• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 5
  • Tagged with
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Lön efter kompetens? : En kritisk diskursanalytisk studie av sjuksköterskeupproret 2012

Öberg, Felicia January 2013 (has links)
Uppsatsens syfte var att studera artiklar som publicerats om sjuksköterskeupproret 2012 genom ett kritiskt diskursanalytiskt angreppssätt för att se vad det råder kamp om och hur sjuksköterskans yrkesroll- och identitet konstrueras, reproduceras och transformeras genom diskurser.De frågeställningar som uppsatsen bygger på är: Hur ser diskursen ut? Vilka objekt/subjekt som finns och återkommer i artiklarna och som det råder kamp om? Vilka grupper kan identifieras och hur beskrivs grupperna/vilken karaktär har de och vilka egenskaper tillskrivs det (direkt och indirekt)? Hur förs argumentationen? Vad är innebörden av det som skrivs?Vilken språklig karaktär har artiklarna? Vilka säger vad – vilken auktoritet tillskrivs dem? Vilka maktrelationer kan urskiljas?Uppsatsen vilar på Norman Faircloughs kritiska diskursanalytiska teoretiska och metodologiska ramverk för att svara på frågeställningarna. Det empiriska material som utgör grunden för analysen är nio utvalda tidningsartiklar från nationella, lokala och vårdpraktiska tidningar. Resultaten pekar på att det råder kamp om att sjuksköterskeyrket värderas som ett ”kall”, en föreställning de genom att kräva högre ingångslön vill bryta. De vill med upproret få betalt efter den utbildning och kompetens de besitter.
2

Det tjuter i öronen - En diskursanalys av dokumentet #pressat läge

Lundgren, Maja, Juell Henriksen, Josefin January 2020 (has links)
Denna studie är en diskursanalys av förskollärares berättelser om situationen i förskolan i dokumentet #pressat läge. Studien har utgått från en diskursanalystisk ansats utifrån Foucaults teorier, där syftet var att undersöka förskollärares subjektspositioner som framställs i materialet. I enlighet med den diskursanalytiska ansatsen har studiens metod varit en närläsning av dokumentet. Undersökningen visar att de mest förekommande diskurserna som framkommer i #pressat läge är diskursen om negativ stress samt diskursen om lojalitet. Inom diskurserna blir subjektspositionerna: den som verksamheten lutar sig mot, den stressade, den ensamma och otillräckliga, den oroade, den sjuka samt den uppoffrande, den utnyttjade, den skuldbelagda och den beskyddande möjliggjorda.
3

Den mångtydiga mångfalden : En diskursanalys av mångfald i översiktsplaner

Westlin, Leo, Holmbom, Felix January 2021 (has links)
Mångfald används som ett positivt ledord i den samtida planeringen och kan således ses som ett planeringsideal. Vidare är planeringen mångdisciplinär, inte minst i översiktsplaner. I detta sammanhang öppnar mångfaldsbegreppets mångtydighet upp för olika betydelser och tolkningar. Syftet med denna studie är att skapa en ökad förståelse för vilka betydelser av mångfald som får utrymme i konstruktionen av mångfald som planeringsideal i översiktsplaner. Studien antar en kvalitativ teori- och metodansats i form av en diskursanalys utifrån ett diskursteoretiskt perspektiv. Studien utgår därmed från att diskurser är föränderliga. Denna förändring sker genom en diskursiv kamp där olika betydelser konkurrerar om att definiera ett visst begrepp. I forskningsöversikten presenteras tidigare forskning om mångfald, vilket i studien används som ett diskursivt fält som utgör ramen för hur mångfald kan förstås som ett planeringsideal.  Det diskursiva fältet kategoriseras sedan i fyra betydelser av mångfald (arkitektonisk, biologisk, ekonomisk, social), vilka fungerar som utgångspunkt i analysen av översiktsplanerna. I den här studien analyseras Malmö stads och Nacka kommuns gällande översiktsplaner. Utifrån analysen dras slutsatsen att biologisk mångfald ses som en avvikande form av mångfald och att det normativa fokuset riktas mer mot värden av arkitektonisk, ekonomisk och social betydelse. Studien visar att mångfald främst ges en social betydelse (Malmö stad) respektive arkitektonisk betydelse (Nacka kommun) i vad mångfald är för något. Hur mångfald ska uppnås bygger mycket på den fysiska utformningen av staden, medan mångfalden i sig ska leda till något av social och ekonomisk betydelse.
4

Den osynliga kampen om fritidspedagogikens syfte : en studie av diskurser om fritidspedagogik / The invisible struggle for the purpose of leisure time pedagogy : a study of discourses about leisure time pedagogy

Björkum, Emma January 2020 (has links)
The invisible struggle for the purpose of leisure time pedagogy  - a study of discourses about leisure time pedagogy The aim of the study is to examine and highlight the discursive struggle about the main purpose of leisure time pedagogy in school in a democratic society. Thereby my aim is to deepen the discussion about what leisure time pedagogy is and should be. The examination of different purposes is based on Gert J.J. Biestas different educational concepts qualification, socialization and subjectification. The study is based on a webb survey answered by 71 leisure time pedagogues, and interviews answered by 6 leisure time pedagogues. Findings from the webb survey suggests that most of the respondents believe their administration think the most important duty of leisure time pedagogy is different from their own. Most of the respondents indicated socialisation or subjectification of students as their most important duty, while most of them think their administration designate the students qualification as most important. The interviews where recorded, transcribed, and later analysed in line with Ernesto Laclau ́s and Chantal Mouffe ́s discourse theory. From the interviews I was able to map out 3 different discourses about the main purpose of leisure time pedagogy according to leisure time pedagogues: the socially oriented discourse, the knowledge oriented discourse and the identity oriented discourse. I was also able to map out one discourse based on leisure time pedagogues views on how they think their administrations anticipation on leisure time pedagogy differ from their own beliefs. In conclusion most leisure time pedagogues believes their main purpose is to help students develop social skills and personal identity, while they believe their endeavor to do so, is interfered either by their administrations designated purpose with leisure time pedagogy or their anticipation on leisure time pedagogues to help teachers and to support pupils development of subject knowledge, rather than to plan and elaborate with leisure time pedagogy. The study suggests that the different discourses, while not properly articulated, may lead to misunderstandings and a false feeling of agreement when there is none. This is why there seems to be a need to really discuss and clarify different comprehensions of the meaning of the main concepts of leisure time pedagogy in order to articulate the discursive struggle. / Syftet med föreliggande studie är att undersöka och lyfta den diskursiva kampen om fritidspedagogikens roll och syfte inom skolan i ett demokratiskt samhälle. Genom detta är min förhoppning att studien kan bidra till att fördjupa diskussionen om vad fritidspedagogiken är och bör vara. Fritidspedagogikens syfte undersöks utifrån Biestas utbildningsfunktionskategorier kvalificering, socialisation och subjektifiering. Studien baseras på en webbenkät som besvarats av 71 fritidspedagoger och intervjuer med 6 fritidspedagoger. Resultatet från webbenkäten visar att de flesta av fritidspedagogerna tror att skolledningens uppfattning om fritidspedagogikens viktigaste uppdrag skiljer sig från deras egen. De flesta menade att elevernas socialisation eller subjektifiering var fritidspedagogikens viktigaste uppdrag, men att de trodde att skolledningen menade att fritidspedagogikens viktigaste uppdrag var elevernas kvalificering. Intervjuerna spelades in med ljudupptagningsapparat, transkriberades och analyserades därefter med hjälp av Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteori. Utifrån intervjuerna kunde tre diskurser om fritidspedagogers egen uppfattning om fritidspedagogikens viktigaste syften kartläggas: en socialt orienterad diskurs, en kunskapsorienterad diskurs och en identitetsorienterad diskurs. Utöver dessa tre diskurser kartlades en diskurs baserad på fritidspedagogers uttalanden om hur skolledningens förväntningar på fritidspedagogikens syfte skiljer sig från deras egen uppfattning. Sammanfattningsvis anser de flesta fritidspedagogerna att deras viktigaste uppdrag är att stötta elever i deras utveckling av sociala förmågor och personliga identitet, men att deras strävan mot detta hindras antingen av att skolledningen menar att fritidspedagogiken har ett annat syfte, eller att de förväntar sig att fritidspedagoger främst skall arbeta för att stötta klassläraren och elevernas kunskapsutveckling, snarare än att planera och utveckla fritidspedagogiken. Studien tyder på att de olika diskurserna om fritidspedagogikens syfte kan leda till missförstånd och en falsk känsla av samstämmighet när så inte är fallet. Detta pekar på behovet av att diskutera och tydliggöra olika uppfattningar och tolkningar av fritidspedagogikens centrala begrepp samverkan, kompletterande uppdrag och värdegrundsarbete för att tydligare artikulera den diskursiva kampen.
5

PISA och lärarprofessionens självbild : En diskursanalys av lärarprofessionens meningsskapande och den diskursiva kampen kring PISA-fenomenet

Wittenberg, John January 2016 (has links)
Den internationella kunskapsmätningen PISA får en allt större uppmärksamhet och betydelse inom den skolpolitiska debatten i Sverige. I studien undersöks betydelsebildningen kring PISA-fenomenet inom den svenska lärarprofessionen och de subjektspositioner som konstrueras i den diskursiva kampen om betydelse, både inom lärarprofessionen och i relationen till politiken. De subjektspositioner som framträder diskuteras i relation till den kollektiva självbilden och lärarnas professionsidentitet. Detta har undersökts genom en diskursanalys av artikulationer i de lärarfackliga förbundens tidningar; Lärarnas tidning och Skolvärlden. Undersökningen har fokuserat på framställningen kring presentationen av PISA 2012 utifrån en tidsperiod mellan november 2013 och april 2014, där materialet består av artikulationer kring tecknet PISA i 21 olika texter. Analysen visar att det inte finns någon entydighet i betydelsebildningen. PISA-resultaten används både för att legitimera och dislegitimera skolpolitik, samtidigt som relevansen ifrågasätts i relation till en metodologisk och dekontextuell problematik. Resultaten visar också att det finns en antagonistisk dimension i relationen till politiken och i den diskursiva kampen kring betydelse. Vidare konstrueras tre olika subjektspositioner i form av den utsatta och pressade läraren, läraren som syndabock och den aktiva och kämpande läraren. Studien får betydelse genom att synliggöra de konflikter som finns kring betydelsebildningen av PISA och i relationen till politiken, men även genom att visa hur lärarnas självbild och professionsidentitet konstrueras i relation till PISA-fenomenet. Detta kan föranleda ytterligare studier kring diskursiva förskjutningar kring betydelsebildningen och vilken betydelse PISA-fenomenet får i relation till lärarnas professionsprojekt.

Page generated in 0.0798 seconds