<p>Att skönlitteratur är en viktig del av människors liv och utveckling, det tycks det råda stor enighet om, även om åsikterna kan gå isär gällande vilken typ av litterära verk som bör läsas. Men, vad är det då, mer exatkt, som vi förväntas lära oss genom att läsa skönlitteratur? Syftet med föreliggande examensarbete är dels att studera varför skönlitteratur skall ingå i svenskundervisningen på gymnasiet, dels att undersöka hur verksamma lärare upplever sin egen kompetens rörande användning av skönlitterära verk i undervisningen. Undersökningen grundas på rådande forskning kring skönlitteraturens potential som kunskapskälla samt på en empirisk studie av nio svensklärares syn på skönlitteraturens plats i undervisningen och hur de upplever sin egen kompetens gällande arbete med skönlitteratur. I anknytning till detta kommer även styrdokument för både gymnasieskolan och lärarutbildningen att granskas för att se vilken betydelse skönlitteraturen ges i dessa dokument.</p>

Att skönlitteratur är en viktig del av människors liv och utveckling, det tycks det råda stor enighet om, även om åsikterna kan gå isär gällande vilken typ av litterära verk som bör läsas. Men, vad är det då, mer exatkt, som vi förväntas lära oss genom att läsa skönlitteratur? Syftet med föreliggande examensarbete är dels att studera varför skönlitteratur skall ingå i svenskundervisningen på gymnasiet, dels att undersöka hur verksamma lärare upplever sin egen kompetens rörande användning av skönlitterära verk i undervisningen. Undersökningen grundas på rådande forskning kring skönlitteraturens potential som kunskapskälla samt på en empirisk studie av nio svensklärares syn på skönlitteraturens plats i undervisningen och hur de upplever sin egen kompetens gällande arbete med skönlitteratur. I anknytning till detta kommer även styrdokument för både gymnasieskolan och lärarutbildningen att granskas för att se vilken betydelse skönlitteraturen ges i dessa dokument.

Titel: Uterummet som kunskapskällaFörfattare: Jeanette Bergman & Carina KarlssonSyftet med denna undersökning är att få kunskap om hur pedagoger på olika förskolor tänker kring uterummet. Vidare är syftet att se hur pedagogerna ser på att bedriva verksamheten ute och om de använder sig av uterummet i undervisningssyfte. Uterummet kan ses som en möjlig tillgång både för lärande och för att stärka hälsan. Hur uppfattar de pedagoger som vi intervjuat detta? Ser de uterummet som en möjlighet för att upptäcka och uppleva olika känslor som nyfikenhet, trygghet, upptäckarlust och inspiration? I klassrummet har lärarna lätt att använda sig av de pedagogiska hjälpmedel som finns. Tillgångarna i utemiljön har många pedagoger svårt att se och använda (Dahlgren & Szczepanski, 1991). För att undersöka detta har vi gjort fyra kvalitativa intervjuer och observationer på förskolor och en skola Vilket resulterade i att alla vi intervjuade var positiva till att vara ute, men att de ofta kände en begränsning i sina kunskaper och i sin fantasi i vad de kunde göra i uterummet. De intervjuade ser att det är mindre konflikter mellan barnen när de vistas i uterummet. Koncentrationen påverkas till det bättre både hos barn såväl hos pedagoger efter en utevistelse. Många nämner att planeringstiden är viktig men att den ofta försvinner i verksamheten på grund av personalbrist och andra åtaganden som pedagogerna har.Nyckelord: Förskolor, Kunskapskälla, Uterummet, Utomhuspedagogik

Syftet med mitt utvecklingsarbete är att undersöka hur lärare kan arbeta med mänskliga rättigheter och den egna identiteten med utgångspunkt från en roman. Undersökningens teoretiska utgångspunkter grundar sig utifrån de didaktiska frågorna, samt teorier gällande syftet med denna undersökning. Undersökningen belyser även forskning kring litteraturläsningens roll i undervisningen. Den metod som har använts i detta utvecklingsarbete är kvalitativ metod där mina huvudsakliga dokumentationsmetoder är lärardagbok, närläsning av elevtexter och elevutvärderingar samt elevintervjuer. Undersökningens resultat visar på hur lärare kan arbeta med skönlitteratur som en källa till kunskap utifrån demokratiska aspekter såsom mänskliga rättigheter. I undersökningens resultat framkommer att eleverna på olika sätt har fått en förståelse för vad litteraturen har att erbjuda dem i form av kunskap samt utveckling i den egna identiteten.

Huvudsyftet med denna studie är att ta reda på hur lärare använder den skönlitterära boken i SO-ämnena. Utifrån de didaktiska frågorna Varför, Vad, Hur och För Vem? har jag genom kvalitativa intervjuer undersökt sex lärares, i årskurs 1-6, arbete med skönlitteratur i SO. Undersökningen genomfördes utifrån semistrukturerade intervjuer där intervjuguiden bestod av öppna frågor med tydlig koppling till problemställningen. Eftersom flera undersökningar visar att elevers läs och skrivutveckling behöver utvecklas och att det är alla lärares ansvar att se till så att detta sker ansåg jag det intressant att undersöka hur verksamma lärare arbetar med detta, utifrån den skönlitterära boken.Resultatet visar att lärarna ser flera anledningar till att använda skönlitteratur i SO-ämnena. De tar bland annat upp för att stärka både läsförmågan och läsförståelsen men även för att använda den skönlitterära boken som en möjlig källa till kunskap. Lärarna ser också fördelar som att den språkliga förmågan stärks med nya ord och begrepp, de utvecklar sin fantasi och genom karaktärer kan de identifiera sig och prata om svåra frågor. Undervisningen blir roligare, mer lustfylld och eleverna upptäcker också att det finns en glädje i att läsa. Skönlitteraturen arbetas oftast med i ett tema eller arbetsområde där den sätts i ett sammanhang och där boken får en mening. Lärarna är på så vis medvetna om vilken litteratur de väljer att arbeta med, där valen är förankrade i temat men också i elevernas förutsättningar, intresse och erfarenheter. För att eleverna ska utveckla kunskap bör den skönlitterära boken bearbetas tillsammans med andra. Arbetet kan bland annat ske genom boksamtal, diskussioner, läslogg eller estetiskt skapande. Lärarna i studien ser skönlitteraturen som likvärdig de traditionella läroböckerna och använder sig av båda delar i undervisningen. Svårigheterna lärarna tog upp såg främst handla om valet av litteratur, att välja rätt litteratur utifrån alla elevers olika förutsättningar vad gäller läsförmåga och läsförståelse. Men också vikten av att vara källkritisk till det de läser när det handlar om skönlitteratur.

Huvudsyftet med denna studie är att ta reda på hur lärare använder den skönlitterära boken i SO-ämnena. Utifrån de didaktiska frågorna Varför, Vad, Hur och För Vem? har jag genom kvalitativa intervjuer undersökt sex lärares, i årskurs 1-6, arbete med skönlitteratur i SO. Undersökningen genomfördes utifrån semistrukturerade intervjuer där intervjuguiden bestod av öppna frågor med tydlig koppling till problemställningen. Eftersom flera undersökningar visar att elevers läs och skrivutveckling behöver utvecklas och att det är alla lärares ansvar att se till så att detta sker ansåg jag det intressant att undersöka hur verksamma lärare arbetar med detta, utifrån den skönlitterära boken.Resultatet visar att lärarna ser flera anledningar till att använda skönlitteratur i SO-ämnena. De tar bland annat upp för att stärka både läsförmågan och läsförståelsen men även för att använda den skönlitterära boken som en möjlig källa till kunskap. Lärarna ser också fördelar som att den språkliga förmågan stärks med nya ord och begrepp, de utvecklar sin fantasi och genom karaktärer kan de identifiera sig och prata om svåra frågor. Undervisningen blir roligare, mer lustfylld och eleverna upptäcker också att det finns en glädje i att läsa. Skönlitteraturen arbetas oftast med i ett tema eller arbetsområde där den sätts i ett sammanhang och där boken får en mening. Lärarna är på så vis medvetna om vilken litteratur de väljer att arbeta med, där valen är förankrade i temat men också i elevernas förutsättningar, intresse och erfarenheter. För att eleverna ska utveckla kunskap bör den skönlitterära boken bearbetas tillsammans med andra. Arbetet kan bland annat ske genom boksamtal, diskussioner, läslogg eller estetiskt skapande. Lärarna i studien ser skönlitteraturen som likvärdig de traditionella läroböckerna och använder sig av båda delar i undervisningen. Svårigheterna lärarna tog upp såg främst handla om valet av litteratur, att välja rätt litteratur utifrån alla elevers olika förutsättningar vad gäller läsförmåga och läsförståelse. Men också vikten av att vara källkritisk till det de läser när det handlar om skönlitteratur.

I vår undersökning Skönlitteratur som en kunskapskälla i so-ämnen kommer vi att beskriva hur pedagoger ställer sig till användandet av skönlitteratur som en kunskapskälla i deras so-undervisning. Vidare beskriver vi hur pedagogerna tar tillvara de möjligheter och dessutom överkommer de svårigheter som kan uppkomma vid användandet av skönlitteratur i undervisningen. Syftet med vår undersökning är att ta del av hur skönlitteratur kan fungera som en källa för att utveckla elevers kunskaper inom so-ämnen. För att få svar på syftet med vår undersökning valde vi att använda oss av kvalitativa intervjuer med 10 stycken pedagoger, verksamma i grundskolans tidiga år. För att få en variation i vårt resultat har vi medvetet valt pedagoger med varierande användningsgrad av skönlitteratur i sin so-undervisning. För att förstå vilka kunskaper eleverna kan utveckla med hjälp av skönlitteraturen i so- undervisningen har vi analyserat vårt empiriska material utifrån Aristoteles kunskapssyn. Resultatet visar att eleverna utvecklar förståelse för historiska händelser, geografiska platser, levnadsvillkor och etiska ställningstaganden, vilket skedde i tematiska former. Slutsatsen av vår undersökning är att förståelse för andra, som en kunskap, genomsyrar det arbete som har skönlitteratur som en utgångspunkt, då det ger eleverna möjlighet till inlevelse och identifiering med andra. Vidare skapar skönlitteraturen även kunskap i ett sammanhang, som i sin tur gör att eleverna får en fördjupad förståelse för arbetsområdet.

The aim of this study was to describe and analyze how social workers working in social services using evidence based practice with special focus on the clients’ experiences and wishes as source of knowledge in collecting information, assessment and decision. To get to the social workers experiences and descriptions we used a qualitative method with semistructured interviews. The empiric material of the study consists of eight interviews with social workers working in different social offices in different areas, in southern Sweden. The main result of this study was that social workers use clients’ experiences and wishes differently in different parts of the investigations. The client gets decreasingly space the further into the investigation process the social worker gets; the clients’ experiences and wishes are used largely in the initial phase of the investigation, when it comes to collect information, and decreases when it comes to assessment and decision. For the clients’ experiences and wishes to be a part of the investigation at all we also found out that there are some conditions that have to be fulfilled, such as a cooperative and motivated client and sufficient workplace recourses. Another finding of the study was that social workers define and use evidence based practice in different ways and a number of conditions have to be fulfilled in order to the use of evidence based practice. In a second analyze we’ve looked into the social workers competence related to the findings of the main analyze, and one of the results of that was that social workers competence matter when it comes to the use of the clients’ experiences and wishes in their work.

Elevers inflytande på matematikundervisningen är önskvärd men föga undersökt. Syftet med examensarbetet var således att undersöka elevers upplevelse av att ha digitala läroböcker i matematikundervisningen. Undersökningen genomfördes med hjälp av fokusgruppsintervjuer med elever på gymnasiet. Tre klasser på teknikprogrammet intervjuades. Intervjuerna bearbetades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet analyserades utifrån den didaktiska tetraedern med den digitala läroboken som artefakt. Resultatet visade att elever anser att läroböcker ska hjälpa dem lösa och förstå matematikuppgifter. Digitala läroböcker upplevdes ha goda förutsättningar att förklara matematik genom exempelvis anpassade förklaringar, ledtrådar och återkoppling. Däremot upplevdes digitala läroböcker ha sämre förutsättningar att lösa uppgifter eftersom risken att distraheras av annat på datorn var stor, svarsinmatningen var bristfällig, läroboken kunde vara oåtkomlig eller att förklaringar och uppgifter inte nödvändigtvis matchade varandra. För att ge elever inflytande på matematikundervisningen bör dessa aspekter beaktas vid val av läromedel genom övervägande av den digitala lärobokens utformning, implementering samt när en tryckt lärobok är att föredra. / Students’ influence on mathematics teaching is desirable but not extensively researched. The purpose of the thesis was therefore to investigate students' experience of using digital textbooks in mathematics education. The study was carried out using focus group interviews with Swedish upper secondary school students. Three classes from the technology program were interviewed. The interviews were processed using content analysis. The results were analysed using the didactic tetrahedron with the digital textbook as the artifact. The results showed that students believe that textbooks should help them solve and understand mathematics exercises. Digital textbooks were perceived to be well suited to explain mathematics by, for example, customized explanation, clues, and feedback. On the other hand, digital textbooks were felt to provide a worse environment for solving exercises. Reasons given include the risk of being distracted by other things on the computer was high, the ability to input answers was inadequate, the textbook could be inaccessible or that explanations and tasks did not necessarily match each other. To give students an influence on mathematics teaching, these aspects should be factors to consider when choosing teaching materials in terms of the digital textbook's design, implementation and when a printed textbook is preferable.

<p>Sammanfattning</p><p>Vi har undersökt hur kreditprocessen påverkas ur kredithandläggarens perspektiv, av att det kreditsökande småföretaget använder sig av en extern rådgivare eftersom tidigare forskning tyder på att det blivit svårare för dessa företag ett erhålla finansiering från banker. Ändringen i förmånsrättslagen 2004 är en bidragande faktor till småföretagens prekära situation eftersom det försämrade bankens utdelning vid en eventuell företagskonkurs. När en småföretagares kunskaper inte räcker till, kan en extern rådgivare konsulteras för vägledning i kreditprocessen. Vårt syfte med uppsatsen var att beskriva kredithandläggarnas uppfattning om den externa rådgivarens olika funktioner i kreditprocessen samt att analysera hur kreditprocessen påverkas av att en extern rådgivare agerar i småföretagets intresse. Vi har genom en kvalitativ undersökning och studerat fyra kredithandläggare i fyra olika banker med erfarenhet av vårt ställda problem och fångat deras respektive betraktelser. Resultaten pekar på att respondenterna upplever problemet på ett liknande sätt och våra huvudsakliga slutsatser har framkommit efter att vi studerat den externa rådgivarens olika funktioner i kreditprocessen. Konsultation av extern rådgivning innebär att kunskap tillförs i kreditprocessen vilket leder till att ett mer genomarbetat beslutsunderlag kan presenteras för banken. Vidare ger en extern rådgivare legitimitet åt kredithandläggarens beslutsunderlag och ökar därmed förtroendet för småföretaget vilket kan förbättra relationen mellan de två sistnämnda parterna. En risk har belysts för kredithandläggaren med att den externa rådgivaren undanhåller viktig information eftersom denne har ett egenintresse av att småföretaget beviljas krediten då det kan leda till ett fortsatt framtida samarbete dem emellan. </p><p>Abstract</p><p>We have investigated the effect on the credit process out of the creditor’s point of view, when a small business consults an external adviser since earlier research indicates that it has become more difficult for these businesses to provide capital from banks. The alteration in the Law of priority in debtor’s property on credits 2004 is a contributory cause to the small businesses precarious situation since it deteriorated banks dividends in a possible liquidation. If a small businessman’s knowledge doesn’t ad up, an external adviser can be consulted as guidance in the credit process. Our purposes with this essay were to describe the creditor’s opinion regarding the external adviser’s different functions in the credit process and to analyze the effect on the credit process when an external adviser acts in the small business interest. Through a qualitative investigation we have studied four creditors in four different banks with experience from our named problem and captured their respective reflections. The result indicates that our creditors experience the problem in a similar way and our main conclusions have emerged by studying the external adviser’s different functions in the credit process. Consultation of an external adviser represents that knowledge provides the credit process which lead up to more thoroughly decision-making data to present for the bank. An external adviser also concedes legitimacy towards the creditor’s decision-making data and increases thereby the confidence towards the small business which can improve the relation between the two last mentioned parties. A risk have become elucidated for the creditor which means that the external adviser withhold important information due to ones own interest that the small business gets granted the credit since it can lead to a continuous future collaboration between them.</p>