Nosocomial infections are acquired in health care settings and they can lead to catastrophic health care consequences for patients. These infections can also pose significant financial burdens on society and health care systems. Educating nurses on hand hygiene is essential to reducing infection rates. The research question for the study examined the effectiveness of hand hygiene among nurses in reduction of nosocomial infections and how can health care organizations develop educational strategies to reduce nosocomial infections to improve public confidence in health care systems. The purpose of this study was to educate nurses on how to reduce the incidence of nosocomial infections. The evidence-based practice model for this project was Florence Nightingale's environmental theory. The health belief model was used to identify the reasons for health care culture and how they inspire change. In this study, 2 licensed practical nurses and 2 registered nurses were educated on how to reduce nosocomial infections in acute care settings. Participants then completed a questionnaire to assess their knowledge of hand hygiene as a means of reducing nosocomial infections when caring for patients. All participants agreed that hand hygiene; reduces the risk of contracting a nosocomial infection, suggesting that the incidence of nosocomial infections within acute care settings maybe reduced through this education. This project has potential positive social change by educating first and second year nursing students on the importance of hand hygiene in reduction of nosocomial infections and preventing patients from sustaining further injuries while admitted in acute care settings.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är ett problem inom hälso- och sjukvården som får stora konsekvenser för patienten men även för personal inom hälso- och sjukvården och samhället genom ekonomiska konsekvenser. Syftet: Syftet med den här studien var att undersöka hur handhygien kan förbättras för att reducera antalet vårdrelaterade infektioner. Metod: Metoden som använts till arbetet är allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Tio vetenskapliga artiklar som framkom under studien har använts i resultatet. Resultat: Resultatet som framkom av den här studien har delats upp i tre teman: Kombination av åtgärder, Påminnelse om handhygien och Utbildning i korrekt handhygien. Utbildning inom handhygien och att påminna personal om basala hygienrutiner samt att vara uppmärksam på riskmoment har visat sig vara effektiva åtgärder för att minska antalet vårdrelaterade infektioner inom hälso- och sjukvården. Konklusion: Det behövs mer utbildning av vårdpersonal och kontinuerliga påminnelser för att det ska få en varaktig effekt samt en större uppmärksamhet på konsekvenserna av vårdrelaterade infektioner. / Background: Cross infections are a problem in the healthcare with major consequences not only for the patient but also for the healthcare staff and society thru financial consequences. Aim: The aim of this study was to investigate how improved hand hygiene can reduce the number of cross infections. Method: The method used in this study was a general literature study with inductive approach. Ten scientific articles that have been found during this study have been used in the result. Result: The result that was found in this study has been divided into three themes: Combination of actions, Reminder of hand hygiene and Education in correct hand hygiene. Education in hand hygiene and reminding staff of basic hygiene routines as well as being aware of risk factors have proven to be effective measures to reduce the number of cross infections in health care. Conclusion: However, more training is needed for healthcare professionals and continuous reminders to have lasting effect and greater attention to the consequences of cross infections.

Bakgrund Basala hygienrutiner inklusive handhygien är den mest fundamentala åtgärd för att förhindra smittspridning. WHO har tagit fram riktlinjer för sjukvårdspersonal när och hur handhygien ska utföras. Indirekt kontaktsmitta är den vanligaste smittvägen förmikroorganismer inom sjukhus där främsta mellanled är sjukvårdspersonalens händer. Tidigare forskning har visat att sjuksköterskor brister i följsamhet till handhygien. Vårdrelaterade infektioner och multiresistenta mikroorganismer kan leda till lidande förindividen. I sjuksköterskans ansvarsområde ingår att lindra lidande och främja hälsa. Syfte Syftet var att beskriva vad som påverkar sjuksköterskors följsamhet vad gäller handhygien inom sjukhus. Metod Studien genomfördes med designen icke-systematisk litteraturöversikt. Genom sökningar med specifika söktermer i databaserna CINAHL complete och PubMed identifierades 15 vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolakvalitetsgranskningsmall. Genom integrerad dataanalys sammanställdes resultatet i identifierade kategorier. Resultat De fyra identifierade huvudkategorierna i resultatet var Individuella barriärer och motivationer, Barriärer och motivationer på avdelningen, Tillgänglighet av handhygienmaterial och När och vart sjuksköterskan arbetar samt försvårande tillfällen. Dessa huvudkategorier bestod av åtta subkategorier. Identifierade faktorer som påverkadesjuksköterskors följsamhet till handhygien var bland annat arbetsbelastning, stöd frånchefer, motivation att skydda patienten samt hudirritation, torrhet och skador på händerna. Slutsats Resultatet visade på både organisatoriska och individuella faktorer som påverkadesjuksköterskors följsamhet till handhygien. Litteraturöversiktens syfte besvarades genom fyra övergripande huvudkategorier i resultatet vilka alla påverkade sjuksköterskors följsamhet till handhygien. I somliga kategorier framkom barriärer vilket hade negativinverkan på följsamhet, och i andra kategorier motivationer som påverkade följsamheten positivt. Handhygien är grundläggande för sjuksköterskor och resultatet kan bidra tillförbättringsarbete på organisatorisk och individuell nivå. / Background Basic hygiene routines, including hand hygiene, is the most fundamental measure in transmission prevention. The WHO has developed guidelines for when and how healthcare workers should perform hand hygiene. The most common pathway of transmission in hospitals is indirect contact transmission, where healthcare professionals' hands are the foremost intermediaries. Previous research show nurses lack of compliance for handhygiene. Healthcare associated infections and multiresistant microorganisms can lead to suffering for the individual. Ease of suffering and promoting health is the nurse’s responsibility. Aim The aim was to describe what affects nurse's adherence to hand hygiene in hospital settings. Method The method for this study was non-systematic literature review. Through searches with specific keywords in the databases CINAHL complete and PubMed, 15 scientific articles were identified through inclusion- and exclusion criterions. The quality of identified articles was assessed with Sophiahemmet Högskolas quality review template. The result was compiled in identified categories through integrative data analysis. Results The results of this literature review were presented with four main categories: Individual barriers and motivations, Barriers and motivations on the ward, Availability of handhygiene materials lastly When and where the nurse works and aggravating situations. These main categories were based on eight subcategories. The identified factors that affected nurse’s compliance to hand hygiene included workload, support from manager, motivation to protect patients, skin irritation, dryness and sore hands. Conclusions The result showed that both organizational and individual factors affected nurses handhygiene compliance. The purpose of this literature review was answered through four categorizes, all affected nurses hand hygiene compliance. In some categories, barriers that effected the compliance negatively were found. In other categories motivations with positive impact were identified. Hand hygiene is fundamental for nurses and the result can contribute to improvement work on both an organisational and individual level.

No description available.

Bakgrund Vårdrelaterade infektioner [VRI] är den vanligaste vårdskadan både globalt, i Europa liksom i Sverige. I Sverige får cirka 65 000 patienter årligen en VRI där närmare hälften av dessa beräknas kunna undvikas. De vanligaste typerna av VRI är luftvägsinfektioner, urinvägsinfektioner, infektioner i blodbanan och gastrointestinala infektioner. Vårdrelaterade infektioner är ett utbrett problem som utgör ett hot mot patientsäkerheten genom att orsaka onödigt lidande, förlängda vårdtider, medför stora kostnader för samhället samt utgör en risk för antibiotikaresistens. Följsamhet av basala hygienrutiner för hälso- och sjukvårdspersonal är den främsta åtgärden för att förebygga VRI. Säker vård och evidensbaserad vård är två av sjuksköterskornas sex kärnkompetenser. Tidigare forskning visar på brister gällande följsamhet av vårdhygien Syfte Syftet var att beskriva faktorer som har betydelse för sjuksköterskors följsamhet till vårdhygien i förebyggandet av vårdrelaterade infektioner. Metod Denna litteraturöversikt har en icke systematisk design. Utifrån litteraturöversiktens bärande begrepp gjordes sökningar i databaserna CINAHL och PubMed som resulterade i 15 vetenskapliga originalartiklar vars kvalitet säkrades utifrån Sophiahemmet Högskola granskningsmall. Datainsamlingen integrerades genom en integrerad dataanalys och kategoriserades därefter. Resultat De två identifierade huvudkategorierna i resultatet var Individens betydelse för följsamhet samt Arbetsplatsens betydelse för följsamhet. Resultatet visade att individuell riskbedömning, att bli observerad och att rationalisera, kunskap och erfarenhet, tidspress och arbetsbelastning, lokal och material samt arbetskultur hade betydelse för sjuksköterskors följsamhet till vårdhygien. Slutsats Individuella och organisatoriska faktorer har betydelse för sjuksköterskors följsamhet till vårdhygien. Tidspress, hög arbetsbelastning och otillgängligt material sågs bidra till bristande följsamhet. Individuell riskbedömning som ersatte vårdhygieniska riktlinjer liksom rationalisering av felaktiga beslut sågs ha betydelse för följsamhet av vårdhygien bland sjuksköterskor. Basala hygienrutiner är för hälso- och sjukvårdspersonal den främsta åtgärden för att förebygga vårdrelaterade infektioner. / Background  Cross infections are the most common health care injury globally, in Europe and in Sweden. Every year almost 65 000 patients suffer from a cross infection where almost 50 percent could have been avoided. Respiratory tract infections, urinary tract infections, bloodstream infections and gastrointestinal infections are the most common types of cross infections. Cross infections are a widespread threat against patient safety and causes unnecessary suffering, prolonged health care, high costs and causes risk for antibiotic resistance. Compliance to hygiene routines among healthcare professionals is the main measure to prevent cross infections. Providing safe and evidence-based care are two important aspects of nursing care. Research shows a lack of compliance with hygiene routines. Aim  The aim was to describe factors of importance for nurses’ compliance with hygiene routines in prevention of cross infections. Method This literature review had a non-systematic design. Based on the identified keywords searches were made through the databases CINAHL and PubMed which resulted in 15 scientific articles. The quality of the articles was ensured according to Sophiahemmet Högskola quality review template. The result was analysed and categorized through an integrative data analysis. Results The two main categories identified were Compliance from an individual aspect and Compliance from an organizational aspect. The results showed that individual risk assessment, to be observed and to rationalize, knowledge and experience, time pressure and workload, infrastructure, and personal protective equipment as well as work culture influenced nurses' compliance with hygiene routines. Conclusions Individual and organizational factors influence nurses' compliance with hygiene routines. Time pressure, high workload and unavailable personal protective equipment were seen as main contributors regarding non-compliance. Individual risk assessment replacing hygiene guidelines as well as rationalization of non-compliance were seen to influence the compliance with hygiene routines among nurses. Standard precautions are the primary measure to prevent cross infections.