Syftet med studien har varit att undersöka pedagogers uppfattningar gällande inkludering av elever i behov av särskilt stöd. Det är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra verksamma pedagoger där alla har en anknytning till inkluderingsprocessen. Två fritidslärare, en speciallärare och en resurspersonal blev valda att delta utifrån deras yrkesroll för att skapa en variation av uppfattningar. Analysarbetet av datainsamlingen skedde genom att mönster upptäcktes i informanternas utsagor och kategorierna Förutsättningar för inkludering, Olikheter är möjligheter, Stödinsatser för inlärningen, Arbetet med sociala problem och Orsaker till exkludering skapades. Diskussionsdelen presenterar analysmaterialet i förhållande till tidigare litteratur och forskning och redovisas under kategorierna Pedagogens inställning, Sociala problem, Speciallärarens roll, Resurser och Acceptans och medvetenhet. Studiens resultat visar att en positiv inställning till att elever i behov av särskilt stöd inkluderas i den ordinarie verksamheten är en förutsättning för att arbetet ska ske. Resultatet visar även att stödinsatser enbart sätts in vid inlärningssvårigheter. Stödinsatser för att utveckla socialkompetens tillämpas inte och det uppfattas av pedagogerna vara en svaghet inom skolan, då sociala problem uppfattas påverka inlärningen. / <p>Godkännandedatum: 2015-06-04</p>

I fritidshemmet och skola så möter pedagoger en hel del svårigheter med att integrera nyanlända elever, syftet med denna studie är att undersöka hur mottagandet av nyanlända elever kan se ut i skola och fritidsverksamheten. För att få en bättre inblick i hur mottagande av nyanlända elever kan se ut så har skolpsykolog, pedagoger och lärare ställt upp på intervjuer, dessa intervjuer spelas in på band och transkriberas på papper.  Vi kan tydligt se att läroplanens samt styrdokumentens krav inte tillgodoses för alla nyanlända elever. Pedagoger och lärare finner stora svårigheter i att finna vägar till att integrera nyanlända elever i skolan och på fritids. Stort ansvar har visat sig ligga på ansvariga skolas rektorer som ska fatta beslut om hur mottagandet ska ske, mottagandet innebär för vissa skolor tillfälliga lösningar medan andra skolor tillgodoser nyanlända elever med steg för steg process för att integrera nyanlända elever på skola och fritidsverksamheten. Kvaliteten i undervisningen brister när extra anpassning och tydlig röd tråd saknas

Syftet med denna studie var att undersöka hur samverkan kan se ut mellan klasslärare samt fritidslärare. Vi hade som önskan att belysa de olika lärarkategoriers uppfattning kring samverkan dem emellan. Studien har genomförts med en kvalitativ metod, datainsamlingen bestod av semistrukturerade intervjuer och utgick från ett bekvämlighetsurval. Studieobjekten var tre klasslärare och fem fritidslärare, från två olika kommuner. Resultatet visade att samtliga lärare uppfattade samverkan på ett liknande sätt. Vikten av tid till gemensam planering, där de kan diskutera och strukturera samarbetets upplägg var något som framkom i studien. Samtliga har en relativt positiv inställning till samverkan med sina kollegor, de upplever även att de tar vara på varandras kunskaper och kompetenser. Samtliga lärare har uppfattningen om att hela skolan är deras arbetslag. Skolans struktur där möten ligger på eftermiddagar när fritidsverksamheten är igång var något som lyftes fram. Fritidslärarna upplever sig ha en resursroll när de befinner sig i klassrummet, detta uppfattas dock inte som något negativt. Vi kan konstatera genom vår studie att samverkan fungerar bättre än vad vi trodde, dock finns det förutsättningar att utveckla samverkan till det bättre.