Det har talats en hel del i media om fritidspedagogers rätt till legitimation samt om fritidspedagogernas yrkesroller. Denna studies syfte är att undersöka hur fritidspedagoger ser på sin egen professionalitet. Fokus riktas på fritidspedagogernas egen syn på deras centrala färdigheter och kunskaper, hur de tror att lärarnas och föräldrarnas syn är på dem, hur fritidspedagogerna själva kan planera och genomföra sin verksamhet och hur avsaknaden av legitimation påverkar deras yrkesroll. Studien har använt sig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Fritidspedagogernasintervjuer analyseras med hjälp av tidigare forskning samt utvalda begrepp och teori. Det framkom att fritidspedagogerna hade liknande åsikter av relevanta färdigheter och kunskaper, social förmåga, omsorgsförmåga och flexibilitet var några av dem. Detta var även något som fritidspedagogerna uppfattade att många av lärarna och föräldrarna höll med om. I sin planering och genomförande av sina arbetsuppgifter upplever flera av fritidspedagogerna att de är rädda att skolans verksamhet tar över för mycket och de är oroliga att bli reducerade till hjälplärare. Näst intill alla av fritidspedagogerna anser att de inte är berörda av legitimationsfrågan då den inte avgör hur de utförsina arbetsuppgifter. Dock resonerar flera av dem att det kan komma att påverka synen på deras yrke samt kårens professionaliseringssträvan.

This study is about conflicts – or rather the hassle and fuss – that occur between students in a leisure center and assumes how the teachers who works at the center and that I interviewed experience this, and what approaches they choose when dealing with these types of conflicts. The study has a phenomenological approach and is based on a qualitative method with semistructure interviews. The theory used to analyze the interviews is inspired by Foucault theory of disciplinary power. Since there is not much research that studies conflicts in leisure center, the earlier research I have chosen to describe is based on conflict management within the whole school. Researchers in this field agree that there is not one solution that fits all, but that is largely left to the creativity of the teacher. Furthermore, earlier research point out that the exercise of power can in some contexts be positive for the students, that is if it is used correctly. Conflicts in schools are concentrated to common areas and not to the classrooms there teachers have control over the situation. The results in my study are divided into five themes. The results were in much similar to what prior researchers have found; conflicts tend to occur in common areas where there is no supervision from teachers. However, according to the teachers interviewed, students allow teachers to interrupt the ongoing conflict and solve the situation. This support that there is a hierarchical power situation in which submit to the power of the teachers. It could also be regarded as an example of positive exercise of power as it leads to conflicts being stopped. A result in my study was how the teachers interviewed talked about the use of their voice to solve conflicts. All interviewed agreed that to raise the voice has negative effects in solving conflicts. This is nothing I have seen mentioned in earlier research, and may be looked upon as a finding. / Denna uppsats handlar om konflikter som sker mellan elever inom fritidshemmet och utgår ifrån hur fritidshemslärarna jag intervjuat upplever konflikterna på skolan, samt vilka tillvägagångssätt de arbetar med vid konfliktfyllda situationer. Studien har en fenomenologisk ansats och jag har använt en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. I uppsatsen framhålls även pedagogens maktutövning i konflikter mellan elever, och tar där avstamp ur Focaults teori om disciplinär makt. Då det inte finns så mycket forskning om konflikter i fritidshemmet så handlar den forskning som jag redovisat om konflikthantering inom skolan i stort. Tidigare forskare inom detta område är av den meningen att det inte finns någon metod som passar att använda i all konfliktlösning, utan mycket ligger i att pedagogen ska vara kreativ i konflikthanteringen. Vidare framhåller forskare att maktutövning kan vara positiv, så kallad vänlig maktutövning. Vänlig maktutövning kan, om den används på rätt sätt, vara både positiv och produktiv. När det kommer till var konflikter oftast sker, belyser tidigare forskare att konflikter oftast sker i skolans allmänna utrymmen, och inte inne i klassrummen där pedagogen har kontroll över situationen. Resultaten som jag har kommit fram till i min studie, delades in i fem teman. Det visade sig att det de intervjuade pedagogerna sade i stort sammanföll med tidigare forskning. Konflikter i fritidshemmet sker oftast i allmänna utrymmen där pedagoger har dålig uppsyn eller ingen uppsyn alls över situationen. Eleverna tillåter pedagogen att komma in och avbryta en konflikt mellan elever. Detta talar för att eleven accepterar ett hierarkiskt maktförhållande där eleverna underställer sig pedagogernas makt, och används i detta som en positiv maktutövning för att få slut på konflikten. Ett resultat i min studie och som jag inte sett diskuteras tidigare men som samtliga intervjuade var tog upp handlar om pedagogens användning av rösten som ytterligare ett maktmedel, och att det inte är någonting positivt att som pedagog höja rösten när man ska lösa en konflikt mellan eleverSlutligen diskuterar jag i studien att det inte finns någon enhetlig strategi att ta till för att lösa konflikter mellan elever i fritidshemmet, mycket handlar om pedagogens erfarenhet och tidigare kunskap inom området samt att arbeta förebyggande genom att redan börja i tidig ålder för eleverna.

The purpose of the study is to elucidate how students use image creation at the youth leisure centre. We also want to highlight the the differences that exist between the students' image creation from a gender perspective as well as how the students interact with each other during the image creation. We have chosen to use a qualitative approach when we use observations as a method for the data collection. In the study, we have used socio-cultural and gender perspectives. The result shows that tools and materials are very central to the creation of the image. The result also show that during the image creation, social interaction appears between the students through communication and the choice of classmate is based on gender. Furthermore, the results show that the students most often use image creation based on their own interests, which then leads to the students' image creation being gender-typical. This usually depends on whether the image acitivity is free or teacher controlled. / Syftet med studien är att belysa hur eleverna använder bildskapande i fritidshemmet. Vi vill även belysa hur eleverna samspelar och interagerar med varandra under bildskapandet ur ett genusperspektiv samt skillnader som finns mellan elevernas bildskapande ur ett genusperspektiv. Vi har valt att använda oss utav en kvalitativ ansats då vi använder observationer som metod för insamling av data. I studien har vi använt oss utav sociokulturella perspektiv samt genusperspektiv. Resultatet visar att redskap och material är väldigt centrala för bildskapandet att ske. Resultatet visar även att under bildskapandet sker sociala samspel mellan eleverna genom kommunikation samt val av kamrat baserat på kön. Vidare visar resultaten att eleverna oftast använder bildskapande utifrån egna intressen som sedan leder till att elevernas bildskapande är könstypiska. Detta beror oftast på ifall bildaktiviteten är fri eller lärarstyrd.

Syftet med denna studie var att undersöka hur samverkan kan se ut mellan klasslärare samt fritidslärare. Vi hade som önskan att belysa de olika lärarkategoriers uppfattning kring samverkan dem emellan. Studien har genomförts med en kvalitativ metod, datainsamlingen bestod av semistrukturerade intervjuer och utgick från ett bekvämlighetsurval. Studieobjekten var tre klasslärare och fem fritidslärare, från två olika kommuner. Resultatet visade att samtliga lärare uppfattade samverkan på ett liknande sätt. Vikten av tid till gemensam planering, där de kan diskutera och strukturera samarbetets upplägg var något som framkom i studien. Samtliga har en relativt positiv inställning till samverkan med sina kollegor, de upplever även att de tar vara på varandras kunskaper och kompetenser. Samtliga lärare har uppfattningen om att hela skolan är deras arbetslag. Skolans struktur där möten ligger på eftermiddagar när fritidsverksamheten är igång var något som lyftes fram. Fritidslärarna upplever sig ha en resursroll när de befinner sig i klassrummet, detta uppfattas dock inte som något negativt. Vi kan konstatera genom vår studie att samverkan fungerar bättre än vad vi trodde, dock finns det förutsättningar att utveckla samverkan till det bättre.

Syftet med denna studie var att undersöka skillnader i tolkningar när det kommer till samverkan mellan olika lärarkategorier i grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet. Vårt mål var att synliggöra skillnader i uppfattning om begreppet samverkan mellan de olika lärarkategorierna. Genomförandet av vår studie utgick från en kvalitativ metod, där datainsamlingen bestod av semistrukturerade intervjuer. Vi använde oss av ett bekvämlighetsurval och snöbollsurval då vi kontaktade lärare som vi kände, som sedan ledde till kontakt med andra lärare. Studieobjekten i vår studie bestod av tre fritidslärare, tre förskoleklasslärare och två klasslärare. Resultatet visar att en engagerad rektor var en viktig pusselbit i ett fungerande samverkansarbete, samt att det fanns skillnader i tolkningar mellan fritidslärare och klasslärare i hur begreppet samverkan tolkas i verksamheten. Önskan om gemensam planeringstid var något som framkom som en viktig pusselbit för samtliga respondenter i relation till samverkan. Resultatet tyder på att förskoleklasslärare och klasslärare upplever samverkan med fritidslärare som positivt och ser det som en tillgång, medan fritidsläraren kan uppleva samverkansarbetet komplicerat när de arbetar mot en klass, då arbetsuppgifterna kan vara diffusa eller varierande. Slutsatsen som kan dras från studien går att koppla till grunderna för samverkan som litteraturen anger. En positiv dialog där alla inblandade parter får komma till tals samt att de ser varandra som en tillgång i deras arbete i verksamheten.