BAKGRUND: Skapande aktiviteter sker dagligen i förskolans verksamhet. Särskilt i dennatid då många förskolor väljer att satsa på en öppen skapande miljö där barnen tillåts skapa närhelst deras lust faller på. Redan från förskolans uppkomst på 1800-talet har vikten av barnsskapande påpekats. Vare sig skapandet sker i form av barns egna initiativ eller i aktiviteterledda av pedagoger är barnens inspiration beroende av hur pedagoger utformar verksamheten.SYFTE: Syftet med denna uppsats är att se hur pedagoger till synes och genom berättandenkan ses inspirera barn till kreativitet i skapande bildaktiviteter.METOD: För att uppfylla studiens syfte har empiri samlats in genom observationer ochintervjuer med pedagoger inom i förskolors verksamhet. Uppsatsens teoretiska kapitel valdesmed samspel som utgångspunkt. Det sociokulturella perspektivet, med utgång från RogerSäljö, behandlar interaktion med människor som grundläggande för människans kunskaperoch färdigheter.RESULTAT: Analys utefter empiri visar på ett flertal olika komponenter i pedagogensarbetssätt som tillsammans bildar ett enhetligt förhållningssätt. Under analysens gång återkomvi hela tiden till samma sak i dessa komponenter, vilket var relationen mellan pedagog ochbarn. Varje komponent är beroende av vilken relation som finns mellan pedagog och barn.Om denna relation kan gynna pedagogens arbete att ge barnen inspiration i skapandeaktiviteter kan läsas om i denna studie. / Uppsatsnivå: C

The purpose of the study is to elucidate how students use image creation at the youth leisure centre. We also want to highlight the the differences that exist between the students' image creation from a gender perspective as well as how the students interact with each other during the image creation. We have chosen to use a qualitative approach when we use observations as a method for the data collection. In the study, we have used socio-cultural and gender perspectives. The result shows that tools and materials are very central to the creation of the image. The result also show that during the image creation, social interaction appears between the students through communication and the choice of classmate is based on gender. Furthermore, the results show that the students most often use image creation based on their own interests, which then leads to the students' image creation being gender-typical. This usually depends on whether the image acitivity is free or teacher controlled. / Syftet med studien är att belysa hur eleverna använder bildskapande i fritidshemmet. Vi vill även belysa hur eleverna samspelar och interagerar med varandra under bildskapandet ur ett genusperspektiv samt skillnader som finns mellan elevernas bildskapande ur ett genusperspektiv. Vi har valt att använda oss utav en kvalitativ ansats då vi använder observationer som metod för insamling av data. I studien har vi använt oss utav sociokulturella perspektiv samt genusperspektiv. Resultatet visar att redskap och material är väldigt centrala för bildskapandet att ske. Resultatet visar även att under bildskapandet sker sociala samspel mellan eleverna genom kommunikation samt val av kamrat baserat på kön. Vidare visar resultaten att eleverna oftast använder bildskapande utifrån egna intressen som sedan leder till att elevernas bildskapande är könstypiska. Detta beror oftast på ifall bildaktiviteten är fri eller lärarstyrd.

Forskning visar att bildskapande kan användas på många olika sätt. I fritidshemmet är det vanligt att man utgår ifrån läroplanen när man planerar aktiviteter som rör bild. Även elevers intressen och behov ligger till grund för hur man arbetar. Utifrån de syften pedagoger har med en bildaktivitet formas aktiviteten. Med hjälp av denna studie ville vi få en djupare förståelse för varför fritidslärare arbetar med bild. Ämnet har undersökts genom intervjuer med fem lärare i fritidshem. Resultatet visar att bildaktiviteter i fritidshemmet kan användas för att ge elever utvecklad förståelse för människors olika förutsättningar och att elevernas intresse ofta ligger till grund för vilka aktiviteter som genomförs. Även pedagogens utbildning i och intresse av bild påverkar arbetet.