Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Studiens deskriptiva syfte är att undersöka och kartlägga vinterfriluftslivsutbildningen på lärosäten i Sverige som utbildar lärare i idrott och hälsa. Frågeställningen till detta syfte är: Hur är vinterfriluftslivsutbildningen på lärosätena beskriven och utformad gällande innehåll, omfattning, kurslitteratur, examinationer, distans till fjällanläggning och ekonomi? Studiens syfte är även att ur ett analytiskt perspektiv och utifrån Bernsteins teorier jämföra lärosätenas vinterfriluftslivsutbildning med varandra. Frågeställningen till detta syfte är: Vilka likheter respektive skillnader finns det mellan lärosätenas vinterfriluftslivsutbildningar? Metod: Studien har en kvalitativ ansats då metodvalet är dokumentanalys. De dokument som analyserats är kursplaner, kurs-PM/studiehandledning, detaljschema, informations-PM samt lärosätets ekonomiska utgifter av vinterfriluftslivsutbildningen för läsåret 2011/2012. Urvalet består av sju lärosäten (ett bortfall) i Sverige som har examensrätt att utbilda lärare i idrott och hälsa. Resultat: Sammanfattningsvis visar resultatet att vinterfriluftslivsutbildningen på de undersökta lärosätena skiljer sig i omfattning även om upplägg och innehåll är likartad. En markant skillnad är hur det endast gått att utläsa att tre av sex lärosäten bedriver vinterfriluftsliv med skridskoåkning. Samtliga lärosäten åker iväg på en vad vi kallar vinterfriluftslivsvecka som innebär att utbildningen bedrivs på en fjällanläggning, vilket kräver övernattningar. Innehållet under denna vecka är likartad för lärosätena. Dock skiljer sig det nämnvärt i omfång av de olika momenten utförsåkning, längdskidåkning och gå på tur med skidor. Hur stora utgifter lärosätena har för vinterfriluftslivsutbildningen skiljer sig avsevärt, trots att studenten erbjuds liknande innehåll och kunskaper. Vinterfriluftslivsutbildningen innebär att flera lärosäten kräver att studenten tar pengar ur egen ficka för att bekosta vinterfriluftslivsveckan. Slutsats: Valet av idrottslärarutbildning kommer att påverka vilka kunskaper idrottslärarstudenten får möjlighet att ta del av i vinterfriluftsliv, då den är likartad men inte likvärdig mellan lärosätena. Vidare ställer vi oss frågan huruvida vinterfriluftslivsutbildningens utformning är optimal för den kommande professionen, Sveriges nya idrottslärare. / Abstract Aim: The descriptive aim in this study is to examine and identify the education in vinterfriluftsliv (winter outdoor activity) at universities in Sweden who educates Health and Physical Education Teachers (PETE). Following question has been designed to answer the descriptive aim of this study; how is the education in vinterfriluftsliv described and designed at the different universities current content, extent, course literature, examinations, distance to ski resort and economy? The aim is also from an analytical perspective and by Bernsteins theories to compare the universities vinterfriluftsliv-education with each other. The question to this aim is; what similarities and differences exist between the universities in this particular issue? Method: The study has a qualitative approach and the methodology is document analysis. Following documents has been analyzed: curricula, study guide, detailed schedules, information documents and the universities expenditures of the education in vinterfriluftsliv for the academic year 2011/2012. The selection in this study is seven different universities, (one failure) in Sweden with legitimacy to educate Physical Education and Health Teachers. Results: The results show that the education in vinterfriluftsliv differs in extent, though structure and content is equal at the analyzed universities. There’s a big difference in how we only have seen that three of the universities educates the students in skating. All of the six universities have all in common that they have a coherent vinterfriluftslivsvecka (winter outdoor activity week) in a distant ski resort. The ski resorts location demands that all universities needs to travel and stay at the resort. Furthermore, the content is an aspect that brings the universities together while they all characterizes by cross-country skiing, alpine skiing and ski touring but the range of these elements differs. The expenditures for all the six universities differs significantly even though the students gets equal knowledge. The education in vinterfriluftsliv implies that several of the universities demands that the student pay for the vinterfriluftslivsvecka. Conclusion: The choice of PETE will affect what knowledge the students have opportunity to take part of in vinterfriluftsliv. This because that the education is similar but not equivalent. Furthermore we ask ourselves how the structure and design of education in vinterfriluftliv is optimal to the upcoming profession, Swedens new Physical Education and health teachers.

The aim of this paper is to investigate how well information and communication technology (ICT) is implemented in the new teacher training program in the subject of Swedish and how this is presented in the applications for examination licence to the National Swedish Agency for Higher Education. This is an interesting field of study, since ICT has been selected, by an investigation chosen by the government to be one of four overall perspectives that are supposed to permeate the teacher training program. There have been several difficulties involved in this project of which one has been the extent of the material.  27 applications and all curriculums in the subject of Swedish belonging to them have been examined. Another difficulty was that the applications and the curriculums are written by different persons under different conditions such as time and resources. This made the material heterogeneous and hard to treat equally in the analysis. With this paper we hope to point out the importance of implementation of ICT as a pedagogical tool in the education of teachers and to assess the capability of the seats of learning to carry this through. The content of the curriculums has been sorted into different categories in a table. This sorting show to what extent every single course has a content that is related to ICT in ways of teaching methods, methods of account, course goals and literature. From the applications sections of the texts that mention ICT has been selected and summarized to show how the different seats of learning has chosen to put forward the subject of ICT. The results of this investigation show that very few seats of learning have implemented ICT in the subject of Swedish. Research on the subject of ICT is common among the seats as well as different kinds of workshops for the students but otherwise, apart from a few seats, ICT is generally not prominently mentioned in the applications. The conclusion of this investigation is that not very many seats of learning has come a long way towards implementation of ICT in the subject of Swedish and thus cannot live up to the government’s intention that ICT should permeate the teacher training programme.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka lärares syn på feedback i lärarutbildningen vid Gymnastik och idrottshögskolan (GIH).  Vilken funktion har feedback enligt lärarna? Hur anser lärarna att de använder feedback i sin undervisning? Hur undervisas det om feedback i lärarutbildningen enligt lärarna?   Metod: I studien har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som har varit av halvstrukturerad karaktär. Urvalet bestod utav sex lärarutbildare på GIH som alla undervisar i olika ämnen och kurser. Intervjuerna genomfördes på GIH och spelades in med diktafon. Därefter transkriberades intervjuerna ordagrant för analys och bearbetning.   Resultat: Enligt vår studie tycker lärarna vid GIH att feedbackens funktion är att hjälpa studenter att utvecklas och nå mål. Lärarna anser också att feedback kan användas för att öka självkänslan och motivationen. Samtliga lärare menar att de använder feedback i sin undervisning genom att verbalisera den löpande men också genom att ge skriftliga kommentarer på studenternas inlämnade arbeten. Dessutom använder sig alla lärare av metoden att studenterna får ge varandra feedback i undervisningen. De tycker att studenterna ska hämta inspiration från deras lektionsupplägg och därigenom lära sig om feedback, dock nämner de att de antagligen inte tydliggör detta tillräckligt för studenterna. Merparten av lärarna vi har intervjuat tycker att de undervisar för lite om feedback och anser även att det generellt behandlas för lite i lärarutbildningen vid GIH i Stockholm.   Slutsats Lärarna vid GIH ger studenterna feedback och tror att de undervisar om feedback, men vi anser enligt vår studie att de inte tydliggör undervisningen om feedback i tillräcklig omfattning. Att använda feedback betyder inte att man undervisar om det. Medvetenheten kring feedback vid GIH kan förbättras både för lärare och studenter. Detta skulle kunna göras genom att tydliggöra den och låta feedback bli en viktig del i undervisningen, något som skulle kunna leda till att studenterna, framtidens idrottslärare, är bättre rustade inför sin kommande profession.

Uppsatsen är ett självständigt arbete i utbildningsvetenskap om 15 hp. Arbetet är tillika ett examensarbete inom lärarutbildningen 330 hp. Syftet med texten är att undersöka hur media beskriver lärarutbildningen och lärarstudenter under två olika urvalsperioder. Materialet kommer från tre mediekällor med stora nationella läsekretsar. Materialet har bearbetats med diskursanalys. Den första urvalsperioden är 1991 till 1994. Den andra perioden är 2011 till 2014. Syftet med att utgå från två olika perioder är att jämföra hur det förändrade rekryteringsunderlaget påverkat bilden av lärarutbildningen och studenterna i media. Tidigare forskning visar att rekryteringsunderlaget till lärarutbildningen förändrats. Andelen tidigare studenter med starka studiemeriter och medelklassbakgrund har minskat från urvalet från 1990-talet jämfört med urvalet från 2000-talet. Dessa har istället ersatts av studenter med arbetarklassbakgrund och mindre studiemeriter. Undersökningen visar att media också förändrat sitt sätt att beskriva utbildningen och studenterna mellan de två perioderna. Under den första perioden används utbildningen främst som ett slagträ för politiker att kritisera politiska motståndare. Studenterna förekommer i princip inte i det första urvalet. Under den andra perioden är utbildningen och studenterna båda omskrivna ämnen. Lärarstudenterna konstrueras som en enad grupp och tillskrivs olika negativa egenskaper. Lärarutbildningen beskrivs som en utbildning och kvalitén förutsätts vara dålig oavsett lärosäte. Vidare beskriver materialet att lärarutbildningen och yrket är oattraktivt för presumtiva studenteter. Detta trots att lärarutbildningen sett enbart till numerären har flest antal förstahandssökande jämfört med alla andra högskoleutbildningar.

Sex och samlevnad anses som ett mycket spännande ämne, men ofta känsligt för många människor. Syftet med denna studie är att ta reda på hur biologilärare på högstadiet resonerar kring de didaktiska valen i sin sex och samlevnadsundervisning, samt deras uppfattningar om biologilärarutbildningen i förhållande till sex och samlevnadsundervisningen. Med ett ämnesdidaktiskt perspektiv och genom kvalitativa forskningsintervjuer har jag undersökt hur biologilärare från olika skolor i tre olika städer resonerar kring de didaktiska valen och sin utbildning.  Resultaten visar även om biologilärarna tänker på olika sätt kommer de fram till liknande beslut ang val av innehåll, metodik och syfte med undervisningen. Det finns några punkter biologilärarna lägger extra mycket tid på, vilka är: Puberteten, Anatomin, Sex, Preventivmedel, STI/skydd mot STI, samt Acceptans och Respekt. Metoderna är också liknande, alla tar hänsyn till vad de har för "typ" av klass, men det förekommer alltid någon form av diskussion, sedan varierar valet av att utföra diskussionerna (i grupper, uppdelade killar och tjejer eller blandade, eller i helklass). Det finns alltid någon form av läromedel för att starta ämnesområdet som filmklipp, dokumentärer eller läroboksgenomgångar. Det sker inte mycket samarbete mellan kollegor på skolan i andra ämnen, men varje biolgilärare samarbetar på något sätt med ungdomsmottagningen i respektive stad. Att undervisningen sker är delvis pga att det står i läroplanen, men biologilärarna påtalar även att det är deras uppdrag att ge sina elever dem bästa förutsättningar att leva ett hälsosamt liv där de är självständia individer som fattar kloka beslut och har en respekt för andras åsikter och värderingar. Mer antyder biologilärarna att lärarutbildningen är mycket bristfällig när det kommer till sex och samlevnadsundervisningen. Ingen av biologilärarna tycker att lärarutbildningen som de anskaffat sig vid universitet och högskolor har gett dem de verktyg de behöver för att ge sina elever en adekvat utbildning. Två har gått fortbildningskurser efter sin examen och anskaffat sig verktyg på det sättet. Samtliga biologilärare ser hellre att lärosätena i Sverige anordnar obligatorisk utbildning i sex och samlevnad.

Syftet med detta examensarbete var tvåfaldigt. För det första var det att pröva hypotesen, att det finns brister i ämnet musik i lärarutbildningen med inriktning mot förskolan. För det andra var det att se hur Läroplan för förskolan uppfylls i ämnetmusik på sju förskolor. Metoden var en varierad intervjumetod där personer på högskolor och universitet intervjuades via telefon och förskollärarnaintervjuades vid personliga möten. Resultatet av undersökningen visar dels att hypotesen stämmer och dels att Läroplan för förskolan i ämnet musik inte uppfylls till fullo på de undersökta förskolorna. Detta beror dock inte på bristande utbildning. Bristerna i ämnet musik vid lärarutbildningen med inriktningmot förskolan syns ännu inte i musikundervisning i förskolan, men risken finns i framtiden om inte utbildningen görs om.

<p>Att skönlitteratur är en viktig del av människors liv och utveckling, det tycks det råda stor enighet om, även om åsikterna kan gå isär gällande vilken typ av litterära verk som bör läsas. Men, vad är det då, mer exatkt, som vi förväntas lära oss genom att läsa skönlitteratur? Syftet med föreliggande examensarbete är dels att studera varför skönlitteratur skall ingå i svenskundervisningen på gymnasiet, dels att undersöka hur verksamma lärare upplever sin egen kompetens rörande användning av skönlitterära verk i undervisningen. Undersökningen grundas på rådande forskning kring skönlitteraturens potential som kunskapskälla samt på en empirisk studie av nio svensklärares syn på skönlitteraturens plats i undervisningen och hur de upplever sin egen kompetens gällande arbete med skönlitteratur. I anknytning till detta kommer även styrdokument för både gymnasieskolan och lärarutbildningen att granskas för att se vilken betydelse skönlitteraturen ges i dessa dokument.</p>

Denna studie har till syfte att belysa hur lärarstudenter tolkar begreppet stereotypa föreställningar om kön. Studien syftar även till att ta reda på hur lärarutbildningen förmedlar till lärarstudenterna hur de ska arbeta i sin framtida undervisning, med att utmana och motverka stereotypa föreställningar om det som anses vara manligt och kvinnligt inom ämnet idrott och hälsa. I studien används en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer för att få en djupare förståelse av lärarstudenternas upplevelser. I studien används Hirdmans (2004) genussystem som det teoretiska ramverket för att analysera studiens resultat. Resultatet i studien visar på att för lärarstudenterna är stereotypa föreställningar ett nytt begrepp när det gäller kön eftersom de aldrig mött begreppet förut under sin skolgång. Dessutom menar de att universitetslärarna inte medvetet tar upp begreppet stereotypa föreställningar om kön/genus. Resultatet visar även att lärarstudenterna hade önskat mer praktiska övningar och seminarier som leder till mer kunskap om stereotypa föreställningar om kön/genus. Lärarstudenterna upplever inte att de har tillräckligt med kunskap för att kunna arbeta med att utmana och motverka stereotypa föreställningar om vad som anses vara manligt eller kvinnligt i sin framtida undervisning.

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur studenter på ”nya lärarutbildningen” med inriktning på historia upplever sin ämnesutbildning i allmänhet och sin ämnesdidaktiska kompetens i synnerhet, samt hur de förhåller sig gentemot hur de har utbildats för att hantera ämnesdidaktiska frågor. För att svara på detta genomfördes två gruppintervjuer med tio lärarstudenter som har läst minst 40 poäng av kursen Historia för lärare, på högskolan i Halmstad. Gruppintervjuerna analyserades sedan med hjälp av den hermeneutiska metoden. Som teori används Hermansson Adlers didaktiska teoribildning samt Schüllerqvists teori om ämnesdidaktik i den ”nya lärarutbildningen”. Slutsatsen visar att svaret på problemformuleringen är väldigt komplex. Resultatet visar att studenterna upplever att de kommer att lösa de ämnesdidaktiska frågorna som de kommer att möta i sin framtida yrkesroll, men att de upplever stora brister i sina ämneskunskaper. Resultatet visar även att studenterna önskar mer ämnesdidaktik i utbildningen.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur studenter på ”nya lärarutbildningen” med inriktning på historia upplever sin ämnesutbildning i allmänhet och sin ämnesdidaktiska kompetens i synnerhet, samt hur de förhåller sig gentemot hur de har utbildats för att hantera ämnesdidaktiska frågor. För att svara på detta genomfördes två gruppintervjuer med tio lärarstudenter som har läst minst 40 poäng av kursen Historia för lärare, på högskolan i Halmstad. Gruppintervjuerna analyserades sedan med hjälp av den hermeneutiska metoden. Som teori används Hermansson Adlers didaktiska teoribildning samt Schüllerqvists teori om ämnesdidaktik i den ”nya lärarutbildningen”. Slutsatsen visar att svaret på problemformuleringen är väldigt komplex. Resultatet visar att studenterna upplever att de kommer att lösa de ämnesdidaktiska frågorna som de kommer att möta i sin framtida yrkesroll, men att de upplever stora brister i sina ämneskunskaper. Resultatet visar även att studenterna önskar mer ämnesdidaktik i utbildningen.