Bakgrund: Varje år orsakar vårdrelaterade infektioner patienterna och deras anhöriga ett lidande, vilket dessutom kostar samhället miljontals kronor på grund av förlängda vårdtider. Detta kan i stor utsträckning förhindras om handhygienen sköts på rätt sätt. Dock har det kommit till känna att riktlinjer kring handhygien inte följs, trots att det idag finns tydliga föreskrifter och lokala riktlinjer på varje sjukhus. Man är skyldig att följa dessa riktlinjer som sjuksköterska. Syfte: Syftet är att beskriva orsaker till varför sjuksköterskor inte följer riktlinjer gällande handhygien. Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg (2006) gjordes med nio vetenskapliga artiklar som analyserades och kategoriserades efter funnet innehåll. Resultat: Följande kategorier utformades i de funna resultaten; tidsbrist i relation till arbetsbörda, okunskap samt personalens inverkan på handhygien. Diskussion: De olika aspekterna som framkom i resultatet diskuterades och reflekterades över med hjälp av kopplingar till Nightingales teorier om omvårdnad och dess betydelse för patientens säkerhet. Anmärkningsvärt nog följer inte sjuksköterskorna handhygienrutinerna, det har framkommit tydligt och även mellan raderna att man främst skyddar sig själv och inte tänker på patienten och smittspridningen i första hand. Detta framkommer genom den okunskap de visar gentemot gällande riktlinjer trots många års erfarenhet inom vården.

Syftet med litteraturstudien var att finna vilka faktorer som påverkar sjukvårdspersonal att inte tvätta sina händer samt vilka åtgärder som kan göras för att basal handhygien lättare skall efterlevas. Studien skulle även beskriva vilka vårdrelaterade infektioner som kan förekomma när handhygien inte utförs adekvat. En systematisk litteraturstudie med artiklar från stora delar av världen genomfördes. Totalt användes 19 artiklar i resultatet varav 3 artiklar även i introduktionen. Artiklarna söktes via databaserna ELIN@dalarna, Blackwell Synergy, PubMed och CINAHL, och var publicerade mellan 1995 – 2006 och skrivna på svenska eller engelska. Resultatet visade att en av orsakerna till bristande följsamhet var att sjukvårdspersonalen ansåg att det var för tidskrävande att följa fastställda handhygienrutiner. Resultatet visade vidare att attityder, kunskap och vilja samt ålder och antal verksamma år i yrket hade betydelse för följsamheten. Tidigare allergi då sjuksköterskorna lättare fick eksem på sina händer vid handhygien och handspritens och tvättfatens placering hade också betydelse. Läkare hade generellt lägre följsamhet än sjuksköterskor. Stafylococcus Aureus, Rotavirus och Hepatit A virus hade bäst överlevnad i vårdmiljö men de sjukhusrelaterade infektionerna skilde sig något åt beroende på i vilket land studierna gjorts.

Bakgrund: Vikten av hygienrutiner upptäcktes redan på 1800-talet.Vårdrelaterade infektioner är än idag ett stort problem. Syfte: Att belysa vilkafaktorer som påverkar följsamheten av basala hygienrutiner bland hälso- ochsjukvårdspersonal. Metod: Litteraturöversikten baserades på 15 kvalitativa ochkvantitativa vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen gjordes i databasernaPubMed och Cinahl. De utvalda artiklarna analyserades med hjälp av manifestinnehållsanalys. Resultat: Det visade sig att hälso- och sjukvårdspersonalinte alltid följde riktlinjerna för hygienrutiner. Det framkom att stress, brist påkunskap, tillgång till hygienprodukter var några av faktorerna som påverkadeföljsamheten. För att öka följsamheten användes olika typer av utbildning ochfeedback. Diskussion: Vad är det som gör att det är svårt att följa de basalahygienrutinerna? Är det så att sjukvårdspersonal faktiskt tror att de följer rutinerpå ett korrekt sätt och därför inte ändrar sitt beteende? Slutsats: Information,praktiska övningar samt feedback behövde införas kontinuerligt för att uppnå godeffekt.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att ge en översikt över följsamheten till handhygienrutiner bland vårdpersonal och vilka förbättringsmöjligheter som finns. Frågeställningarna inkluderade i vilken utsträckning hygienrutinerna följs, vilka orsaker som finns till otillräcklig följsamhet och vilka möjligheter det finns till förbättring. Metod: En litteraturstudie som sammanställer kvantitativa vetenskapliga forskningar. Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner ses som ett stort problem inom dagens sjukvård. Dessa kan förlänga vårdtiden eller sjukskrivningen, orsaka lidande, fortsatt ohälsa eller invaliditet. För att förebygga dessa ska noggranna hygienrutiner följas. Det kan därför vara av stor vikt att känna till följsamheten av hygienrutinerna och faktorerna som kan påverka denna. Resultat: Resultaten är uppdelat i tre kategorier där fynden redovisas. Faktorer som påverkar följsamheten av hygienrutiner är: stress, tidsbrist, brist på kompetens, utbildning och arbetsmaterial, men även handdesinfektionsmedels lokalisation och tillgång. Utbildningen om handhygien anses vara väldigt viktigt för följsamheten. Otillräcklig tillämpning av handhygien inom vården finns. Konklusion: Litteraturstudien visar stora brister i följsamheten inom sjukvården. Det finns ett flertal faktorer som påverkar följsamheten negativt. Det krävs fortfarande mycket arbete med sjukvårdspersonalen för att förbättra handhygienen. / Aim. The aim of this study was to provide an overview of compliance with hand hygiene and if there is a chance of improvement. The issues included the extent to which hygiene practices are followed, which are the reasons for non-compliance and if there are possibilities for improvement. Method. A literature review that compiles quantitative scientific research. Background. Healthcare-associated infections are a major problem in healthcare. These can prolong hospitalization, cause suffering, continuing ill health or disability. To prevent them, hand hygiene should be followed. It can therefore be of great importance to know the compliance of hygiene procedures and factors that can affect it. Results. The results are divided into three categories in which the findings are reported. Factors affecting compliance of hygiene are: stress, lack of time, lack of skills, education and work materials. Education about hand hygiene is considered to be very important for compliance. There is an insufficient enforcement of hand hygiene in health care.Conclusion. The review shows major deficiencies in hand hygiene compliance in healthcare. There are several factors that affect compliance adversely. It still requires a lot of work with the health care staff to improve hand hygiene.

MRSA infektioner på uppåtstigande trend i Sverige och klassas som en allmänfarlig sjukdom. Syftet med litteraturstudien är att belysa de åtgärder som kan vara av betydelse beträffande adekvat handhygien för att minska spridning av MRSA infektioner. Arbetet är utfört som en litteraturstudie efter Goodmans sju steg i Willman et al (2006). Tio artiklar kvalitetsgranskades enligt en modifierad mall av Carlsson, S. & Eiman, M (2003). Alkoholens, handskarnas och informationens betydelse är det som beskrivs i denna studie som åtgärder för adekvat handhygien. Slutsatsen av resultatet är att upprepade informationstillfällen skulle vara den mest effektiva åtgärden för säker omvårdnad vid MRSA. / MRSA infections of the rising trend in Sweden and is classified as a dangerous disease. The purpose of literature review is to illustrate the measures that may be relevant in respect of adequate hand hygiene to reduce the spread of MRSA infections. The work is done as a literature review of Goodmans seven steps in Willman et al (2006). Ten articles quality examined under a modified model of Carlsson, S. & Eiman, M (2003). Alcohol, gloves and information is described in this study as measures of adequate hand hygiene. The conclusion of the result is that repeated briefings would be the most effective measure for the safe care at MRSA.

No description available.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är ett problem som tar upp resurser och vårdplatser. Ett av huvudproblemen är brister i handhygienen. Handhygienen ska utföras korrekt för att bedriva en god och säker vård. Det sistnämnda är en kärnkompetens hos den utbildade sjuksköterskor. Händerna utgör en smittväg mellan vårdpersonal och patienter. För att förhindra detta används skyddsutrustning men även handtvätt och handdesinfektion. Trots kunskap om handhygienens betydelse ses bristande tillämpning bland vårdpersonal.Syfte: Syftet är att identifiera faktorer som kan associeras med följsamheten till handhygien hos vårdpersonal inom somatisk slutenvård.Metod: I detta arbete har en litteraturstudie gjorts. Metoden som valts för att svara på syftet  är en kvantitativ metod. Observationsstudier (7) samt kombinerad observation och enkätstudier (3). Databaserna som användes var PubMed och Cinahl för att få fram relevanta artiklar.Resultat: Tio artiklar har sammanställts för att besvara syftet. Resultatet visade att handtvätt görs för sällan och ersätts med desinfektionsmedel. Arbetsbelastning och utbrändhet leder till sämre följsamhet till handhygien. Att handhygien spelar roll beroende av vilket typ av moment som ska genomföras. Följsamheten till handhygien var sämre innan kontakt med patientkontakt än efter. Slutsats: Dålig handhygien har setts på grund av olika faktorer, detta minskar patientsäkerheten genom risken för eventuell vårdrelaterade infektioner (VRI). Genom god handhygien minskar risken för smittbara ämnen vilket främjar både samhället och patienten. / Background: Healthcare related infections are a big problem in our society. This takes up unnecessary resources and hospital beds. One of the main problems is deficiencies in hand hygiene. Hand hygiene has to be performed correctly to provide good and safe care. Safe care is one of the nurses core competencies. Our hands transmit bacteria and viruses infections between the patient and healthcare professionals. To prevent this use protective equipment but also hand washing and hand disinfection. Aim: the purpose is to identify factors that can be associated with compliance with hand hygiene among care staff in somatic inpatient care.Method: In this work a literature study has been used. Observation studies (7) but also combined observation and questionnaire studies (3) was applied. Cinahl and PubMed were used as databases.Result: A total of ten articles were included in the result. The result showed that handwashing is not done as often as it should, and getting replaced with hand disinfection, workload and burnout leads to less compliance with hand hygiene. Hand hygiene plays a role depending on the type of procedures that are going to be performed. Adherens to hand hygiene were worse before patient contact than after. Conclusion: Poor hand hygiene has been due to various factors. This reduces patient safety through the risk of possible healthcare related infections (HRI). Good hand hygiene reduces the risk of infectious substances, which promotes both society and the patient.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka sjuksköterskans preventiva åtgärder för kateterrelaterad urinvägsinfektion. Studien baseras på Goodmans sju steg för systematisk litteraturstudie. Totalt tio vetenskapliga artiklar med varierande kvalitet inkluderades. Artiklarnas söktes fram i databaserna Cinahl och PubMed och kvalitetsgranskades utifrån ett modifierat granskningsprotokoll. Resultatet visar på en minskning av incidensen av kateterrelaterad urinvägs¬infektion vid utförandet av preventiva åtgärder så som; handtvätt och korrekt fästning av kateterslangen, användning av intermittent och silverbelagd kateter, påminnelseprocedurer om onödiga katetrar och kontroll av kateterdurationen. En mer heltäckande studie angående dessa åtgärder behövs för att dess evidensgrad ska kunna fastställas. / The aim of this literature review was to investigate the nurse preventive measures for catheterrelated urinary tract infection. The study is based on Goodman's seven steps for a systematic literature review. A total of ten scientific articles with varying quality were included. The articles were found in the databases Cinahl and PubMed. The quality of the articles was determined by using a modified quality protocol. The result shows a reduction in the incidence of catheter-related urinary tract infection in carrying out preventive measures such as; handwash and proper fixation of catheter tubing, the use of intermittent and silver-coated catheter, a reminder procedure of unnecessary use of catheters and control of the duration of the catheterization. A more comprehensive study on these measures is needed to be able to determine their degree of evidence.

Period poverty is a problem mainly found in places characterized by poverty. The lack of means for women and girls to properly handle their menstruation is the essence of the problem. With a lack of both quantity and quality regarding water often being an issue in such places, the hygiene is a constant challenge. Two different kinds of sanitary products are used globally, disposable and reusable. The reusable ones are often being made of cotton or other absorbent materials. Regardless the material, reusable products need cleaning between the times of use, which could be a challenge when water is not always accessible. To have a reusable sanitary pad that efficiently can be cleaned with low amounts of resources is important, especially in impoverished places. Spacerpad is a reusable sanitary pad and a part of a project at the University of Borås. The aim for the project is to reduce period poverty and to educate women and girls in menstrual hygiene management. The pad is made of polyester which does not absorb blood or water, instead the pad merely contains the fluids. This thesis was conducted as a field study in Nairobi, Kenya. The study aimed to simulate a menstruation, in order to analyze the microbial activity in two different reusable sanitary pads, during as well as after menstruation. With the influences from interviews and resources found in Kibera (a slum in Nairobi) a simulation of five days was executed, with nutrient solution instead of menstrual blood. The Spacerpad and a cotton pad were exposed to the same procedures and the effects of washing and drying were studied. The microbial activity was measured with the help of dipslides, a growth medium. The results of this study show that both Spacerpad and the cotton pad could be carriers of heavy growth of bacteria. Increasing microbial activity throughout the simulation as the days went by, ended with a dividing result after a soap wash as the final washing procedure. The pad made of cotton still carried above slight growth, compared to Spacerpad that showed almost no activity after the final cleanse. Even though the microbial activity reached high levels during the simulation, the fact that the Spacerpad can be cleaned with limited resources could be reason enough to consider the Spacerpad as a sufficiently sanitary product in an impoverished place like Kibera. / Mensfattigdom är något som vanligtvis återfinns på platser präglade av fattigdom. Bristen på medel för kvinnor och flickor att kunna hantera sin menstruation är kärnan av problemet. Med en brist i kvantitet och kvalitet på vatten som ett vanligt problem på sådana platser är det en konstant utmaning att upprätthålla sin hygien. Menstruationsskydd delas in i två olika typer, engångs- och återanvändningsbara produkter. De återanvändningsbara produkterna består ofta av bomull eller andra absorberande material. Oavsett material måste produkterna rengöras mellan användningarna, vilket kan vara en utmaning på platser där vatten inte alltid är tillgängligt. Tillgång till en återanvändningsbar binda som kan rengöras med små resurser är viktigt, speciellt på platser som kännetecknas av fattigdom. Spacerpad är en återanvändningsbar binda, framtagen som del av ett projekt vid Högskolan Borås, vars syfte är att reducera mensfattigdom och samtidigt utbilda kvinnor och flickor om menstruation och hygien. Bindan är tillverkad av polyester som inte absorberar blod eller vatten, vilket gör att bindan snarare håller vätskorna på plats. Denna uppsats gjordes som en fältstudie på plats i Nairobi, Kenya och hade som mål att simulera en menstruation. Detta för att se hur den mikrobiella aktiviteten skulle kunna se ut, under och efter en menstruation. Med influenser ur intervjuer och tillgångar från Kibera (ett slumområde i Nairobi) genomfördes simulationen med näringslösning som substitut till mensblod. I simulationen studerades effekten av tvätt och tork på den mikrobiella aktiviteten. Spacerpad och en bomullsbinda genomgick samma processer där aktiviteten mättes med hjälp av dipslides, ett växtmedium. Resultaten från denna studie visar att både Spacerpad och bomullsbindan kan vara bärare av hög tillväxt av bakterier. En ökande bakteriell aktivitet genom testdagarna, slutade med ett tudelat resultat efter en tvåltvätt som sista procedur. Bindan av bomull hade lätt tillväxt, medan Spacerpad knappt visade någon tillväxt alls efter den sista rengöringen. Den mikrobiella aktiviteten hos Spacerpad nådde höga nivåer under simulationen. Trots det så gör förmågan att kunna rengöras med låg åtgång av resurser, att den kan anses vara sanitär nog för att användas på platser präglade av fattigdom, som i Kibera.

Bakgrund Inom hälso-och sjukvården är vårdrelaterade infektioner den mest förkommande typen av vårdskador. Vårdrelaterade infektioner kan leda till lidande för patienten samtidigt som det medför stora kostnader för samhället. Den basala handhygienrutinen är en grundläggande faktor för att kunna arbeta preventivt gentemot vårdrelaterade infektioner. Ämnet är viktigt att studera i syfte att förstå hur rutiner för handhygien ser ut i vården ur ett globalt perspektiv. Syfte Syftet var att belysa sjukvårdspersonalens efterlevnad av handhygienrutiner. Metod Denna studie har skrivits som en litteraturöversikt. Resultatet är baserat på tio vetenskapliga originaltitlar av både kvantitativ samt kvalitativ design som svarade på studien syfte. Sökmotorerna som användes för att hitta artiklarna var PubMed och Cinahl complete. Resultat I resultatet påvisade sjukvårdspersonalen en förhållandevis låg efterlevnad av handhygienrutiner. Personliga uppfattningar, tid, kunskap och utförande var faktorer som påverkade sjukvårdpersonalens efterlevnad. Det framkom att det fanns en stor variation av kunskap gällande handhygienrutiner. Kunskapsbristen berodde på personalens förhållningssätt samt i vilken utsträckning de fått utbildning i handhygienrutiner. En faktor som ökade sjukvårdspersonalens efterlevnad var kontinuerlig utbildning. Sammanfattning I studien framgick det att det fanns ett stort behov av att öka sjukvårdspersonalens efterlevnad av handhygienrutiner runt om i världen. Interventionen grundar sig att sjukvårdspersonalen bör följa de rekommenderade handhygienrutinerna så som handhygiens utförande, tidsåtgång samt aseptisk teknik. Regelbunden utbildning inom handhygien var en viktig faktor för efterlevnaden. Fortsättningsvis finns ett stort behov för vidareutbildning och kontinuerlig träning hos sjukvårdspersonalen. / Background In healthcare, healthcare-associated infections (HRI) are the most common type of healthcare injuries. Healthcare related infections can lead to unnecessary suffering for the patient, and it entails great costs for the society. The basic hand hygiene routine is a fundamental factor to be able to work preventively against healthcare related infections. The subject is important to study in order to understand what the routines for hand hygiene looks like in healthcare from a global perspective.  Aim The purpose was to highlight healthcare workers compliance regarding hand hygiene routines. Method This study has been written as a literature review. Based on ten original articles of both quantitative and qualitative design which answered the purpose of the study. The search engines used to find the articles were PubMed and Cinahl complete. Results Healthcare personnel showed relatively low compliance with hand hygiene routines. Attitudes, time, knowledge and hand performance were factors that had an influence on the health care workers compliance. It emerged that there was a large variation in knowledge regarding hand hygiene routines. The lack of knowledge was due to the healthcare workers approach and the extent to which they received training in hand hygiene routines. One factor that increased healthcare workers compliance was further education. Summary The study shows that there is a great need to increase healthcare personnel's compliance with hand hygiene routines around the world. The intervention is based on the fact that healthcare workers should follow the recommended hand hygiene routines such as hand hygiene washing technique, time consumption and aseptic technique. Regular training in hand hygiene proved to be an important factor for compliance.