har dock premisserna för den statliga styrningen av skolan varierat. De senaste decenniernas avreglering och marknadsanpassning har följts av åtstramningar i takt med att svenska skolors resultat i internationella mätningar har sjunkit. Samtidigt påstås det i den offentliga debatten att det administrativa arbetet i skolan stjäl tid från pedagogernas huvuduppdrag – att undervisa. Hur påverkar denna ökade styrning, tillsammans med debatten, arbetet med dokumentationen kring extra anpassningar och särskilt stöd på skolnivå? Vad händer med rättssäkerhet och tydlighet när detta arbete prioriteras ner? Hur påverkar det, i sin tur, tanken om skolans dokumentation som en del av det systematiska kvalitetsarbetet?Förväntat kunskapsbidragMed den här studien vill jag öppna upp för reflektion kring det syfte med arbetet med åtgärdsprogram som skrivs fram i Skolverkets allmänna råd (2014). Hur kan huvudmannen skapa rätt förutsättningar för arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd? Hur kan man utveckla skolans relationella kompetens genom det specialpedagogiska arbetet och hur kan förtryckta mallar förvandlas till levande dokument? SyfteSyftet med den här studien är att se vad en närläsning av dokumentationen från fyra olika gymnasieskolor i en större sydsvensk kommun visar när det gäller rådande diskurser, rättssäkerhet, tydlighet och formativt tänkande.FrågeställningarUtgångspunkt för analysen är följande frågeställningar:-Hur återspeglas rådande diskurser i aktuella styrdokument på skolnivå?-På vilket sätt påverkar språkbruket i dokumentationen rättssäkerhet och tydlighet?-Går det att utläsa en formativ tanke där elevens uveckling står i fokus?TeoriNorman Faircloughs teori om kritisk diskursanalys utgör bakgrund för studien tillsammans med Åsa Hirshs forskning om skolans dokumentation ur ett pedagogiskt och juridiskt perspektiv. Olika studier kring styrningen av skolan, såväl i Sverige som i andra länder, är ytterligare en teoretisk utgångspunkt.MetodDen samlade dokumentationen kring sammanlagt åtta elever från fyra gymnasieskolor i samma kommun begärdes ut. Det insamlade materialet analyserades därefter utifrån texternas lingvistiska utformning samt den diskursiva och den sociala kontexten, i enlighet med Norman Faircloughs modell för kritisk diskursanalys.ResultatAnalysen visar att stilnivån i dokumentationen varierar från formell till informell. De diskurser som identifierats är bland annat en myndighetsdiskurs med juridiska referenser, en specialpedagogisk diskurs med facktermer, men även en intern diskurs begränsad till de aktuella skolornas kontext och relationen till eleven. Detta får konsekvenser för tydligheten framför allt för elever och vårdnadshavare men även inom professionen. Tidsbesparande strategier i form av bruk av förtryckta mallar och inklippta texter från tidigare upprättade dokument har iakttagits. Möjligheten att utläsa ett formativt syfte begränsas därmed. Andra tecken på begränsade tidsramar är att sekretessprövning av innehållet inte alltid har hunnits med innan materialet lämnades ut, vilket får konsekvenser för rättssäkerheten.Implikationer och slutsatsArbetet med åtgärdsprogram kan bli en viktig del av skolans systematiska kvalitetsarbete om dokumentationen görs levande genom kontinuerlig utvärdering och uppföljning. För att kunna göra detta krävs att man bygger relationer med elev/vårdnadshavare men även med kollegor och externa professioner. Genom sin kompetens är specialpedagogen den som är bäst lämpad att leda detta arbete och tillsammans med huvudmannen bidra till att skapa rätt förutsättningar. I ett vidare perspektiv är det även viktigt att finna kontaktytor mellan forskare och skolpolitiker för att undvika att styrdokumenten blir skrivbordsprodukter som är svåra att implementera på skolnivå.

The purpose of this study is to make it clear, based on teachers experience, whether the rule of law in Swedish schools has been affected during sudden changes in the framework of a pandemic. To respond to this purpose, issues have been formulated. How do teachers experience this from the outside to ensure teaching, governing documents and grades? The results show that teachers feel that the rule of law has been affected in a negative way during distance education. Furthermore, the results showed that the framework for ensuring good teaching, safe examinations had been made more difficult, which may be due to the lack of formal rules and guidelines. Many results are in line with the research situation, but where a legalization or a vacuum can be said to be one of the reasons why legal certainty has been affected.

Den skolpolitiska debatten har alltmer kommit att tala om social ordning och fostran genom juridiska argument, som ett resultat av en successiv juridifieringsprocess. I bakgrund mot detta var syftet med föreliggande studie att undersöka hur juridifiering speglas i framställningen av disciplinära åtgärder i skoldebatten genom att analysera opinionstexter från år 2000 till 2023. Studien tog avstamp i Faircloughs kritiska diskursanalys med tillhörande teoretiska ramverk samt metodologiska ansats. Studiens resultat analyserades även med hjälp av ett analysverktyg, en konceptuell förståelse av juridifieringens olika dimensioner i en skolkontext. Med detta som grund har studien kritiskt analyserat 29 stycken opinionstexter diskursivt över tid från Sveriges statistiskt största tidningar. Resultatets första del visade en linje bestående av skilda tidsperioder som trots olika argument, enades i en efterfrågan av en utökning av disciplinära åtgärder i skolan med en tydlig förskjutning från pedagogisk till juridisk diskurs. I den första tidsperioden utmärktes en efterfrågan av mer juridiskt inflytande i skolan med argument om att stärka elevers rättigheter. I den andra tidsperioden, när det juridiska inflytandet blivit ett faktum, utmärktes snarare en efterfrågan om att elevers juridiska inflytande bör minskas samtidigt som skolpersonalen bör få mer befogenheter gentemot elever. Resultatets andra del visade en linje likt en motsats till resultatets första del.  I dessa opinionstexter urskildes en negativ inställning till utökandet av disciplinära åtgärder, oberoende av tidsaspekt. Även studiens slutsatser lyfter en förskjutning från pedagogisk till juridisk diskurs i skolan, detta genom att konstruktionen av disciplinära åtgärder bidragit till att eleven ses som skyldig till skolans brister i social ordning. I enlighet med kritisk diskursanalys har studien således kommit att belysa konsekvenser för de elever vars perspektiv inte kommer till tals i anda av maktens dolda funktion, det vill säga de elever som positioneras utanför den pedagogiska räckvidden.

Denna studie syftar till att undersöka förskollärares förhållningssätt och medvetenhet om kränkande behandling. Det har skett en juridifiering av det svenska skolsystemet och barns rättigheter lyfts tydligare fram i styrdokumenten. Hur väl medvetna är de verksamma inom förskolan om barnens rättigheter och den rådande anmälningsplikten? Vad ser yrkesverksamma som en kränkande handling och hur agerar de i praktiken om en sådan uppstår? Studien undersöker hur de verksamma arbetar för att motverka kränkande behandling och hur deras planer gällande detta är uppbyggda. Studien består av två delstudier, en innehållsanalys över verksamheters planer mot kränkande behandling och en intervjustudie med ett fenomenografiskt perspektiv där förskollärares förhållningssätt och livsvärld studeras. Delstudiernas resultat kommer att jämföras för att se hur väl de överensstämmer. Resultatet tolkas och analyseras utifrån ett normkritiskt perspektiv. Skolverket lyfter fram att normer är grunden för kränkningar och att ett normkritiskt arbetssätt i kombination med ett väl fungerande systematiskt kvalitetsarbete är av stor vikt för att förebygga kränkningar inom verksamheten. Ett normkritiskt arbetssätt syftar till att synliggöra, ifrågasätta och vidga normer så att fler får plats. Det huvudsakliga resultatet visar att det finns en medvetenhet bland de yrkesverksamma om vad kränkande behandling innebär och hur de bör arbetas motverkande inom ämnet. Resultatet visar att det finns normkritiska tendenser i de verksammas förhållningssätt. Studiens empiri gör det dock svårt att avgöra om det snarare rör sig om toleranspedagogik istället för normkritik. Resultatet visar även på en ambivalens bland de verksamma gällande anmälningsplikten om kränkande behandling.

Social service’ information is crucial for a client’s possibilities to participate and influence. In this survey study we focus on the social workers’ relation to information:  What are the prerequisites for informing and how do they use their discretion? Previous research has shown communication problems due to insufficient or inadequate information material. Organizational support and social worker/client relationship have been shown as important factors for participation. The meaning and use of concepts such as participation and influence has also changed over time. No similar study has been carried out before, which makes the present study explorative. Through a mixed method questionnaire, we have tried to capture 125 respondents’ experiences of and attitudes to the clients' need for information. The study shows previously unidentified circumstances. One is that the vast amount of information provided to the client is perceived as a problem in itself. Another is the social workers’ emphasis on the clients’ understanding of the information. We perceive these circumstances as a sign of a juridification of social work, partly as a result of a cooptation process. Social service incorporate new elements in a way that strengthens the organisation's power at the expense of the street level bureaucrats’ discretion.

Studien tar avstamp i de livliga diskussioner om specialpedagogens roll, uppdrag och arbetsuppgifter som förekommer i bland annat pedagogisk litteratur, tidskrifter och digitala forum. Syftet med studien är att belysa vilka arbetsuppgifter en specialpedagog, verksam inom förskola, grundskola och gymnasieskola i Sverige, bör utföra. Studien har en kvantitativ ansats och data samlades in med hjälp av anonyma digitala enkäter som besvarades av examinerade specialpedagoger. Resultatet visar att specialpedagoger är eniga om att en mångfald av arbetsuppgifter bör ingå i uppdraget. Resultatet visar också att specialpedagoger blir ombedda att utföra många arbetsuppgifter som de inte anser borde ingå i deras uppdrag. Av studien framgår att specialpedagoger önskar en tydligare rolldefinition och de lyfter rektors betydelse för detta. Studien kan utgöra ett bidrag till debatten om rollen och bidra till att klargöra behovet av tydliggjorda roller samt i förlängningen leda till ökad samsyn kring rollerna i skolan. / The study is based on the lively discussions about the special educational needs coordinator's role, assignments and tasks that occur in educational literature, journals and digital forums among others. The purpose is to shed light on which tasks a special educational needs coordinator, active in preschool, primary school and upper secondary school in Sweden, should perform. The study has a quantitative approach and data was collected using anonymous digital surveys. The respondents were graduated special educational needs coordinators. The result shows that special educational needs coordinators agree that a variety of tasks should be included in the assignment. The result also shows that they are asked to perform many tasks that they do not consider should be included in the assignment. The study shows that the special educational needs coordinators want a clearer role definition and they emphasize the importance of the principal in this. The study can constitute a contribution to the debate about the role, help to elucidate the need for clarified roles and in the long run lead to increased consensus about roles in school.

No description available.