Global ETD Search

1	Att utbilda till ett yrke- en studie av Gy2011 och arbetslivets krav på administratörer : Franzén, Helena January 2011 (has links) Detta examensarbete avslutar två års studier på yrkeslärarutbildningen. Som blivande yrkeslärare har jag valt att blicka in i kommande förändringar inom gymnasieskolan. Höstterminen 2011 träder reformen Gy2011 ikraft med ett flertal förändringar. Efter avslutad utbildning på yrkesprogrammen kommer eleverna att få en yrkesexamen och ett uttryckt önskemål i arbetet inför reformen är att gymnasieskolans yrkesutbildning ska leda till högre grad av anställningsbarhet. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur väl styrdokumenten i Gy2011 stämmer överens med arbetsgivarnas krav på blivande administratörer för att bli anställningsbara efter avslutad gymnasieutbildning. Hur väl stämmer skolans krav på kunskaper överens med arbetslivets krav på kunskaper? Min undersökning avgränsar sig till yrkesutgångarna ekonomi- och personalassistent inom inriktningen Administrativ service på Handels- och administrationsprogrammet samt avgränsar sig till tre län i södra Sverige. Med en jämförande dokumentanalysmetod studerar jag läroplanen för de frivilliga skolformerna Lpf 94, examensmålen för Handels- och administrationsprogrammet, ämnes- och kursbeskrivningar samt platsannonser utifrån gjorda avgränsningar och urval. Resultatet av min undersökning visar att styrdokumenten ställer mer krav på generella kunskaper medan platsannonser anger mer specifika krav på kunskaper. En stor skillnad är de krav på erfarenhet och de personliga egenskaper som efterfrågas i platsannonserna. För att bli anställningsbara är arbetet som ligger bakom under utbildningstiden fram till examen av betydelse. Det handlar om vilka kunskaper som förmedlas inom skolan och vilkakunskaper som förmedlas under elevernas arbetsplatsförlagda lärande. Det handlar om att skolan kan ge de rätta förutsättningarna för att eleverna ska få kunskap om yrket och inte minst att eleverna själva tar tillvara på givna förutsättningar och gör det bästa av dem. administratör anställningsbarhet arbetsgivare GY2011 dokumentanalys kunskap styrdokument yrkesutbildning
2	Florence Nightingale : Administratör, sjuksköterska och politiker / Florence Nightingale : Administrator, nurse and politician Blixt Gustavsson, Jennifer January 2017 (has links) I denna studie undersöks hur Florence Nightingale framställs i biografier. Tre biografier har valts om Florence skrivna av olika författare, dessa är utgivna 1952, 1990 och 2007. För att besvara syftet och frågeställningarna valdes en kvalitativ innehållsanalys och en tematisering gjordes. Temana var administratör, sjuksköterska och politiker. Syftet var att undersöka hur Florence framställts utifrån dessa teman samt se hur framställningen har förändrats över tid. Resultatet visar på att Florence framställts som en ung kvinna som inte passar in i tillvaron och kämpar mot både sig själv, sin familj och sina omständigheter för rätten att själv välja sin väg. Biden av henne förändras och man möter kvinnan som tjänstgör på fältsjukhusen på Skutari och här presenteras bilden av en stark kvinna med skin på näsan som vet vad hon vill. Den sista bilden av Florence är den efter hemkomsten när hon ägnar resten av sitt liv med att reformera och förändra samhället och det är en ytterst målmedveten kvinna läsaren möter. Framställningen av Florence Nightingale har förändrats vad gäller innehåll och vilket utrymme dessa ges. Förändringen ligger även i att senare författare utgår mer från olika teman för att närma sig Florence. Det finns en tydligare agenda bakom senare författare som att Moberg gärna vill lyfta fram Florence som en av tidens föregångare i kvinnokampen. Florence Nightingale biografier administratör sjuksköterska politiker genus kvinnohistoria History Historia
3	Extern rådgivares påverkan i kreditprocessen för småföretag Boo, Fredrik, Nilsson, Greger January 2007 (has links) <p>Sammanfattning</p><p>Vi har undersökt hur kreditprocessen påverkas ur kredithandläggarens perspektiv, av att det kreditsökande småföretaget använder sig av en extern rådgivare eftersom tidigare forskning tyder på att det blivit svårare för dessa företag ett erhålla finansiering från banker. Ändringen i förmånsrättslagen 2004 är en bidragande faktor till småföretagens prekära situation eftersom det försämrade bankens utdelning vid en eventuell företagskonkurs. När en småföretagares kunskaper inte räcker till, kan en extern rådgivare konsulteras för vägledning i kreditprocessen. Vårt syfte med uppsatsen var att beskriva kredithandläggarnas uppfattning om den externa rådgivarens olika funktioner i kreditprocessen samt att analysera hur kreditprocessen påverkas av att en extern rådgivare agerar i småföretagets intresse. Vi har genom en kvalitativ undersökning och studerat fyra kredithandläggare i fyra olika banker med erfarenhet av vårt ställda problem och fångat deras respektive betraktelser. Resultaten pekar på att respondenterna upplever problemet på ett liknande sätt och våra huvudsakliga slutsatser har framkommit efter att vi studerat den externa rådgivarens olika funktioner i kreditprocessen. Konsultation av extern rådgivning innebär att kunskap tillförs i kreditprocessen vilket leder till att ett mer genomarbetat beslutsunderlag kan presenteras för banken. Vidare ger en extern rådgivare legitimitet åt kredithandläggarens beslutsunderlag och ökar därmed förtroendet för småföretaget vilket kan förbättra relationen mellan de två sistnämnda parterna. En risk har belysts för kredithandläggaren med att den externa rådgivaren undanhåller viktig information eftersom denne har ett egenintresse av att småföretaget beviljas krediten då det kan leda till ett fortsatt framtida samarbete dem emellan. </p><p>Abstract</p><p>We have investigated the effect on the credit process out of the creditor’s point of view, when a small business consults an external adviser since earlier research indicates that it has become more difficult for these businesses to provide capital from banks. The alteration in the Law of priority in debtor’s property on credits 2004 is a contributory cause to the small businesses precarious situation since it deteriorated banks dividends in a possible liquidation. If a small businessman’s knowledge doesn’t ad up, an external adviser can be consulted as guidance in the credit process. Our purposes with this essay were to describe the creditor’s opinion regarding the external adviser’s different functions in the credit process and to analyze the effect on the credit process when an external adviser acts in the small business interest. Through a qualitative investigation we have studied four creditors in four different banks with experience from our named problem and captured their respective reflections. The result indicates that our creditors experience the problem in a similar way and our main conclusions have emerged by studying the external adviser’s different functions in the credit process. Consultation of an external adviser represents that knowledge provides the credit process which lead up to more thoroughly decision-making data to present for the bank. An external adviser also concedes legitimacy towards the creditor’s decision-making data and increases thereby the confidence towards the small business which can improve the relation between the two last mentioned parties. A risk have become elucidated for the creditor which means that the external adviser withhold important information due to ones own interest that the small business gets granted the credit since it can lead to a continuous future collaboration between them.</p> kreditprocess kredithandläggare kreditansökan extern rådgivare extern rådgivare funktioner agera småföretag bank kredit inverkan påverkan aktiebolag företagsrådgivare rådgivning kreditbedömning bedömning kreditrisk risk relation företag kundtillfredsställelse servicekvalité agentteori intressekonflikt adverse selection moral hazard informationsasymmetri kunskapskälla förtroendeingivare legitimitet tolk förhandlare egenintresse kvalitativ Halmstad SEB Skandinaviska Enskilda Banken Handelsbanken Swedbank Nordea bollplank administratör realist kunskap informationsutbyte
4	Extern rådgivares påverkan i kreditprocessen för småföretag Boo, Fredrik, Nilsson, Greger January 2007 (has links) Sammanfattning Vi har undersökt hur kreditprocessen påverkas ur kredithandläggarens perspektiv, av att det kreditsökande småföretaget använder sig av en extern rådgivare eftersom tidigare forskning tyder på att det blivit svårare för dessa företag ett erhålla finansiering från banker. Ändringen i förmånsrättslagen 2004 är en bidragande faktor till småföretagens prekära situation eftersom det försämrade bankens utdelning vid en eventuell företagskonkurs. När en småföretagares kunskaper inte räcker till, kan en extern rådgivare konsulteras för vägledning i kreditprocessen. Vårt syfte med uppsatsen var att beskriva kredithandläggarnas uppfattning om den externa rådgivarens olika funktioner i kreditprocessen samt att analysera hur kreditprocessen påverkas av att en extern rådgivare agerar i småföretagets intresse. Vi har genom en kvalitativ undersökning och studerat fyra kredithandläggare i fyra olika banker med erfarenhet av vårt ställda problem och fångat deras respektive betraktelser. Resultaten pekar på att respondenterna upplever problemet på ett liknande sätt och våra huvudsakliga slutsatser har framkommit efter att vi studerat den externa rådgivarens olika funktioner i kreditprocessen. Konsultation av extern rådgivning innebär att kunskap tillförs i kreditprocessen vilket leder till att ett mer genomarbetat beslutsunderlag kan presenteras för banken. Vidare ger en extern rådgivare legitimitet åt kredithandläggarens beslutsunderlag och ökar därmed förtroendet för småföretaget vilket kan förbättra relationen mellan de två sistnämnda parterna. En risk har belysts för kredithandläggaren med att den externa rådgivaren undanhåller viktig information eftersom denne har ett egenintresse av att småföretaget beviljas krediten då det kan leda till ett fortsatt framtida samarbete dem emellan. Abstract We have investigated the effect on the credit process out of the creditor’s point of view, when a small business consults an external adviser since earlier research indicates that it has become more difficult for these businesses to provide capital from banks. The alteration in the Law of priority in debtor’s property on credits 2004 is a contributory cause to the small businesses precarious situation since it deteriorated banks dividends in a possible liquidation. If a small businessman’s knowledge doesn’t ad up, an external adviser can be consulted as guidance in the credit process. Our purposes with this essay were to describe the creditor’s opinion regarding the external adviser’s different functions in the credit process and to analyze the effect on the credit process when an external adviser acts in the small business interest. Through a qualitative investigation we have studied four creditors in four different banks with experience from our named problem and captured their respective reflections. The result indicates that our creditors experience the problem in a similar way and our main conclusions have emerged by studying the external adviser’s different functions in the credit process. Consultation of an external adviser represents that knowledge provides the credit process which lead up to more thoroughly decision-making data to present for the bank. An external adviser also concedes legitimacy towards the creditor’s decision-making data and increases thereby the confidence towards the small business which can improve the relation between the two last mentioned parties. A risk have become elucidated for the creditor which means that the external adviser withhold important information due to ones own interest that the small business gets granted the credit since it can lead to a continuous future collaboration between them. kreditprocess kredithandläggare kreditansökan extern rådgivare extern rådgivare funktioner agera småföretag bank kredit inverkan påverkan aktiebolag företagsrådgivare rådgivning kreditbedömning bedömning kreditrisk risk relation företag kundtillfredsställelse servicekvalité agentteori intressekonflikt adverse selection moral hazard informationsasymmetri kunskapskälla förtroendeingivare legitimitet tolk förhandlare egenintresse kvalitativ Halmstad SEB Skandinaviska Enskilda Banken Handelsbanken Swedbank Nordea bollplank administratör realist kunskap informationsutbyte
5	Implementeringen av koldioxidsnåla och klimatpositiva benchmarks samt ESG-relaterad transparens i BMR : en kritisk granskning av kommissionens föreslagna ändringar av Benchmarkförordningen och dess förenlighet med de åsyftade ändamålen / The implementation of low carbon & positive carbon impact benchmarks and ESG transparency in the BMR : a critical review of the Commission's proposed changes to the Benchmark regulation and its comparability with the intended objectives Botshinda, Amelia January 2020 (has links) Vi lever i en tid präglad av drastiska klimatförändringar och ökade utsläpp av växthusgaser, där klimatångest har kommit att bli ett problem som tycks drabba såväl privatpersoner som företag. Allteftersom vår medvetenhet för samtidens klimathot ökar, har även hållbarhet fått en allt större betydelse för europeiska investerare. En tydlig konsekvens härav är den kraftiga ökningen av antalet hållbarhetsindex som identifierats på finansmarknaden. Hållbarhetsindex används ofta som komponent i passiva investeringsstrategier eller som verktyg för att mäta prestationen av olika värdepapper i en portfölj, och får på så vis funktionen av ett benchmark. Metoden för att utveckla såväl hållbara index som benchmarks kan emellertid variera, vilket ofta beror på att klimatrelaterad information kan vara extremt komplex att omvandla till finansiellt relaterbara värden. Svårigheterna härom har således minskat marknadens förtroende för sådana investeringsalternativ, trots den ökade benägenheten hos investerare att ta hänsyn till hållbarhet även i finansiella sammanhang. Bristande lagstiftning inom området föranledde Europeiska kommissionen att upprätta ett förslag om ändring av Benchmarkförordningen år 2018, som en del av sin handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt. Förordningen reglerar i dagsläget främst administratörer av benchmarks, vilka innehar det övergripande juridiska ansvaret för ett benchmark. Med förslaget införs nya kategorier för koldioxidsnåla och klimatpositiva benchmarks samt en reviderad transparensreglering som förpliktigar administratörer att offentliggöra hur de beaktar hållbarhet i sin metod och referensvärdesdeklaration. Även om förslaget välkomnats av flertalet aktörer, föreligger anledning att ifrågasätta huruvida marknaden kommer kunna förhålla sig till de ambitiösa ändringarna, samt om effekten av reglerna blir den som kommissionen eftersträvat. I uppsatsen identifieras och diskuteras de potentiella utmaningarna med förslagets ikraftträdande, vilka sedermera analyseras i förhållande till de åsyftade ändamålen med reglerna. Kritik riktas i uppsatsen främst mot förordningens bristande möjligheter att hålla andra aktörer ansvariga, eftersom uppfyllandet av de nya reglerna inte enbart är beroende av administratörernas eget agerande. Vidare konstateras att marknaden inledningsvis kommer att få stora svårigheter med insamling och verifiering av den klimatrelaterade information som är avgörande för användningen av miljövänliga benchmarks. Sett ur ett långsiktigt perspektiv tros emellertid ändringarna kunna skapa goda förutsättningar för en bättre inkludering av hållbarhet på finansmarknaden, utan kompromiss av ett konsument- eller investerarskydd. Law business law financial law EU law Benchmark regulation BMR benchmark index index fund sustainable investments sustainability environmentally friendly ESG Environmental Social Governance Sustainable Action Plan EU Taxonomy Scope 3 transparency benchmark statement market abuse regulation. Juridik affärsjuridik EU-rätt finansrätt Benchmarkförordningen BMR benchmark referensvärde riktmärke index indexfond gröna fonder hållbarhet miljövänlig ESG hållbara investering EU-taxonomin Taxonomiförordningen Scope 3 transparens referensvärdesdeklaration administratör vilseledande marknadsmissbruk marknadsmissbruksförordningen MAR. Law and Society Juridik och samhälle

1

Page generated in 0.0901 seconds