Den här uppsatsen har som syfte att undersöka om det finns något samband mellan ledningsgruppens arbete och skolutveckling. Med skolutveckling avses i det här fallet ökade elevresultat. För att ta reda på detta har en enkätundersökning gjorts. Där har arbetet i sex skolors ledningsgrupper undersökts för att se hur det fungerar och om dess verksamhet leder till skolutveckling. I enkätundersökningen har sex skolor med ledningsgrupper från en mellanstor kommun deltagit. Två olika enkäter skickades ut till skolorna. Den ena vände sig till dem som är medlemmar i ledningsgruppen och den andra vände sig till övriga medarbetare. Frågorna i handlade dels om ledningsgruppens sammansättning och uppgifter, dels om dessa uppgifter kan kopplas till skolutveckling. Resultaten har analyserats och de båda gruppernas svar har ställts mot varandra. Resultatet visar att insynen i vad som avhandlas och beslutas om i ledningsgruppen är liten hos en stor del av övriga medlemmar. De vet inte riktigt vad som händer i ledningsgruppen. Samtidigt menar de i högre grad än medlemmarna i ledningsgruppen själva, att ledningsgruppen diskuterar skolutvecklingsfrågor.

<p>Idag ska alla skolor använda sig av individuella utvecklingsplaner för att hjälpa elever att nå de mål som finns uppsatta i läroplaner och kursplaner. Detta beslutades av politikerna och lades till i grundskoleförordningen 2005. Syftet med vår uppsats har varit att ta reda på hur lärarna uppfattar IUP och hur dessa uppfattningar förhåller sig till beslutsfattarnas avsikt med införandet av IUP. Som teoretisk utgångspunkt har vi haft ramfaktorteorin och då framför allt de centrala begreppen formuleringsarenan och realiseringsarenan. I bakgrunden visar vi på vad som historiskt föregått ett införande av individuella utvecklingsplaner samt summerar tidigare forskning om individuella utvecklingsplaner och närliggande ämnesområden. Därefter redovisar vi resultaten av vår undersökning som baseras på enkäter till ett antal lärare samt invervjuer av fyra lärare. Resultatet av vår analys visar att det övergripande syftet är detsamma för lärarna som för politikerna, att fler elever ska nå målen Däremot så avviker lärarnas uppfattningar om flera underliggande syften, som vad IUP:n ska innehålla och hur den bidrar till att stärka föräldrarnas intresse och delaktighet. Dessutom används inte IUP:n kontinuerligt i verksamheten på det sätt som är syftet - enligt vår mening. I diskussionen belyser vi hur det kan komma sig att dessa skillnader uppstår och hur de kan förklaras med att beslutet fattas på en nivå och sedan ska genomföras på en annan nivå. Dessutom är formuleringsarenan tudelad i sina uppfattningar i något fall, vilket gör att syftet blir svårdefinierbart för lärarna.</p>

<p>Syftet med denna studie har varit att belysa inkluderingsfrågor ur skolledarens perspektiv. Vi har studerat hur två kommuner genomför det förändringsarbete som krävs för att skapa en inkluderande skola. Vår studie bygger på en kvalitativ undersökning med intervjuer. Vi har undersökt hur skolledare i respektive kommun tolkat inkluderingsuppdraget, identifierat påverkansfaktorer, belyst hur beslut implementeras samt påvisat vilken kompetens som krävs. Åtta skolledare ingår i studien. Resultaten visar att de flesta skolledare är positiva till att arbeta mot ökad inkludering i skolan. Den specialpedagogiska kompetensen är betydelsefull. Det är viktigt att all personal får nödvändig fortbildning som berör inkluderingsfrågor. Inkludering handlar om värderingar, förhållningssätt och attityder. Tydligt ledarskap är avgörande för hur inkluderingsfrågor integreras i verksamheten. Behovet av en gemensam värdegrund hos alla inblandade i inkluderingsfrågor har dominerat hela studien. Insikten om varje medarbetares bidrag till samarbete och samverkan påverkar direkt graden av inkludering är vår slutsats.</p>

Idag ska alla skolor använda sig av individuella utvecklingsplaner för att hjälpa elever att nå de mål som finns uppsatta i läroplaner och kursplaner. Detta beslutades av politikerna och lades till i grundskoleförordningen 2005. Syftet med vår uppsats har varit att ta reda på hur lärarna uppfattar IUP och hur dessa uppfattningar förhåller sig till beslutsfattarnas avsikt med införandet av IUP. Som teoretisk utgångspunkt har vi haft ramfaktorteorin och då framför allt de centrala begreppen formuleringsarenan och realiseringsarenan. I bakgrunden visar vi på vad som historiskt föregått ett införande av individuella utvecklingsplaner samt summerar tidigare forskning om individuella utvecklingsplaner och närliggande ämnesområden. Därefter redovisar vi resultaten av vår undersökning som baseras på enkäter till ett antal lärare samt invervjuer av fyra lärare. Resultatet av vår analys visar att det övergripande syftet är detsamma för lärarna som för politikerna, att fler elever ska nå målen Däremot så avviker lärarnas uppfattningar om flera underliggande syften, som vad IUP:n ska innehålla och hur den bidrar till att stärka föräldrarnas intresse och delaktighet. Dessutom används inte IUP:n kontinuerligt i verksamheten på det sätt som är syftet - enligt vår mening. I diskussionen belyser vi hur det kan komma sig att dessa skillnader uppstår och hur de kan förklaras med att beslutet fattas på en nivå och sedan ska genomföras på en annan nivå. Dessutom är formuleringsarenan tudelad i sina uppfattningar i något fall, vilket gör att syftet blir svårdefinierbart för lärarna.

Syftet med denna studie har varit att belysa inkluderingsfrågor ur skolledarens perspektiv. Vi har studerat hur två kommuner genomför det förändringsarbete som krävs för att skapa en inkluderande skola. Vår studie bygger på en kvalitativ undersökning med intervjuer. Vi har undersökt hur skolledare i respektive kommun tolkat inkluderingsuppdraget, identifierat påverkansfaktorer, belyst hur beslut implementeras samt påvisat vilken kompetens som krävs. Åtta skolledare ingår i studien. Resultaten visar att de flesta skolledare är positiva till att arbeta mot ökad inkludering i skolan. Den specialpedagogiska kompetensen är betydelsefull. Det är viktigt att all personal får nödvändig fortbildning som berör inkluderingsfrågor. Inkludering handlar om värderingar, förhållningssätt och attityder. Tydligt ledarskap är avgörande för hur inkluderingsfrågor integreras i verksamheten. Behovet av en gemensam värdegrund hos alla inblandade i inkluderingsfrågor har dominerat hela studien. Insikten om varje medarbetares bidrag till samarbete och samverkan påverkar direkt graden av inkludering är vår slutsats.

AbstractÄnda sedan mitten av 1970-talet har begreppet åtgärdsprogram, för elever i behov av särskilt stöd, funnits med i styrdokumenten för den svenska skolan. Under årens lopp har dock premisserna för den statliga styrningen av skolan varierat. De senaste decenniernas avreglering och marknadsanpassning har följts av åtstramningar i takt med att svenska skolors resultat i internationella mätningar har sjunkit. Samtidigt påstås det i den offentliga debatten att det administrativa arbetet i skolan stjäl tid från pedagogernas huvuduppdrag – att undervisa. Hur påverkar denna ökade styrning, tillsammans med debatten, arbetet med dokumentationen kring extra anpassningar och särskilt stöd på skolnivå? Vad händer med rättssäkerhet och tydlighet när detta arbete prioriteras ner? Hur påverkar det, i sin tur, tanken om skolans dokumentation som en del av det systematiska kvalitetsarbetet?Förväntat kunskapsbidragMed den här studien vill jag öppna upp för reflektion kring det syfte med arbetet med åtgärdsprogram som skrivs fram i Skolverkets allmänna råd (2014). Hur kan huvudmannen skapa rätt förutsättningar för arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd? Hur kan man utveckla skolans relationella kompetens genom det specialpedagogiska arbetet och hur kan förtryckta mallar förvandlas till levande dokument? SyfteSyftet med den här studien är att se vad en närläsning av dokumentationen från fyra olika gymnasieskolor i en större sydsvensk kommun visar när det gäller rådande diskurser, rättssäkerhet, tydlighet och formativt tänkande.FrågeställningarUtgångspunkt för analysen är följande frågeställningar:-Hur återspeglas rådande diskurser i aktuella styrdokument på skolnivå?-På vilket sätt påverkar språkbruket i dokumentationen rättssäkerhet och tydlighet?-Går det att utläsa en formativ tanke där elevens uveckling står i fokus?TeoriNorman Faircloughs teori om kritisk diskursanalys utgör bakgrund för studien tillsammans med Åsa Hirshs forskning om skolans dokumentation ur ett pedagogiskt och juridiskt perspektiv. Olika studier kring styrningen av skolan, såväl i Sverige som i andra länder, är ytterligare en teoretisk utgångspunkt.MetodDen samlade dokumentationen kring sammanlagt åtta elever från fyra gymnasieskolor i samma kommun begärdes ut. Det insamlade materialet analyserades därefter utifrån texternas lingvistiska utformning samt den diskursiva och den sociala kontexten, i enlighet med Norman Faircloughs modell för kritisk diskursanalys.ResultatAnalysen visar att stilnivån i dokumentationen varierar från formell till informell. De diskurser som identifierats är bland annat en myndighetsdiskurs med juridiska referenser, en specialpedagogisk diskurs med facktermer, men även en intern diskurs begränsad till de aktuella skolornas kontext och relationen till eleven. Detta får konsekvenser för tydligheten framför allt för elever och vårdnadshavare men även inom professionen. Tidsbesparande strategier i form av bruk av förtryckta mallar och inklippta texter från tidigare upprättade dokument har iakttagits. Möjligheten att utläsa ett formativt syfte begränsas därmed. Andra tecken på begränsade tidsramar är att sekretessprövning av innehållet inte alltid har hunnits med innan materialet lämnades ut, vilket får konsekvenser för rättssäkerheten.Implikationer och slutsatsArbetet med åtgärdsprogram kan bli en viktig del av skolans systematiska kvalitetsarbete om dokumentationen görs levande genom kontinuerlig utvärdering och uppföljning. För att kunna göra detta krävs att man bygger relationer med elev/vårdnadshavare men även med kollegor och externa professioner. Genom sin kompetens är specialpedagogen den som är bäst lämpad att leda detta arbete och tillsammans med huvudmannen bidra till att skapa rätt förutsättningar. I ett vidare perspektiv är det även viktigt att finna kontaktytor mellan forskare och skolpolitiker för att undvika att styrdokumenten blir skrivbordsprodukter som är svåra att implementera på skolnivå.

No description available.

No description available.

This dissertation focuses on the municipality (the local authority) as a participant in Swedish educational policy. The reform of school governance in the 1990s, gave municipality wider authority in the educational field and a greater responsibility for education. Discussions about the equivalence of education were a key aspect in decentralising school governance and responsibility for education, and questions were raised about how equivalence would be affected by increased local influence on education. Since the meaning of equivalence had become contested in educational policy, the answer differed. In the dissertation, political discussions about the municipality and about equivalent education are merged, and together form a base for the main question: In what different ways are the municipality constructed as a participant in educational policy? The analysis is undertaken within a curriculum theory tradition and from a discourse theory perspective that focuses school and education as situated in a field of tension determined by social and political struggle. The research interest is directed to the world as constructed in language and communication. The empirical material studied in the dissertation consists of national political texts, texts from the National Agency for Education and interviews with local politicians (local authority committee members). From the analysis, three discourses about the municipality as a participant in educational policy are identified. These are: The municipality as responsible for performance, which centres the construction of the municipality on a responsibility for educational performance. All actions undertaken by the municipality are in the discourse defined within a framework of goal achievement and results. The municipality as a non-participant, where the municipality has no place in educational policy or realisation of the educational system. Education is considered as a matter between the state, the professionals and the families. The municipality as a political-ideological actor, where the municipality is constructed as a participant with scope to organise school on the basis of certain political and ideological principles. The ideological stance adopted by the political majority guides the municipality’s actions in the educational field. The discourses have tangible consequences for the shape which school education assumes on a day-to-day basis in municipalities. Depending on which discourse that dominates a municipality’s understanding of its own role, the actions undertaken by that municipality will be more or less directed towards education performance, and more or less ideologically based. / Avhandlingen fokuserar kommunen som en part i Svensk utbildningspolitik. När styrningen av skolan reformerades i 1990-talets början fick kommunerna ett ökat ansvar för skolan, och större möjligheter och befogenheter att fatta beslut om hur den egna skolan ska organiseras. Diskussioner om utbildningens likvärdighet utgjorde en nyckelaspekt för den decentraliserade styrningen av och ansvaret för skolan, och frågan restes om hur likvärdigheten skulle påver-kas av ett ökat lokalt inflytande över utbildningsområdet. Eftersom betydelsen av likvärdighet hade blivit omstridd i den utbildningspolitiska debatten, fick frågan olika svar beroende på vilken innebörd som gavs begreppet likvärdighet. I avhandlingen förs de politiska diskussio-nerna om kommunens ansvar för skolan och om likvärdig utbildning samman, och dessa te-man utgör en helhet som ligger till grund för avhandlingens huvudfråga: På vilka olika sätt framträder kommunen som en part i utbildningspolitiken? Avhandlingens ansluter sig till en läroplansteoretisk tradition, och till ett diskursteoretiskt perspektiv där utbildningen och dess innehåll betraktas befinna sig i ett spänningsfält ytterst bestämt av sociala och politiska krafter i kamp. Forskningsintresset riktas mot världen som konstruerad i språk och kommunikation. Avhandlingens empiriska material består av natio-nella politiska texter, Skolverkstexter, kommunalpolitiska texter och intervjuer med kommu-nala skolpolitiker. Utifrån analysen kan tre diskurser om kommunen som en part i utbildningspolitiken identifie-ras. Dessa är: Kommunen som resultatansvarig, där konstruktionen av kommunen centreras kring ett ansvar för utbildningens resultat. Alla kommunens handlingar definieras i diskursen inom detta ram-verk av måluppnående och utbildningsresultat. Kommunen som icke-part, där kommunen inte ses ha någon uppgift i utbildningspolitiken eller skolans genomförande. Utbildning betraktas i diskursen som en angelägenhet mellan staten, skolans professionella och familjerna. Kommunen som politisk-ideologiskt handlande, där kommunen konstrueras som en part med utrymme att organisera skolan utifrån specifika politiska och ideologiska principer. De ideo-logiska ställningstaganden som görs av kommunens politiska majoritet är kraftigt vägledande för kommunens handlingar på utbildningsområdet och påverkar hur utbildning organiseras i kommunen. De olika diskurserna får påtagliga konsekvenser för hur den konkreta skolverksamheten tar form i en kommun. Beroende på vilken av diskurserna som dominerar en kommuns uppfatt-ning om sin egen roll, så kommer kommunens handlingar att vara mer eller mindre inriktade mot utbildningsresultat, och mer eller mindre politiskt-ideologiskt präglade.