Bakgrund: Enligt Eriksson är vårdandets mål att skapa förutsättningar för välbefinnande genom att lindra eller förhindra ett lidande. Fekal inkontinens kan innebära ett sjukdomslidande, livslidande och ett vårdlidande. Syfte: Beskriva livskvalitet hos kvinnor och män med fekal inkontinens. Metod: En systematisk litteratur studie genomfördes. Databassökningar utfördes i PubMed, Cinahl och PsycINFO. Tio kvalitetsgranskade vetenskapliga artiklar inkluderades varav sju var kvantitativa och tre var kvalitativa. Textanalys användes som hjälp vid tolkning och analys, vilket innebär att jämföra likheter och skillnader. Resultatet diskuterades i förhållande till Erikssons omvårdnadsteori. Resultat: Tre kategorier hittades. I kategorin fysisk hälsa framkom att planering och hantering av fekal inkontinens var ett genomgripande inslag som påverkade individernas hela livssituation. I kategorin psykisk hälsa framkom genans, skuld- och skamkänslor, osäkerhet, ensamhet, oro, ångest och depression. Känslor av främlingskap inför sina egna kroppar och självbilden förändrades. I kategorin sociala relationer omgivning och miljö framkom att det sociala livet begränsades påtagligt och det sexuella livet var försämrat. Det framkom att personer med fekal inkontinens undvek att söka vård för sina besvär. Slutsats: Fekal inkontinens är ett dolt problem som försämrar livskvalitet. För att sjuksköterskor bättre ska uppmärksamma problemet behövs kunskap och lyhördhet för att kunna identifiera och hjälpa patienterna till en förbättrad livskvalitet. Nyckelord: Fekal inkontinens, anal inkontinens, livskvalitet, kroppsuppfattning

<p>Enligt WHO (1998) är urininkontinens "en växande folkhälsosjukdom". En anledning kan</p><p>vara den ökande vikten på nyfödda barn. Med anledning av detta är syftet med denna uppsats</p><p>att försöka påvisa positiva resultat på den inre stabiliserande bäckenbotten muskulaturen hos</p><p>förstföderskor, med ett enkelt träningsprogram och betydelsen av närvaron av en personlig</p><p>tränare.</p><p>I träningsprogrammet ingick olika typer och metoder av så kallade knip övningar. Man</p><p>använde sig av en testgrupp och en kontrollgrupp. Testgruppen hade en egen personlig tränare</p><p>och träffades på bestämda tider två gånger i veckan. Kontrollgruppen fick endast en</p><p>informations dag och träningsprogrammet som de skulle följa själva hemma.</p><p>Resultaten utvärderades efter 8 veckor med en intervju, samma intervju som användes i</p><p>början av studien för att få en mätmetod som kunde fungera.</p><p>Interventionen hade ett positivt utfall där den visade betydligt bättre resultat i knipförmågan</p><p>när kvinnorna hade haft sin egen personliga tränare, framförallt över tid.</p>

Enligt WHO (1998) är urininkontinens "en växande folkhälsosjukdom". En anledning kan vara den ökande vikten på nyfödda barn. Med anledning av detta är syftet med denna uppsats att försöka påvisa positiva resultat på den inre stabiliserande bäckenbotten muskulaturen hos förstföderskor, med ett enkelt träningsprogram och betydelsen av närvaron av en personlig tränare. I träningsprogrammet ingick olika typer och metoder av så kallade knip övningar. Man använde sig av en testgrupp och en kontrollgrupp. Testgruppen hade en egen personlig tränare och träffades på bestämda tider två gånger i veckan. Kontrollgruppen fick endast en informations dag och träningsprogrammet som de skulle följa själva hemma. Resultaten utvärderades efter 8 veckor med en intervju, samma intervju som användes i början av studien för att få en mätmetod som kunde fungera. Interventionen hade ett positivt utfall där den visade betydligt bättre resultat i knipförmågan när kvinnorna hade haft sin egen personliga tränare, framförallt över tid.

<p>Ruptur av analsfinktern, så kallad sfinkterruptur, är en allvarlig komplikation vid vaginal förlossning. Eftervård och uppföljning av de kvinnor som drabbats av sfinkterruptur är viktig då komplikationer i efterförloppet kan ge besvär.</p><p>Syftet med denna studie var att beskriva förekomsten av sfinkterruptur vid vaginal förlossning samt kartlägga den eftervård och uppföljning som erbjuds dessa kvinnor på landets förlossningskliniker. Ett annat syfte var att göra en tvåårsuppföljning och jämföra resultat med en tidigare studie från 2005. Metoden var deskriptiv och jämförande, med en kvantitativ ansats. En enkät skickades till samtliga Sveriges förlossningskliniker (n=47). Svarsfrekvensen var 80,9% (n=38). Resultatet visar att förekomsten av sfinkterruptur hos kvinnor vid vaginala förlossningar var totalt 3,0% (0,9%-6,5%) i Sverige 2006.</p><p>Resultatet visade att de vanligaste eftervårdsmetoderna efter sfinkterruptur var användande av bulkmedel och paraffin. Efterkontroll av sfinkterrupturen gjordes på samtliga kliniker (n=38). Ytterligare uppföljning utfördes på hälften av klinikerna (n=18). ). PM (promemoria) för handläggning av sfinkterruptur fanns utarbetat på 32 av 38 kliniker. Den vanligaste orsaken till sfinkterruptur ansågs vara förlossning med sugklocka. I jämförelsen med tidigare studie var det ingen skillnad i eftervårdsmetoder. Däremot var det en skillnad i uppföljning. Färre kliniker gjorde en uppföljning av sfinkterrupturen i denna studie än i studien för två år sedan.</p><p>Slutsatsen var att det är viktigt att fortsätta upprätthålla en god eftervård och uppföljning för kvinnor med sfinkterruptur för att undvika långvariga problem för kvinnan.</p>

Ruptur av analsfinktern, så kallad sfinkterruptur, är en allvarlig komplikation vid vaginal förlossning. Eftervård och uppföljning av de kvinnor som drabbats av sfinkterruptur är viktig då komplikationer i efterförloppet kan ge besvär. Syftet med denna studie var att beskriva förekomsten av sfinkterruptur vid vaginal förlossning samt kartlägga den eftervård och uppföljning som erbjuds dessa kvinnor på landets förlossningskliniker. Ett annat syfte var att göra en tvåårsuppföljning och jämföra resultat med en tidigare studie från 2005. Metoden var deskriptiv och jämförande, med en kvantitativ ansats. En enkät skickades till samtliga Sveriges förlossningskliniker (n=47). Svarsfrekvensen var 80,9% (n=38). Resultatet visar att förekomsten av sfinkterruptur hos kvinnor vid vaginala förlossningar var totalt 3,0% (0,9%-6,5%) i Sverige 2006. Resultatet visade att de vanligaste eftervårdsmetoderna efter sfinkterruptur var användande av bulkmedel och paraffin. Efterkontroll av sfinkterrupturen gjordes på samtliga kliniker (n=38). Ytterligare uppföljning utfördes på hälften av klinikerna (n=18). ). PM (promemoria) för handläggning av sfinkterruptur fanns utarbetat på 32 av 38 kliniker. Den vanligaste orsaken till sfinkterruptur ansågs vara förlossning med sugklocka. I jämförelsen med tidigare studie var det ingen skillnad i eftervårdsmetoder. Däremot var det en skillnad i uppföljning. Färre kliniker gjorde en uppföljning av sfinkterrupturen i denna studie än i studien för två år sedan. Slutsatsen var att det är viktigt att fortsätta upprätthålla en god eftervård och uppföljning för kvinnor med sfinkterruptur för att undvika långvariga problem för kvinnan.

Prostata cancer (PC) är den vanligaste cancerformen hos män i Sverige med 10 000 nya fall varje år. I Sverige opereras över 2000 män för PC årligen. Vanliga sidoeffekter efter operationen är impotens och inkontinens. Kunskap hos sjuksköterskor om hur inkontinens och impotens psykiskt påverkar proststata cancer patienter och hur patienter upplever dessa är liten. Bristande kunskap om detta kan innebära att många patienters problem inte uppmärksammas av vården i tid, som kan innebära stort lidande för dessa patienter.Syfte med studie är att belysa patientens upplevelse av att leva med dem två vanligaste komplikationer, impotens och urininkontinens, efter prostata operation. Denna studie är en kvalitativ, litteratur baserad studie. Åtta artiklar valdes med passande innehåll och analyserades. Analysen av artiklarna resulterat i tre tema med tillhörande subteman. Resultat visar att männen som opererats för prostatacancer inte är nöjda med den information som de fått varken innan eller efter operationen eftersom de inte var beredda på komplikationer som inkontinens och impotens postoperativt. Livet med inkontinens och att ha kateter upplevdes som väldigt psykiskt påfrestande. För vissa män var inkontinens värre än impotens och för vissa var det tvärt om. De kände sig som en halv människa, omanliga och hade inget bra liv. De saknade regelbundna uppföljningar och kontakt med kunnig personal postoperativt som kunde ge stöd och förklaringar.Det visar på behov av mer forskning när det gäller männens upplevelser av sidoeffekter för att vårdpersonal, speciellt sjuksköterskorna, ska kunna hjälpa dem på rätt sätt när hjälp behövs. / <p>Program: Fristående kurs</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Sammanfattning Äldre individer har ofta flera olika hälsoproblem. Urininkontinens är ett av dessa. Problemet glöms ofta bort av vårdpersonal eller negligeras. Många äldre söker inte vård för sin inkontinens då det är svårt att prata om problemet. De äldre tycker ofta att problemet är genant. De är rädda att gå ut då de oroar sig att det luktar illa eller att det ska läcka urin och det kan få till följd att de isolera sig. Att upprätthålla sociala relationer och samvaro är för den äldre viktigt för upplevelsen av värdighet och livskvalitet. Det är belagt att inkontinens ökar risk för fall, nedstämdhet och trycksår.  Problem orsakade av inkontinens kan ofta avhjälpas med adekvata omvårdnadsinterventioner. Upplevelser av urininkontinens är ett stort outforskat område. Syftet med denna studie var att öka förståelsen för hur äldre individer som bor på särskilt boende upplever att värdighet och livskvalitet påverkas av att leva med urininkontinens. I studien intervjuas tio äldre med urininkontinens som bor i särskilt boende. Intervjuerna har analyserades med hermeneutisk analys för att fördjupa förståelsen för hur urininkontinensen påverkar upplevelsen av värdighet och livskvalitet hos äldre personer. Resultatet visar att upplevelsen hos den äldre individen relaterat till urininkontinens har inneburit stora förändringar för de tillfrågade.  Nöjda, levnadsglada och äldre med god upplevd värdighet och livskvalitet har större upplevd känsla av sammanhang än den som upplever sin värdighet som sämre. Individer med upplevd högre känsla av sammanhang har oftast ett större utrymme av att kunna hantera förluster så som att hålla urinen och för dessa individer brukar heller inte förluster upplevas så svåra, sårande och djupa. Resultatet visar också att om begripligheten inte är närvarande så minskar både hanterbarheten och meningsfullheten för individen. Då äldre vet hur de vill ha det i olika situationer och kan uttala detta för de som ska hjälpa till i deras närhet sker oftast bemötandet med respekt för värdighet och individ. Det utrycks också en mening runt hela situationen. Den äldre i denna studie vet att det finns andra, nära att grunna med, som är i precis samma situation och kan då också ha trevliga utbyten om hur man ska förhålla sig. Kan den äldre uttrycka sin självklara värdighet trots urininkontinens så kränks heller inte vederbörandes integritet och livskvalitet kan därmed bibehållas och upplevas positivt. Nyckelord: Inkontinens, äldre, värdigeht, livskvalitet, känsla av sammanhang, begriplighet  hanterbarhet, meningsfullhet / Abstract Older individuals often have multiple health problems of which urinary incontinence is one. The problem is usually forgotten or neglected by the health professionals. Many elderly do not seek treatment for their incontinence as to talk about the problem is difficult. The elderly often find that their problem is embarrassing. They are afraid to leave their home because they worry that it’s got a bad odor or that it will leak urine with the result that the elderly isolate themselves. Maintaining social relationships and interactions is important for the elderly to experience dignity and quality of life. Problems caused by incontinence can often be remedied with appropriate nursing interventions. Perceptions of urinary incontinence are a large unexplored area. There is evidence that incontinence increases the risk of falls, depression and pressure ulcers. The aim of this study is to increase understanding older people's experience of how dignity and quality of life are affected by urinary incontinence. In the study ten older persons with urinary incontinence whom are living in special housing for the elderly were interviewed. The interviews were analyzed by hermeneutic analysis to deepen understanding of how urinary incontinence affects the experience of dignity and quality of life in older people. The result demonstrates that urinary incontinence brought great changes in the experience of dignity and quality of life for the elderly. Elderly persons who are satisfied, vivacious and have good perceived dignity and quality of life have a greater perceived sense of coherence than those who experienced less dignity. Individuals with higher perceived sense of coherence usually have a larger tolerance to be able to handle losses such to keep the urine. This paper also confirms if the comprehensibility not is present both manageability and meaningfulness will disappear for the individual. When the elderly persons tell you how they wants to be treated usually treatment with dignity and respect for the individual occurs.  The elderly can also express meaningfulness about their situation. The manageability turns out to be better when older have likeminded to chat with and share experiences with. If the elderly can express their dignity despite urinary incontinence, they may have their integrity preserved and quality of life thus be maintained and be perceived positively.   Keywords: Incontinence, elderly, dignity, quality of live, Sense of coherence, comprehensibility, manageability, meaningfulness

Bakgrund: Det föds mellan 115 000 - 120 000 barn i Sverige varje år, där de flesta förlossningar är vaginala och slutar i någon form av bristning. Bristningarna delas in i fyra grader beroende på deras omfattning. Där grad ett och två innefattar vagina och perineum medan en grad tre och fyra ruptur innefattar sfinktermuskulaturen. Studier har visar att upp till 57% av de kvinnor som råkat ut för en sfinkterruptur lider av någon form av inkontinensproblematik tio år efter skadan. Samtidigt som vissa kvinnor först får problem några år efter att skadan inträffat. Uppföljning efter skada av dessa patienter sker antingen av specialistläkare, barnmorska eller av fysioterapeut. Syfte: Att göra en sammanställning av vilka sjukhus i norra Sverige som har en fysioterapeut inkopplad vid en obstetrik analsfinkterruptur som uppstått i samband med en vaginal förlossning. Metod: En enkät skapades online med fyra frågor om fysioterapeutisk uppföljning och kompetens gällande kvinnor som råkat ut för en sfinkterruptur. Enkäten skickades ut i två omgångar till nio sjukhus i norra Sverige tillsammans med ett informationsbrev. De sjukhusen/lasaretten som inte svarade på enkäten togs kontakt med på telefon för att ställa frågorna. Resultat: Elva procent av sjukhusen i norra Sverige erbjuder individuell information på vårdavdelning, tjugofem procent erbjuder hjälp vid behov, tjugotvå procent har kompetens inom vaginal palpation. Jämfört med en kartläggning gjord i södra Sverige där det låg mellan 80-90%. Konklusion: Den fysioterapeutiska uppföljningen och kompetensen kring dessa kvinnor skiljer sig i norra och södra Sverige.

No description available.

Syftet med studien var att belysa upplevelser av att leva med fekal inkontinens. Fekal inkontinens, även kallat FI, är ett symtom som uppemot 15 % av den globala befolkningen lider av. Symtomet är fysiskt men kan även ha negativ inverkan på livskvaliteten, både på ett emotionellt och ett socialt plan. Stigmatiseringen av FI gör att många individer lider i det tysta. Litteraturstudiens resultat grundar sig på elva vetenskapliga artiklar, där resultatet av studien utföll i sju kategorier: Förlust av kontroll, Social isolering, Kroppsbild och självkänsla, Längtan efter bekräftelse, Livsbegränsningar, Bristande bemötande av hälso-och sjukvården, Känslor av skam, Förnedring samt Att hemlighålla fekal inkontinens. Resultatet visade att tabun kring FI ledde till skam hos de som levde med symtomet. Vidare framkom det i studien att individer med FI vanligtvis begränsade sitt sociala liv, vilket medförde en försämrad livskvalitet och självkänsla. Den skamfulla upplevelsen av FI korrelerar med bristande kunskap om symtomet. Mer kunskap medför i regel att skamkänslorna minskar. Hälso- och sjukvården kan tillhandahålla individen information och insikt om sina symtom. För att fler individer ska få hjälp att hantera känslan av skam som symtomet kan orsaka, är det av vikt att hälso- och sjukvårdspersonal har adekvat utbildning om uppkomsten av negativa känslor. På så vis kan de bemöta och stötta individerna på en individanpassad nivå. Därav behövs vidare forskning bedrivas i ämnet. / The purpose of this study was to illustrate experiences of living with fecal incontinence. Fecal incontinence, also known as FI, is a symptom that up to 15% of the population suffers from. The symptom is physical, but can also have a negative impact on quality of life, both on an emotional and social level. The stigmatization of FI makes many individuals suffer in silence. The results from the literature study is based on eleven scientific articles, and resulted into seven categories: Loss of control, Social isolation, Body image and self-esteem, Desire for affirmation, Life limitations, Inadequate treatment of health care, Feelings of shame, humiliation and To keep fecal incontinence a secret. The results showed that the taboo surrounding FI led to feelings of shame of those who lives with the symptom. The results also showed that individuals with FI usually limited their social life, resulting in a reduced quality of life and self-esteem. The shameful experience of FI correlates with lack of knowledge about the symptom. More knowledge generally leads to reduced feelings of shame. The health care may provide the individual with information and insight about their symptoms. It is important for the health professionals to have adequate education about the appearance of negative feelings, in order to help individuals with FI managing their feelings of shame. In this way, the health professionals can treat and support individuals on an individualized level. Hence the need for further research conducted on the subject.