När språkliga svårigheter uppträder hos barn är kontakt med logoped aktuell för att kunna identifiera vilken typ av svårighet som föreligger hos barnet och för att kunna planera interventionen. En språklig aspekt som bör undersökas är den fonologiska förmågan som vanligen undersöks med hjälp av ett test. LINUS är ett sådant test som nyutvecklat och används i föreliggande studie för att undersöka fonologin hos barn i åldrarna 5-6 år med typisk utveckling. Syftet i föreliggande studie var att undersöka fonologin hos barn med typisk utveckling och ta fram referensdata för kortversionen av LINUS för barn i åldrarna 5-6 år. Av intresse var även att undersöka om det förelåg skillnader i resultat mellan pojkar och flickor och mellan åldrarna 5-5;6 och 5;6-6. De barn som deltog i studien hade alla svenska som modersmål, ingen hade känd hörselnedsättning eller någon tidigare eller pågående kontakt med logoped/talpedagog. Hela gruppen bestod av 70 barn; 35 pojkar och 35 flickor. Halvårsintervallen bestod av 32 yngre barn och 38 äldre barn. Resultatet visar att barn i 5-årsåldern har god fonologisk förmåga och har etablerat samtliga fonem bortsett från /s/ och /r/. En statistiskt signifikant skillnad mellan könen avseende etablering av fonemet /r/ framkom, där fonemet föreföll svårare bland pojkarna.

Kärlsjukdomar är en av de vanligaste sjukdomarna som förekommer bland befolkningen. Två artärer som huvudsakligen försörjer kroppens armar med blod heter arteria subclavia och arteria brachialis. I dagsläget finns det inga referensvärden för arteria subclavia och arteria brachialis. Detta faktum gör det svårare att undersöka dessa kärl och besvara frågeställningar som rör dem. Ultraljud är en lämplig metod för att följa upp sjukdomstillstånd i dessa kärl, eftersom ultraljud både är non-invasivt, kostnadseffektivt och ger inte patienten några obehag eller utsätter dem för strålning. Syftet med studien var att samla in ett referensmaterial för olika värden i arteria subclavia och arteria brachialis som kan användas i kliniken. För att utarbeta referensvärden av diameter, volymflöde och blodflödeshastighet utfördes en ultraljudsundersökning på 25 friska deltagare, 8 män och 17 kvinnor. Referensvärden för vänster respektive höger diameter av arteria brachialis låg mellan 3,1-3,5 mm och 3,2-3,6 mm. Volymflödet i vänster respektive höger arteria brachialis låg mellan 0,029-0,042 L/min och 0,035-0,049 L/min. Blodflödeshastigheten i vänster respektive höger arteria brachialis låg mellan 0,818-0,968 m/s och 0,881-0,946 m/s. Diametern av vänster respektive höger arteria subclavia låg mellan 4,7-5,4 mm och 4,8-5,5 mm. Volymflödet i vänster respektive höger arteria subclavia låg mellan 0,087-0,124 L/min och 0,096-0,119 L/min. Blodflödeshastigheten i vänster respektive höger arteria subclavia låg mellan 0,948-1,106 m/s och 0,909-1,118 m/s. Parametrar som hade signifikant samband med ålder i denna studie var blodflödeshastighet och volymflöde i höger arteria brachialis och diametern i vänster och höger arteria subclavia. Utifrån denna studie kan inga tydliga slutsatser dras gällande vilka referensvärden som bör användas i kliniken. Detta på grund av låga antalet deltagare och liten åldersspridning. / Vascular disease is one of the most common diseases that occurs among the population. Two of the arteries, which mainly supply the arms with blood, is called subclavian artery and brachial artery. Today, there are no reference values for the subclavian artery and the brachial artery. This makes it more difficult to examine these vessels and answer questions that concern them. Ultrasound is a suitable method in order to observe conditions in these vessels, since the ultrasound is both non-invasive and cost-effective and the method do not give the patient any discomfort or expose them to radiation. The purpose of this study was to obtain reference values for subclavian artery and brachial artery plexus, which can be used in different vessel examinations at the department. In order to develop the reference values of the diameter, the volume flow rate and the blood flow velocity of subclavian artery and brachial artery, an ultrasound scan was carried out in 25 healthy participants, 8 males and 17 females. Reference values for the left and right diameters of the brachial artery were between 3.1-3.5 mm and 3.2-3.6 mm. The volume flow in the left and right brachial artery was between 0.029-0.042 L/min and 0.035-0.049 L/min. The blood flow velocity in the left and right brachial artery was between 0.818-0.968 m/s and 0.881-0.946 m/s. The diameter in the left and right subclavian was between 4.7-5.4 mm and 4.8-5.5 mm. The volume flow in the left and right subclavian, was between 0.087-0.124 L/min and 0.096-0.119 L/min. The blood flow velocity in the left and right subclavian was between 0.948-1.106 m/s and 0.909-1.118 m/s. Parameters that had significant correlation with age in this study were blood flow velocity and volume flow in the right brachial artery and the diameter of the left and right subclavian artery. Based on this study, no clear conclusions can be drawn as to which reference values should be used in the clinical practice. This is due to a low number of participants and low age distribution.

No description available.

I föreliggande studie har en metod för utvärdering av vinkelmätningsosäkerheten hos en terrester laserskanner (TLS) tagits fram. Metoden för mätning och beräkning av vinkelmätningsosäkerheten är till stor del baserad på både ISO:s standard för test av en teodolit och en doktorsavhandling där vinkelmätningen hos en TLS undersöks. FARO Focus3D är en TLS som ägs och brukas av konsultföretaget Tyréns AB. Syftet med detta examensarbete är att utvärdera vinkelmätningsosäkerheten hos Tyréns TLS. Det finns inget skrivet i specifikationerna för FARO Focus3D om vinkelmätningsosäkerheten och eftersom vinkelmätningen har stor påverkan på resultatet så är det viktigt att utvärdera dess osäkerhet. TLS är det enda geodetiska mätinstrument som saknar ISO-standard för kontroll. Vinkelmätningsosäkerheten har analyserats i förhållande till medelvärde och referensvärde. Referensvärdena bestämdes med en totalstation. Två olika mätsituationer med TLS utfördes. I den första skannades fyra koordinatbestämda sfärer som låg på ungefär samma höjd som TLS och placerade jämt spridda runt instrumentet i horisontalled. I den andra situationen skannades fyra svartvita signaler placerade på en vägg med en vertikal spridning på ca 30°. Centrumpunkterna på sfärer och svartvita signaler bestämdes med programvaran Scene och dess koordinater bestämdes i TLS koordinatsystem. Både horisontella riktningar och vertikala vinklar beräknades från koordinaterna, och utifrån dem beräknades vinkelmätningsosäkerheten. Standardosäkerheten för de horisontella riktningarna beräknades till 0.002° och för de vertikala vinklarna 0.001°. I förhållande till referensvärde beräknades osäkerheten i de horisontella riktningarna till 0.015° och i de vertikala vinklarna beräknades osäkerheten till 0.026°. Vid beräkning av osäkerheten i förhållande till referensvärdena så visade det sig att det finns systematiska fel i skannern som antagligen beror på att kompensatorn inte fungerar korrekt. Den metod som använts i studien har visat sig fungera bra för utvärdering av vinkelmätningsosäkerheten hos en TLS, och den är dessutom relativt okomplicerad att utföra.

Vi lever i en tid präglad av drastiska klimatförändringar och ökade utsläpp av växthusgaser, där klimatångest har kommit att bli ett problem som tycks drabba såväl privatpersoner som företag. Allteftersom vår medvetenhet för samtidens klimathot ökar, har även hållbarhet fått en allt större betydelse för europeiska investerare. En tydlig konsekvens härav är den kraftiga ökningen av antalet hållbarhetsindex som identifierats på finansmarknaden. Hållbarhetsindex används ofta som komponent i passiva investeringsstrategier eller som verktyg för att mäta prestationen av olika värdepapper i en portfölj, och får på så vis funktionen av ett benchmark. Metoden för att utveckla såväl hållbara index som benchmarks kan emellertid variera, vilket ofta beror på att klimatrelaterad information kan vara extremt komplex att omvandla till finansiellt relaterbara värden. Svårigheterna härom har således minskat marknadens förtroende för sådana investeringsalternativ, trots den ökade benägenheten hos investerare att ta hänsyn till hållbarhet även i finansiella sammanhang. Bristande lagstiftning inom området föranledde Europeiska kommissionen att upprätta ett förslag om ändring av Benchmarkförordningen år 2018, som en del av sin handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt. Förordningen reglerar i dagsläget främst administratörer av benchmarks, vilka innehar det övergripande juridiska ansvaret för ett benchmark. Med förslaget införs nya kategorier för koldioxidsnåla och klimatpositiva benchmarks samt en reviderad transparensreglering som förpliktigar administratörer att offentliggöra hur de beaktar hållbarhet i sin metod och referensvärdesdeklaration. Även om förslaget välkomnats av flertalet aktörer, föreligger anledning att ifrågasätta huruvida marknaden kommer kunna förhålla sig till de ambitiösa ändringarna, samt om effekten av reglerna blir den som kommissionen eftersträvat. I uppsatsen identifieras och diskuteras de potentiella utmaningarna med förslagets ikraftträdande, vilka sedermera analyseras i förhållande till de åsyftade ändamålen med reglerna. Kritik riktas i uppsatsen främst mot förordningens bristande möjligheter att hålla andra aktörer ansvariga, eftersom uppfyllandet av de nya reglerna inte enbart är beroende av administratörernas eget agerande. Vidare konstateras att marknaden inledningsvis kommer att få stora svårigheter med insamling och verifiering av den klimatrelaterade information som är avgörande för användningen av miljövänliga benchmarks. Sett ur ett långsiktigt perspektiv tros emellertid ändringarna kunna skapa goda förutsättningar för en bättre inkludering av hållbarhet på finansmarknaden, utan kompromiss av ett konsument- eller investerarskydd.