Sammanfattning Äldre individer har ofta flera olika hälsoproblem. Urininkontinens är ett av dessa. Problemet glöms ofta bort av vårdpersonal eller negligeras. Många äldre söker inte vård för sin inkontinens då det är svårt att prata om problemet. De äldre tycker ofta att problemet är genant. De är rädda att gå ut då de oroar sig att det luktar illa eller att det ska läcka urin och det kan få till följd att de isolera sig. Att upprätthålla sociala relationer och samvaro är för den äldre viktigt för upplevelsen av värdighet och livskvalitet. Det är belagt att inkontinens ökar risk för fall, nedstämdhet och trycksår.  Problem orsakade av inkontinens kan ofta avhjälpas med adekvata omvårdnadsinterventioner. Upplevelser av urininkontinens är ett stort outforskat område. Syftet med denna studie var att öka förståelsen för hur äldre individer som bor på särskilt boende upplever att värdighet och livskvalitet påverkas av att leva med urininkontinens. I studien intervjuas tio äldre med urininkontinens som bor i särskilt boende. Intervjuerna har analyserades med hermeneutisk analys för att fördjupa förståelsen för hur urininkontinensen påverkar upplevelsen av värdighet och livskvalitet hos äldre personer. Resultatet visar att upplevelsen hos den äldre individen relaterat till urininkontinens har inneburit stora förändringar för de tillfrågade.  Nöjda, levnadsglada och äldre med god upplevd värdighet och livskvalitet har större upplevd känsla av sammanhang än den som upplever sin värdighet som sämre. Individer med upplevd högre känsla av sammanhang har oftast ett större utrymme av att kunna hantera förluster så som att hålla urinen och för dessa individer brukar heller inte förluster upplevas så svåra, sårande och djupa. Resultatet visar också att om begripligheten inte är närvarande så minskar både hanterbarheten och meningsfullheten för individen. Då äldre vet hur de vill ha det i olika situationer och kan uttala detta för de som ska hjälpa till i deras närhet sker oftast bemötandet med respekt för värdighet och individ. Det utrycks också en mening runt hela situationen. Den äldre i denna studie vet att det finns andra, nära att grunna med, som är i precis samma situation och kan då också ha trevliga utbyten om hur man ska förhålla sig. Kan den äldre uttrycka sin självklara värdighet trots urininkontinens så kränks heller inte vederbörandes integritet och livskvalitet kan därmed bibehållas och upplevas positivt. Nyckelord: Inkontinens, äldre, värdigeht, livskvalitet, känsla av sammanhang, begriplighet  hanterbarhet, meningsfullhet / Abstract Older individuals often have multiple health problems of which urinary incontinence is one. The problem is usually forgotten or neglected by the health professionals. Many elderly do not seek treatment for their incontinence as to talk about the problem is difficult. The elderly often find that their problem is embarrassing. They are afraid to leave their home because they worry that it’s got a bad odor or that it will leak urine with the result that the elderly isolate themselves. Maintaining social relationships and interactions is important for the elderly to experience dignity and quality of life. Problems caused by incontinence can often be remedied with appropriate nursing interventions. Perceptions of urinary incontinence are a large unexplored area. There is evidence that incontinence increases the risk of falls, depression and pressure ulcers. The aim of this study is to increase understanding older people's experience of how dignity and quality of life are affected by urinary incontinence. In the study ten older persons with urinary incontinence whom are living in special housing for the elderly were interviewed. The interviews were analyzed by hermeneutic analysis to deepen understanding of how urinary incontinence affects the experience of dignity and quality of life in older people. The result demonstrates that urinary incontinence brought great changes in the experience of dignity and quality of life for the elderly. Elderly persons who are satisfied, vivacious and have good perceived dignity and quality of life have a greater perceived sense of coherence than those who experienced less dignity. Individuals with higher perceived sense of coherence usually have a larger tolerance to be able to handle losses such to keep the urine. This paper also confirms if the comprehensibility not is present both manageability and meaningfulness will disappear for the individual. When the elderly persons tell you how they wants to be treated usually treatment with dignity and respect for the individual occurs.  The elderly can also express meaningfulness about their situation. The manageability turns out to be better when older have likeminded to chat with and share experiences with. If the elderly can express their dignity despite urinary incontinence, they may have their integrity preserved and quality of life thus be maintained and be perceived positively.   Keywords: Incontinence, elderly, dignity, quality of live, Sense of coherence, comprehensibility, manageability, meaningfulness

SYFTE: Hälsa är ett begrepp som Världshälsoorganisationen (WHO) definierar som ”ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande”, i denna studie fokuseras det på välbefinnandet i samband med fysisk aktivitet inom lagidrott. Att prata om muskelbristningar eller belastningsskador är accepterat men ångest och depression är tabu.   Syftet i detta arbete är att ta reda på om idrotten påverkar välbefinnandet hos kvinnliga lagidrottare i södra Skåne utifrån tre olika idrotter (fotboll, innebandy och handboll). Detta genom att förhålla sig till Antonovskys tre centrala begrepp för känsla av sammanhang vilka är begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet.   ●      Frågorna som ställdes utifrån syftet var: (1) Vad påverkar välbefinnandet i samband med lagidrott? (2) Hur ser skillnaderna ut gällande välbefinnandet idrotterna emellan?   METOD: För insamling av data har en kvantitativ metod genom enkätundersökning används. Totalt inkom 60 svar varav 6 stycken bortfall. Enkätformuläret som besvarades var en omgjord version av originalet KASAM-29 där frågorna modifierats om för att passa både syfte och målgrupp. Frågorna var uppdelade i tre olika kategorier, begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet. KASAM-värde hade lägsta värde 0 och högsta 96, dessa värden speglar den känsla av sammanhang som de kvinnliga idrotterna upplever i sin idrott. Programmet Excel användes för att bearbeta data.   RESULTAT: Resultaten sett till enbart medelvärdena visar en jämn fördelning mellan begreppen och idrotterna men skiljer sig på fler håll idrotterna emellan. Det totala medelvärdet för de olika idrotterna var innebandy: 63,56, fotboll: 61,76 och handboll: 57,4. Fotbollsspelarna och innebandyspelarnas medelvärde speglar varandra genom begreppen medan handbollsspelarna till mesta dels ligger lägre i alla begrepp. Men inga av de presenterade resultaten visar någon statistisk signifikant skillnad då p= större än 0,05.   SLUTSATS: Det som påverkar de kvinnliga lagidrottares känsla av sammanhang är främst begreppet meningsfullhet. Relationen till lagkamraterna och motivationen till sin idrott höjer även det KASAM-värdet hos alla deltagande respondenter. Nyckelord; Begriplighet; Hanterbarhet; KASAM; Kvantitativ; Kvinnliga lagidrottare; Meningsfullhet; Välbefinnande. / Abstract The purpose of this study is to investigate whether team sports have an impact on female athletes' well-being. This study has its starting point in Antonovskys salutogenic theory and the three concepts in SOC (Sence of coherence) which is comprehensibility, manageability and meaningfulness. Research has shown that physical activity can have both positive and negative affect to the well-being. Team sports usually have a positive impact on the well-being.   This study´s approach is quantitative and 60 female athletes in Skåne answered the questionnaire. The results show that team sports have a positive effect on the mental health and meaningfulness has had the most positive affect in terms of the relationship with team mates as well as ones motivation regarding the sport. Key words: Comprehensibility; Female team athletes; Manageability; Meaningfulness; SOC; Well-being; Quantitative.