• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 4
  • Tagged with
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Insiderinformation : En studie av tillämpningsproblemen vid definitionen av insiderinformation

Westermark, Sophie January 2012 (has links)
No description available.
2

Marknadsmissbruk : Effektiv bekämpning av marknadsmissbruk genom införandet av MAR och MAD 2 / Market abuse : Effective prevention against market abuse through the implementation of MAR and MAD 2

Törnberg, Johanna January 2017 (has links)
KompL och LSM infördes i svensk rätt till följd av MAR och MAD 2. Den nya regleringen syftar till att utredning och bekämpning av marknadsmissbruk ska kunna bedrivas på ett effektivt sätt. Prop. 2016/17:22 har namnet ”effektiv bekämpning av marknadsmissbruk”. Vad som avses med effektiv bekämpning framgår inte av propositionen. Effektivitet är enligt min mening ett mått som behöver preciseras för att förstås. Eftersom begreppet inte förklarats genom prop. 2016/17:22 har det varit nödvändigt att dra egna slutsatser om vad regeringen menar med effektivitet. Utifrån propositionens innehåll, regleringen på EU-rättslig nivå och tidigare lagstiftning på området anser jag att det går göra antagande om hur effektivitet ska uppnås. För att uppnå effektivitet har finansinspektionen, genom den nya regleringen, fått utökade utredningsbefogenheter samt möjlighet att påföra administrativa sanktioner. Vidare har straffskalorna för marknadsmissbruk skärpts och marknadsmissbruksbrott har fått ett bredare tillämpningsområde. Antal inkomna brottsmisstankar angående marknadsmissbruk har sedan år 2005 ökat med 460 procent. Av de anmälningar som inkommit har det varit få anmälningar som lett till åtal. En bakomliggande faktor är att bestämmelserna om marknadsmissbruk varit svåra att tillämpa. Den lagstiftning som MAD 2 och MAR genererat i svensk rätt kommer troligtvis öka förutsättningarna för att utreda och bekämpa marknadsmissbruk på ett mer effektivt sätt än tidigare. Samtliga överträdelser av MAR är förbjudna oavsett uppsåt genom införandet av KompL och LSM. Den nya regleringen kommer sannolikt påverka antal anmälningar som leder till någon form av påföljd även om åtal inte väcks. Marknadsmissbruksbrotten består av marknadsmanipulation, insiderhandel och obehörigt röjande av insiderinformation. Tidigare var marknadsmissbruksbrotten definierade genom svensk lag. Genom den nya regleringen ska marknadsmissbruksbrotten tolkas och tillämpas i enlighet med definitionerna i MAR. Genom hänvisning till MAR kommer fler förfaranden omfattas av bestämmelserna i KompL och LSM. Uppdelningen mellan finansinspektionens och Ekobrottsmyndighetens befogenheter kommer sannolikt påverka att utredning av marknadsmissbruk kommer ske på ett mer effektivt sätt. Ekobrottsmyndigheten kommer inte utreda brott av mindre allvarlig karaktär till fördel för brott av mer allvarlig karaktär. Därigenom kan Ekobrottsmyndigheten fokusera på de mer allvarliga brotten som genom LSM kan påföras längre fängelsestraff. Finansinspektionen kan påföra administrativa sanktioner där subjektiva rekvisit utelämnas. Därigenom har finansinspektionen möjlighet att handlägga fler ärenden av administrativ karaktär.
3

Definitionen av insiderinformation : En utredning av den legala definitionen av begreppet ”insiderinformation” i artikel 7 MAR i ljuset av dess dubbla användningsområde / The Definition of Inside Information : An investigation of the legal definition of inside information in article 7 MAR in light of the dual use of the concept

Ring Broman, Isak January 2018 (has links)
No description available.
4

Implementeringen av koldioxidsnåla och klimatpositiva benchmarks samt ESG-relaterad transparens i BMR : en kritisk granskning av kommissionens föreslagna ändringar av Benchmarkförordningen och dess förenlighet med de åsyftade ändamålen / The implementation of low carbon & positive carbon impact benchmarks and ESG transparency in the BMR : a critical review of the Commission's proposed changes to the Benchmark regulation and its comparability with the intended objectives

Botshinda, Amelia January 2020 (has links)
Vi lever i en tid präglad av drastiska klimatförändringar och ökade utsläpp av växthusgaser, där klimatångest har kommit att bli ett problem som tycks drabba såväl privatpersoner som företag. Allteftersom vår medvetenhet för samtidens klimathot ökar, har även hållbarhet fått en allt större betydelse för europeiska investerare. En tydlig konsekvens härav är den kraftiga ökningen av antalet hållbarhetsindex som identifierats på finansmarknaden. Hållbarhetsindex används ofta som komponent i passiva investeringsstrategier eller som verktyg för att mäta prestationen av olika värdepapper i en portfölj, och får på så vis funktionen av ett benchmark. Metoden för att utveckla såväl hållbara index som benchmarks kan emellertid variera, vilket ofta beror på att klimatrelaterad information kan vara extremt komplex att omvandla till finansiellt relaterbara värden. Svårigheterna härom har således minskat marknadens förtroende för sådana investeringsalternativ, trots den ökade benägenheten hos investerare att ta hänsyn till hållbarhet även i finansiella sammanhang. Bristande lagstiftning inom området föranledde Europeiska kommissionen att upprätta ett förslag om ändring av Benchmarkförordningen år 2018, som en del av sin handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt. Förordningen reglerar i dagsläget främst administratörer av benchmarks, vilka innehar det övergripande juridiska ansvaret för ett benchmark. Med förslaget införs nya kategorier för koldioxidsnåla och klimatpositiva benchmarks samt en reviderad transparensreglering som förpliktigar administratörer att offentliggöra hur de beaktar hållbarhet i sin metod och referensvärdesdeklaration. Även om förslaget välkomnats av flertalet aktörer, föreligger anledning att ifrågasätta huruvida marknaden kommer kunna förhålla sig till de ambitiösa ändringarna, samt om effekten av reglerna blir den som kommissionen eftersträvat. I uppsatsen identifieras och diskuteras de potentiella utmaningarna med förslagets ikraftträdande, vilka sedermera analyseras i förhållande till de åsyftade ändamålen med reglerna. Kritik riktas i uppsatsen främst mot förordningens bristande möjligheter att hålla andra aktörer ansvariga, eftersom uppfyllandet av de nya reglerna inte enbart är beroende av administratörernas eget agerande. Vidare konstateras att marknaden inledningsvis kommer att få stora svårigheter med insamling och verifiering av den klimatrelaterade information som är avgörande för användningen av miljövänliga benchmarks. Sett ur ett långsiktigt perspektiv tros emellertid ändringarna kunna skapa goda förutsättningar för en bättre inkludering av hållbarhet på finansmarknaden, utan kompromiss av ett konsument- eller investerarskydd.

Page generated in 0.0829 seconds