Det har talats en hel del i media om fritidspedagogers rätt till legitimation samt om fritidspedagogernas yrkesroller. Denna studies syfte är att undersöka hur fritidspedagoger ser på sin egen professionalitet. Fokus riktas på fritidspedagogernas egen syn på deras centrala färdigheter och kunskaper, hur de tror att lärarnas och föräldrarnas syn är på dem, hur fritidspedagogerna själva kan planera och genomföra sin verksamhet och hur avsaknaden av legitimation påverkar deras yrkesroll. Studien har använt sig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Fritidspedagogernasintervjuer analyseras med hjälp av tidigare forskning samt utvalda begrepp och teori. Det framkom att fritidspedagogerna hade liknande åsikter av relevanta färdigheter och kunskaper, social förmåga, omsorgsförmåga och flexibilitet var några av dem. Detta var även något som fritidspedagogerna uppfattade att många av lärarna och föräldrarna höll med om. I sin planering och genomförande av sina arbetsuppgifter upplever flera av fritidspedagogerna att de är rädda att skolans verksamhet tar över för mycket och de är oroliga att bli reducerade till hjälplärare. Näst intill alla av fritidspedagogerna anser att de inte är berörda av legitimationsfrågan då den inte avgör hur de utförsina arbetsuppgifter. Dock resonerar flera av dem att det kan komma att påverka synen på deras yrke samt kårens professionaliseringssträvan.

Läroplanens syfte gällande rekreation och vila på fritidshemmet ansåg vi vara oklar och öppen för olika motstridiga tolkningar. Det mångtydiga och något diffusa begreppet rekreation var därmed det centrala begreppet i vår studie. Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger på fritidshemmet tolkar begreppet rekreation och hur de arbetar med rekreation i sin undervisning. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer som metod och totalt fem pedagoger deltog i studien. Resultatet visade att faktorer så som miljö och förutsättningar till lokaler var betydande för möjlighet till rekreation. Resultatet stämde överens med tidigare forskning, som visade att miljö och rekreerande aktiviteter var nära sammankopplade med hälsa och välbefinnande. / The reason we conducted this study is that we considered that conceptions like rest and recreation at the leisure centre were unclear and open for conflicting interpretations. The ambiguous and diffuse concept recreation was therefore the central concept of our thesis. The aim of the thesis was to discover how pedagogues working at the leisure interpreters the concept recreation and how they work with recreation in their daily teaching. The thesis had a total of five question to be answered regarding this topic. One way of gathering the empiricism for our thesis were by qualitative interviews. The interviews were semistructured and were executed at two different schools in Stockholm where a total of five pedagogues were interviewed. The result of the thesis showed that factors such as environmental and prerequisites to facilities is considerable for a successful recreation at the leisure. The result was consistent with previous research, which showed that environment and recruiting activities were closely connected to health and well-being.

This master’s thesis focuses on the reconstruction and new making use of Moravský Krumlov Chateau. The chateau’s premises include multi-purpose halls, leisure centres for the city’s inhabitants, a hotel and exhibition showrooms for tourists. The main idea was to design a “Chateau for the City”, that is to reconstruct the isolated chateau so that it meets the practical needs of the inhabitants of Moravský Krumlov. The new constructions of geometric shapes are designed to impress and, at the same time, reflect the needs of the operation of the chateau complex.

I samband med decentraliseringen tog fritidshemmen steget in i skolan och många fritidshem delar sedan dess lokaler med skolans verksamhet. Detta gäller dock inte alla fritidshem. Det är i dag vetenskapligt belagt att den fysiska miljön har en påverkan på lärande och utveckling. Utifrån tidigare forskning framkommer det att dagens klassrum är skapta för att främja det ämnesinriktade lärandet under skoltiden. Samtidigt finns det en brist på forskning som lyfter fritidshemmets lärandemiljöer, i parallell till deras specifika uppdrag gentemot läroplanen. Det finns en avsaknad av elevernas röst i frågan. Intentionen med denna studie är att lyfta elevers perspektiv på olika typer av fritidshemsmiljöer. Detta för att bidra till en ökad förståelse för elevers uppfattning av hur miljön i fritidshem med egna/delade lokaler påverkar deras vistelse. Studiens fokus ligger på elevernas agerande i lärmiljön, deras upplevelse av fritidshemmens lärmiljö och huruvida olika typer av lärmiljöer överensstämmer med fritidshemmets styrdokument. Studien har utgått från tre forskningsfrågor: Hur påverkar olika lärmiljöer elevers agerande under fria aktiviteter? Vilka egenskaper beskriver eleverna skapar en meningsfull miljö i deras fritidshem? Vid jämförelse, framträder det några skillnader/likheter i hur de olika fritidshemmen överensstämmer med styrdokumenten utifrån den fysiska lärmiljöns förutsättningar? Utifrån studiens syfte har det genomförts observationer och elevintervjuer på två fritidshem med olika typer av lokaler. Teorierna som används för att belysa problemområdet är affordance och pragmatismen. Resultatet i denna studie visar inte på någon större skillnad mellan de olika fritidshemmen när det kommer till elevernas känsla av meningsfullhet och hur de ser fram emot sin vistelse. De skillnader som setts går att knyta till den fysiska miljöns utformning. I de fritidshem som delar lokal med skolan bidrar klassrumsmiljön till en typ av segregation mellan årskurserna som står i kontrast till den verksamhet som har egna lokaler. De möjligheter miljön bidrar till påverkas starkt av pedagogernas aktiva arbete.

This study is about conflicts – or rather the hassle and fuss – that occur between students in a leisure center and assumes how the teachers who works at the center and that I interviewed experience this, and what approaches they choose when dealing with these types of conflicts. The study has a phenomenological approach and is based on a qualitative method with semistructure interviews. The theory used to analyze the interviews is inspired by Foucault theory of disciplinary power. Since there is not much research that studies conflicts in leisure center, the earlier research I have chosen to describe is based on conflict management within the whole school. Researchers in this field agree that there is not one solution that fits all, but that is largely left to the creativity of the teacher. Furthermore, earlier research point out that the exercise of power can in some contexts be positive for the students, that is if it is used correctly. Conflicts in schools are concentrated to common areas and not to the classrooms there teachers have control over the situation. The results in my study are divided into five themes. The results were in much similar to what prior researchers have found; conflicts tend to occur in common areas where there is no supervision from teachers. However, according to the teachers interviewed, students allow teachers to interrupt the ongoing conflict and solve the situation. This support that there is a hierarchical power situation in which submit to the power of the teachers. It could also be regarded as an example of positive exercise of power as it leads to conflicts being stopped. A result in my study was how the teachers interviewed talked about the use of their voice to solve conflicts. All interviewed agreed that to raise the voice has negative effects in solving conflicts. This is nothing I have seen mentioned in earlier research, and may be looked upon as a finding. / Denna uppsats handlar om konflikter som sker mellan elever inom fritidshemmet och utgår ifrån hur fritidshemslärarna jag intervjuat upplever konflikterna på skolan, samt vilka tillvägagångssätt de arbetar med vid konfliktfyllda situationer. Studien har en fenomenologisk ansats och jag har använt en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. I uppsatsen framhålls även pedagogens maktutövning i konflikter mellan elever, och tar där avstamp ur Focaults teori om disciplinär makt. Då det inte finns så mycket forskning om konflikter i fritidshemmet så handlar den forskning som jag redovisat om konflikthantering inom skolan i stort. Tidigare forskare inom detta område är av den meningen att det inte finns någon metod som passar att använda i all konfliktlösning, utan mycket ligger i att pedagogen ska vara kreativ i konflikthanteringen. Vidare framhåller forskare att maktutövning kan vara positiv, så kallad vänlig maktutövning. Vänlig maktutövning kan, om den används på rätt sätt, vara både positiv och produktiv. När det kommer till var konflikter oftast sker, belyser tidigare forskare att konflikter oftast sker i skolans allmänna utrymmen, och inte inne i klassrummen där pedagogen har kontroll över situationen. Resultaten som jag har kommit fram till i min studie, delades in i fem teman. Det visade sig att det de intervjuade pedagogerna sade i stort sammanföll med tidigare forskning. Konflikter i fritidshemmet sker oftast i allmänna utrymmen där pedagoger har dålig uppsyn eller ingen uppsyn alls över situationen. Eleverna tillåter pedagogen att komma in och avbryta en konflikt mellan elever. Detta talar för att eleven accepterar ett hierarkiskt maktförhållande där eleverna underställer sig pedagogernas makt, och används i detta som en positiv maktutövning för att få slut på konflikten. Ett resultat i min studie och som jag inte sett diskuteras tidigare men som samtliga intervjuade var tog upp handlar om pedagogens användning av rösten som ytterligare ett maktmedel, och att det inte är någonting positivt att som pedagog höja rösten när man ska lösa en konflikt mellan eleverSlutligen diskuterar jag i studien att det inte finns någon enhetlig strategi att ta till för att lösa konflikter mellan elever i fritidshemmet, mycket handlar om pedagogens erfarenhet och tidigare kunskap inom området samt att arbeta förebyggande genom att redan börja i tidig ålder för eleverna.

The diploma thesis deals with the problems of strategic management in the organizations of leisure activities education. It is based on present theoretical knowledge from this field and also its application in organizations. Besides general facts, it presents system of steps necessary for their application of effective management and development of non-profit organization with a view of long-term sustainability. The thesis brings detected results analysis from questionnaire survey about present condition of strategic management in focused organizations and also preview of its possible ways of further efficiency increase in the condition of these school facilities. It offers material to the organizations which want to find journey of change and inspiration for those who want to find further possibilities. KEY WORDS: strategic management, strategic planning, informal education, leisure activities education, director, the center of leisure-time activities

The purpose of the study is to elucidate how students use image creation at the youth leisure centre. We also want to highlight the the differences that exist between the students' image creation from a gender perspective as well as how the students interact with each other during the image creation. We have chosen to use a qualitative approach when we use observations as a method for the data collection. In the study, we have used socio-cultural and gender perspectives. The result shows that tools and materials are very central to the creation of the image. The result also show that during the image creation, social interaction appears between the students through communication and the choice of classmate is based on gender. Furthermore, the results show that the students most often use image creation based on their own interests, which then leads to the students' image creation being gender-typical. This usually depends on whether the image acitivity is free or teacher controlled. / Syftet med studien är att belysa hur eleverna använder bildskapande i fritidshemmet. Vi vill även belysa hur eleverna samspelar och interagerar med varandra under bildskapandet ur ett genusperspektiv samt skillnader som finns mellan elevernas bildskapande ur ett genusperspektiv. Vi har valt att använda oss utav en kvalitativ ansats då vi använder observationer som metod för insamling av data. I studien har vi använt oss utav sociokulturella perspektiv samt genusperspektiv. Resultatet visar att redskap och material är väldigt centrala för bildskapandet att ske. Resultatet visar även att under bildskapandet sker sociala samspel mellan eleverna genom kommunikation samt val av kamrat baserat på kön. Vidare visar resultaten att eleverna oftast använder bildskapande utifrån egna intressen som sedan leder till att elevernas bildskapande är könstypiska. Detta beror oftast på ifall bildaktiviteten är fri eller lärarstyrd.

This paper describe children's perception of knowledge and learning in Swedish leisure centers (fritidshem). To shed light on this subject the authors observed and interviewed children in two different leisure centers. The data has been collected using the Mosaic Approach. According to The Mosaic Approach children express themselves in a number of ways. The authors try to paint a more complete picture of the children's perspective by using several methodological pieces like photos, observations of play and interviews. The data was analyzed using Aristotle's theory on knowledge, Deweys texts on learning, and Foucault's theory of knowledge as  related to relationships has been used. The analysis shows that children mainly view leisure centers as places to have fun rather than for learning. They describe that they mainly learn how to be friends, but also practical knowledge as well as some abstract skills. In the leisure center being skilled at sports or games is of important and performing better than others, is highly valued. / Det här är en kvalitativ studie på barns syn på kunskap och lärande i fritidshemmet. För att belysa detta har författarna genomfört intervjuer och observationer i två olika fritidshem. Metoden har varit mosaikmetoden (the mosaic approach) där utgångspunkten är att barn uttrycker sig på en rad olika sätt och författarna försöker pussla ihop en mer komplett bild av barnens perspektiv genom flera metodologiska pusselbitar som fotografier, observationer av lek och intervjuer. För att analysera resultatet har Aristoteles teori om kunskap, Deweys beskrivning av lärande och Foucaults teori om kunskap som relationell använts. Resultatet visar att barnen främst ser fritidshemmet som en plats för att ha roligt snarare än för lärande. Det som barnen anser att de lär sig är framförallt att vara bra kamrater men barnen uttrycker även att de lär sig praktisk kunskap och abstrakta färdigheter. I fritidshemmet är skicklighet i spel och sport viktiga kunskaper som ofta lyfts fram i relation till andra, att vara bättre i något än andra är betydelsefullt.

The main task of the master thesis is the applicaton of the SWOT analysis in personnel planning for Children and Youth Centre and Leisure Centre in Pardubice region. Theoretical part is focused on definiton of HR planning notion including development phases. In the work, more details of HR planning in the market environment and in schools and educational organizations are discussed. Thoretical part of the work is also focused on SWOT analysis, development of the method, realization, utilization of the method, advantages and disadvantages of the method and the use of the method in the school environment. In the practical part of the thesis quantitative and qualitative research method is applied to achieve the goals of the research. Results of both methods are presented including their evaluation. The conclusion is outlined recommendations for further exploration of the potential of this method in a school environment. Powered by TCPDF (www.tcpdf.org)

The invisible struggle for the purpose of leisure time pedagogy  - a study of discourses about leisure time pedagogy The aim of the study is to examine and highlight the discursive struggle about the main purpose of leisure time pedagogy in school in a democratic society. Thereby my aim is to deepen the discussion about what leisure time pedagogy is and should be. The examination of different purposes is based on Gert J.J. Biestas different educational concepts qualification, socialization and subjectification. The study is based on a webb survey answered by 71 leisure time pedagogues, and interviews answered by 6 leisure time pedagogues. Findings from the webb survey suggests that most of the respondents believe their administration think the most important duty of leisure time pedagogy is different from their own. Most of the respondents indicated socialisation or subjectification of students as their most important duty, while most of them think their administration designate the students qualification as most important. The interviews where recorded, transcribed, and later analysed in line with Ernesto Laclau ́s and Chantal Mouffe ́s discourse theory. From the interviews I was able to map out 3 different discourses about the main purpose of leisure time pedagogy according to leisure time pedagogues: the socially oriented discourse, the knowledge oriented discourse and the identity oriented discourse. I was also able to map out one discourse based on leisure time pedagogues views on how they think their administrations anticipation on leisure time pedagogy differ from their own beliefs. In conclusion most leisure time pedagogues believes their main purpose is to help students develop social skills and personal identity, while they believe their endeavor to do so, is interfered either by their administrations designated purpose with leisure time pedagogy or their anticipation on leisure time pedagogues to help teachers and to support pupils development of subject knowledge, rather than to plan and elaborate with leisure time pedagogy. The study suggests that the different discourses, while not properly articulated, may lead to misunderstandings and a false feeling of agreement when there is none. This is why there seems to be a need to really discuss and clarify different comprehensions of the meaning of the main concepts of leisure time pedagogy in order to articulate the discursive struggle. / Syftet med föreliggande studie är att undersöka och lyfta den diskursiva kampen om fritidspedagogikens roll och syfte inom skolan i ett demokratiskt samhälle. Genom detta är min förhoppning att studien kan bidra till att fördjupa diskussionen om vad fritidspedagogiken är och bör vara. Fritidspedagogikens syfte undersöks utifrån Biestas utbildningsfunktionskategorier kvalificering, socialisation och subjektifiering. Studien baseras på en webbenkät som besvarats av 71 fritidspedagoger och intervjuer med 6 fritidspedagoger. Resultatet från webbenkäten visar att de flesta av fritidspedagogerna tror att skolledningens uppfattning om fritidspedagogikens viktigaste uppdrag skiljer sig från deras egen. De flesta menade att elevernas socialisation eller subjektifiering var fritidspedagogikens viktigaste uppdrag, men att de trodde att skolledningen menade att fritidspedagogikens viktigaste uppdrag var elevernas kvalificering. Intervjuerna spelades in med ljudupptagningsapparat, transkriberades och analyserades därefter med hjälp av Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteori. Utifrån intervjuerna kunde tre diskurser om fritidspedagogers egen uppfattning om fritidspedagogikens viktigaste syften kartläggas: en socialt orienterad diskurs, en kunskapsorienterad diskurs och en identitetsorienterad diskurs. Utöver dessa tre diskurser kartlades en diskurs baserad på fritidspedagogers uttalanden om hur skolledningens förväntningar på fritidspedagogikens syfte skiljer sig från deras egen uppfattning. Sammanfattningsvis anser de flesta fritidspedagogerna att deras viktigaste uppdrag är att stötta elever i deras utveckling av sociala förmågor och personliga identitet, men att deras strävan mot detta hindras antingen av att skolledningen menar att fritidspedagogiken har ett annat syfte, eller att de förväntar sig att fritidspedagoger främst skall arbeta för att stötta klassläraren och elevernas kunskapsutveckling, snarare än att planera och utveckla fritidspedagogiken. Studien tyder på att de olika diskurserna om fritidspedagogikens syfte kan leda till missförstånd och en falsk känsla av samstämmighet när så inte är fallet. Detta pekar på behovet av att diskutera och tydliggöra olika uppfattningar och tolkningar av fritidspedagogikens centrala begrepp samverkan, kompletterande uppdrag och värdegrundsarbete för att tydligare artikulera den diskursiva kampen.