Bakgrund: Varje år orsakar vårdrelaterade infektioner patienterna och deras anhöriga ett lidande, vilket dessutom kostar samhället miljontals kronor på grund av förlängda vårdtider. Detta kan i stor utsträckning förhindras om handhygienen sköts på rätt sätt. Dock har det kommit till känna att riktlinjer kring handhygien inte följs, trots att det idag finns tydliga föreskrifter och lokala riktlinjer på varje sjukhus. Man är skyldig att följa dessa riktlinjer som sjuksköterska. Syfte: Syftet är att beskriva orsaker till varför sjuksköterskor inte följer riktlinjer gällande handhygien. Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg (2006) gjordes med nio vetenskapliga artiklar som analyserades och kategoriserades efter funnet innehåll. Resultat: Följande kategorier utformades i de funna resultaten; tidsbrist i relation till arbetsbörda, okunskap samt personalens inverkan på handhygien. Diskussion: De olika aspekterna som framkom i resultatet diskuterades och reflekterades över med hjälp av kopplingar till Nightingales teorier om omvårdnad och dess betydelse för patientens säkerhet. Anmärkningsvärt nog följer inte sjuksköterskorna handhygienrutinerna, det har framkommit tydligt och även mellan raderna att man främst skyddar sig själv och inte tänker på patienten och smittspridningen i första hand. Detta framkommer genom den okunskap de visar gentemot gällande riktlinjer trots många års erfarenhet inom vården.

Föreliggande systematiska litteraturstudies syfte är att undersöka sjuksköterskans evidensbaserade hygienåtgärder som kan förebygga vårdrelaterade infektioner. Artiklarna söktes inom Högskolan Dalarnas bibliotek via databasen Electronic Library Information Navigator (ELIN). Använda sökord var Infect* and Prevent* and Nurs* and Hygien*. De artiklar vars titel och abstrakt motsvarade studiens syfte genomgick kvalitetsgranskning utifrån 28 stycken på förhand fastställda kriterier, sedan evidensgraderades artiklarna på basen av kvalitetsbedömningen med hjälp av en modifierad graderingsskala. Sammanlagt 15 artiklar uppnådde 60 % av kriterierna i granskningsmallen och användes i resultatet. Resultatet visade att det erhölls starkt vetenskapligt underlag för hygienåtgärd såsom hygienriktlinjer, handhygien, engångshandskar och desinfektion av händerna direkt efter avtagandet av engångshandskar. Studiens resultat visade att dessa fynd förebyggde vårdrelaterade infektioner, vilket var av betydelse då hygienåtgärder utgör grunden för all vård och främjar patientens hälsa, vilket i sin tur är kostnadseffektivt och gynnar den enskilda patienten. Resultatet i föreliggande studie diskuterades utifrån Nightingales omvårdnadsteori.

Uppsatsens syfte var att studera artiklar som publicerats om sjuksköterskeupproret 2012 genom ett kritiskt diskursanalytiskt angreppssätt för att se vad det råder kamp om och hur sjuksköterskans yrkesroll- och identitet konstrueras, reproduceras och transformeras genom diskurser.De frågeställningar som uppsatsen bygger på är: Hur ser diskursen ut? Vilka objekt/subjekt som finns och återkommer i artiklarna och som det råder kamp om? Vilka grupper kan identifieras och hur beskrivs grupperna/vilken karaktär har de och vilka egenskaper tillskrivs det (direkt och indirekt)? Hur förs argumentationen? Vad är innebörden av det som skrivs?Vilken språklig karaktär har artiklarna? Vilka säger vad – vilken auktoritet tillskrivs dem? Vilka maktrelationer kan urskiljas?Uppsatsen vilar på Norman Faircloughs kritiska diskursanalytiska teoretiska och metodologiska ramverk för att svara på frågeställningarna. Det empiriska material som utgör grunden för analysen är nio utvalda tidningsartiklar från nationella, lokala och vårdpraktiska tidningar. Resultaten pekar på att det råder kamp om att sjuksköterskeyrket värderas som ett ”kall”, en föreställning de genom att kräva högre ingångslön vill bryta. De vill med upproret få betalt efter den utbildning och kompetens de besitter.

No description available.

abstract: Over the past century, the relationship between the built environment and people’s health and well-being has become central to the discussion and critique of healthcare design. The concept of such a relationship is not new; more than a century ago, Florence Nightingale promoted a particular vision for hospital design. Her concerns with naturalism, acoustics, ventilation, and aesthetics in the healthcare environment are as relevant today as they were in the mid-19th century. This dissertation examines Nightingale’s contributions to the development of the nascent field of healthcare interiors by: identifying major developments of healthcare interiors through the centuries; investigating Nightingale’s life, work, and principles on the healthcare environment; and examining whether certain contemporary hospital design approaches support, expand upon, or negate her principles. The research integrates material culture analysis of extant objects and content analysis of documents within the framework of a case study of two healthcare facilities in Tucson, Arizona. Findings show that the Nightingale era was seminal in the evolution of the healthcare environment, with key developments towards healthful interiors for the sick. Wide adoption of hospital design guidelines suggested by Nightingale—emphasizing physical elements such as ventilation, natural light, view, sanitization, and ambiance—occurred in various types of healthcare facilities, including military and tuberculosis sanatoria around the world. Additionally, analysis of the case study shows just how welcoming and supportive a 1920s healthcare facility, like the Desert Sanitarium, can be. The facility successfully adapts Florence Nightingale’s principles to the local climate and context, including indigenous pueblo architecture, traditional Southwestern materials, Native American artifacts, desert views, and even the traditional courtyard plan used by Spanish colonial settlers. This successful adaptation suggests that Nightingale’s principles may be valuable to and relevant within different places and times, even today. Thus, Nightingale contributed to the emerging field of healthcare interiors by: 1) functionally organizing the built environment affecting patients’ healing, 2) preventing healthcare-associated infection in the physical environment, and 3) supporting psychological health with aesthetic amenities. The findings advance interior design scholarship, education, and practice; and further the documentation and explication of Arizona’s history in the healthcare environment. / Dissertation/Thesis / Doctoral Dissertation Design 2015

I denna studie undersöks hur Florence Nightingale framställs i biografier. Tre biografier har valts om Florence skrivna av olika författare, dessa är utgivna 1952, 1990 och 2007. För att besvara syftet och frågeställningarna valdes en kvalitativ innehållsanalys och en tematisering gjordes. Temana var administratör, sjuksköterska och politiker. Syftet var att undersöka hur Florence framställts utifrån dessa teman samt se hur framställningen har förändrats över tid. Resultatet visar på att Florence framställts som en ung kvinna som inte passar in i tillvaron och kämpar mot både sig själv, sin familj och sina omständigheter för rätten att själv välja sin väg. Biden av henne förändras och man möter kvinnan som tjänstgör på fältsjukhusen på Skutari och här presenteras bilden av en stark kvinna med skin på näsan som vet vad hon vill. Den sista bilden av Florence är den efter hemkomsten när hon ägnar resten av sitt liv med att reformera och förändra samhället och det är en ytterst målmedveten kvinna läsaren möter. Framställningen av Florence Nightingale har förändrats vad gäller innehåll och vilket utrymme dessa ges. Förändringen ligger även i att senare författare utgår mer från olika teman för att närma sig Florence. Det finns en tydligare agenda bakom senare författare som att Moberg gärna vill lyfta fram Florence som en av tidens föregångare i kvinnokampen.

No description available.

Nursing methods are understood as a collection of knowledge and instructions about how to perform nursing in order to achieve the most effective nursing care. It's not a set of fixed rules. Their development relies on the development of medicine and technology. They are in accordance with medicinal and technological knowledge. The goal of this thesis is to map the development of certain nursing methods in internal departments from the second half of the 19th century to the present day. It has been a qualitative research carried out by studying and analyzing written documents. This thesis was based on searching, sorting and consequent processing of historical archived publications and contemporary professional sources related to this topic. The thesis is divided into two parts. The first part deals with the history of nursing. It contains a brief description of the beginning of nursing along with the factors which have influenced nursing. Foundations of modern nursing have formed thanks to Florence Nightingale, who also influenced the development of nursing in the Czech lands. The history of Czech nursing is mostly concentrated around the period of the world wars. The second part is dedicated to specific nursing activities concerning healthy living spaces, rooms for patients, patients? beds and their modifications, care of patients? hygiene and monitoring the vital functions. The timeframe begins at the first half of the 19th century due to the establishment of real nursing professions at that time. Individual stages are ten years long. They indicate complex development of specific nursing methods from their beginnings to the present day. Mapping the historical development of certain nursing methods can contribute to the modern nurse's work. Past knowledge can help them to avoid mistakes and use of outdated methods. My thesis may also lead to a reflection of current methods, which may be replaced by more advanced ones.

No description available.