Period poverty is a problem mainly found in places characterized by poverty. The lack of means for women and girls to properly handle their menstruation is the essence of the problem. With a lack of both quantity and quality regarding water often being an issue in such places, the hygiene is a constant challenge. Two different kinds of sanitary products are used globally, disposable and reusable. The reusable ones are often being made of cotton or other absorbent materials. Regardless the material, reusable products need cleaning between the times of use, which could be a challenge when water is not always accessible. To have a reusable sanitary pad that efficiently can be cleaned with low amounts of resources is important, especially in impoverished places. Spacerpad is a reusable sanitary pad and a part of a project at the University of Borås. The aim for the project is to reduce period poverty and to educate women and girls in menstrual hygiene management. The pad is made of polyester which does not absorb blood or water, instead the pad merely contains the fluids. This thesis was conducted as a field study in Nairobi, Kenya. The study aimed to simulate a menstruation, in order to analyze the microbial activity in two different reusable sanitary pads, during as well as after menstruation. With the influences from interviews and resources found in Kibera (a slum in Nairobi) a simulation of five days was executed, with nutrient solution instead of menstrual blood. The Spacerpad and a cotton pad were exposed to the same procedures and the effects of washing and drying were studied. The microbial activity was measured with the help of dipslides, a growth medium. The results of this study show that both Spacerpad and the cotton pad could be carriers of heavy growth of bacteria. Increasing microbial activity throughout the simulation as the days went by, ended with a dividing result after a soap wash as the final washing procedure. The pad made of cotton still carried above slight growth, compared to Spacerpad that showed almost no activity after the final cleanse. Even though the microbial activity reached high levels during the simulation, the fact that the Spacerpad can be cleaned with limited resources could be reason enough to consider the Spacerpad as a sufficiently sanitary product in an impoverished place like Kibera. / Mensfattigdom är något som vanligtvis återfinns på platser präglade av fattigdom. Bristen på medel för kvinnor och flickor att kunna hantera sin menstruation är kärnan av problemet. Med en brist i kvantitet och kvalitet på vatten som ett vanligt problem på sådana platser är det en konstant utmaning att upprätthålla sin hygien. Menstruationsskydd delas in i två olika typer, engångs- och återanvändningsbara produkter. De återanvändningsbara produkterna består ofta av bomull eller andra absorberande material. Oavsett material måste produkterna rengöras mellan användningarna, vilket kan vara en utmaning på platser där vatten inte alltid är tillgängligt. Tillgång till en återanvändningsbar binda som kan rengöras med små resurser är viktigt, speciellt på platser som kännetecknas av fattigdom. Spacerpad är en återanvändningsbar binda, framtagen som del av ett projekt vid Högskolan Borås, vars syfte är att reducera mensfattigdom och samtidigt utbilda kvinnor och flickor om menstruation och hygien. Bindan är tillverkad av polyester som inte absorberar blod eller vatten, vilket gör att bindan snarare håller vätskorna på plats. Denna uppsats gjordes som en fältstudie på plats i Nairobi, Kenya och hade som mål att simulera en menstruation. Detta för att se hur den mikrobiella aktiviteten skulle kunna se ut, under och efter en menstruation. Med influenser ur intervjuer och tillgångar från Kibera (ett slumområde i Nairobi) genomfördes simulationen med näringslösning som substitut till mensblod. I simulationen studerades effekten av tvätt och tork på den mikrobiella aktiviteten. Spacerpad och en bomullsbinda genomgick samma processer där aktiviteten mättes med hjälp av dipslides, ett växtmedium. Resultaten från denna studie visar att både Spacerpad och bomullsbindan kan vara bärare av hög tillväxt av bakterier. En ökande bakteriell aktivitet genom testdagarna, slutade med ett tudelat resultat efter en tvåltvätt som sista procedur. Bindan av bomull hade lätt tillväxt, medan Spacerpad knappt visade någon tillväxt alls efter den sista rengöringen. Den mikrobiella aktiviteten hos Spacerpad nådde höga nivåer under simulationen. Trots det så gör förmågan att kunna rengöras med låg åtgång av resurser, att den kan anses vara sanitär nog för att användas på platser präglade av fattigdom, som i Kibera.

För att öka användandet av återbrukbara sanitetsskydd under menstruation inkontinensproblematik och som trosskydd i både utvecklade- och utvecklingsländer krävs det att sanitetsskyddet förutom att uppfylla sitt syfte, även sitter på plats och känns tryggt. För att uppnå detta krävs en komfortabel fästanordning som håller skyddet på plats. För att jobba mot en mer hållbar värld genom reducering av engångsartiklar i plast och mot ett samhälle utan mensfattigdom kan återbrukbara sanitetsskydd vara ett steg i rätt riktning. Branschstandard för återbrukbara sanitetsskydd är idag en binda med en tryckknapp som fästanordning. Tidigare studier framhäver dock en viss problematik med att fästanordningen inte håller sanitetsskyddet på plats utan att skyddet åker åt sidan under användning. För att ta fram en optimal fästanordning för återbrukbara sanitetsskydd, har tre stycken nya fästanordningar tagits fram i denna studie. Dessa fästanordningar var en silikonbeläggning applicerad under skyddet, ett ruggat polyestertyg applicerad på skyddets undersida och två stycken silikonband fastsydda i underbyxans gren för sanitetsskyddet att fästas mellan. Dessa tre kom sedermera att jämföras med den redan etablerade fästanordningen med tryckknapp. Studien baserades på en kvalitativ undersökning som genomfördes av sex kvinnor mellan 25-63 år som förde logg om sina upplevelser av de fyra olika fästanordningarna. Den kvalitativa studien fördes parallellt med en kvantitativ studie i form av ett tvätt-, kraft- och friktionstest för att mäta och jämföra de olika fästanordningarnas hållbarhet i relation till tvätt och användning. Det kvalitativa testet visade på att fästanordningen med tryckknapp och fästanordningen med silikonband integrerade i underbyxa var mest komfortabla och kändes säkrast. Från de kvantitativa testerna presterade silikonbanden integrerade i underbyxa bäst och bekräftar den kvalitativa undersökningen. Däremot riktades kritik från respondenterna kring långsiktigt användande, hygien, utseende och hållbarhet mot fästanordningen med silikonband. Efter resultatanalys kan slutsatsen dras att känslan av psykisk komfort är viktig och att känslan av trygghet infinner sig när sanitetsskyddet är ordentligt fast i underbyxan. Med kritiken i beaktning samt tvättestets resultat som visade på en antydan till slitage av polyesterns kanter, kan en kombination med tryckknapp och silikonbeläggning rent hypotetiskt vara en optimal fästanordning. / In order to encourage the use of reusable sanitary pads for: incontinence problems, panty liners and menstruation in both developed and developing countries alike, a sanitary pad which feels secure and sits in place, whilst also maintaining its functionality, is required. To achieve this a convenient fastening device that holds the sanitary pad in place is necessary. This in turn, helps create a more sustainable planet by reducing single-use plastic items, whilst simultaneously reducing menstrual poverty. Today, the industry standard for reusable sanitary protection is a pad with a press stud as its fastening device. However, previous studies highlight a particular problem with this pad, in which the fastening device does not hold the sanitary protection properly in place. Instead the press stud design has been shown to consistently move to the side for the user, therefore causing discomfort. In order to develop an optimal fastening device for reusable sanitary pads, this study developed three new fasteners: a sanitary pad with a silicone coating applied underneath the pad, a sanitary pad with a coarse polyester fabric on its underside, and a pair of regular underpants with silicon bands sewn in to allow for a pocket for the sanitary pad. These three designs have been developed to compare with the already established press stud fastener. The study was based on a qualitative survey of six women between the ages of 25-63 who kept a log of their experiences testing the four different fasteners that were applied to a reusable pad. The qualitative study was carried out in parallel with a quantitative study in the form of a: washing, force and friction test to measure and compare the durability of the various fasteners in relation to washing and use. The qualitative test showed that the fastener with a press stud and the fastener with silicone bands sewn into the underpants, were the most comfortable and felt the most secure. From the quantitative tests, the silicone bands sewn into the underpants performed best and confirmed the qualitative investigation. After analyzing the results, a conclusion can be drawn that the feeling of psychological comfort is of upmost importance for users. Based on the qualitative and quantitative results, silicone bands integrated into underpants performed best for its purpose. On the other hand, criticism from the respondents regarding long-term use, hygiene, aesthetics and durability was directed at this fastening device. Taking the criticism into account and the results of the washing test where signs of wear and tear were shown on the polyester fabric, a combination with a press stud and silicone coating could hypothetically be the optimal fastening device.