Bakgrund: En vårdrelaterad infektion (VRI) är en av de vanligaste komplikationerna för patienter inom slutenvården som drabbar både patienten och samhället med lidande, kostnader och extra vårddagar. För att minska detta är den viktigaste åtgärden att tillämpa basala hygienrutiner enligt de riktlinjer som finns. Dock visar forskning att basala hygienrutiner inte tillämpas som de ska. Syfte: Syftet med studien var att genom en punktprevalensmätning undersöka i vilken utsträckning legitimerade allmänsjuksköterskor tillämpar basala hygienrutiner. Metod: En kvantitativ enkätstudie utfördes på fyra vårdavdelningar på ett sjukhus för att med hjälpa av punktprevalensmätning göra en tvärsnittsstudie. Resultatet analyserades i SPSS med deskriptiv statistik och Spearman´s rangkorrelationsanalys. Resultat: Resultatet visar att majoriteten av sjuksköterskorna inte följer Vårdhandboken och Socialstyrelsens riktlinjer. Det fanns flera olika faktorer som påverkade hur basala hygienrutiner tillämpas som till exempel arbetsbelastning, tidspress och akuta situationer. Det fanns inget samband mellan antal yrkesverksamma år och tillämpning utav basala hygienrutiner. Slutsats: Skulle fler sjuksköterskor tillämpa basala hygienrutiner på korrekt sätt skulle vårdrelaterade infektioner kunna minskas vilket då skulle ge en minskning på patienters lidande, kostnader och vårddagar.

<p>Bakgrund. Antalet äldre som bor på äldreboenden ökar. Äldre drabbas lättare av infektioner vilket leder till ökad sjuklighet och dödlighet. Den vanligaste smittvägen är via händerna och för att de äldre inte ska utsättas för lidande i onödan, så spelar vårdpersonalens hygienrutiner en betydande roll för att förhindra smittspridning. Handhygien är en av de effektivaste åtgärderna.</p><p>Syfte. Studiens syfte var att belysa tillämpningen av hygienrutiner på äldreboenden för att förebygga smittspridning.</p><p>Metod. En systematisk litteraturstudie gjordes och den innefattade 13 vetenskapliga artiklar. Innehållsanalys användes för att identifiera tre kategorier: betydelsen av handhygien, betydelsen av hygienrutiner samt betydelsen av att förhindra smittspridning.</p><p>Resultat. Resultatet visar att vårdpersonalen i stort har kunskap om handhygien, hygienrutiner och smittvägar, men att följsamheten är bristfällig eller att den uteblir helt. Orsakerna kan vara personalbrist, föråldrade hygienrutiner eller felaktiga rutiner. Vaccinering kan förhindra smittspridning, men det görs inte fullt ut. Hygiensjuksköterskan har en viktig roll gällande utbildning och information.</p><p>Slutsats. I stort är vårdpersonalen dålig på att tillämpa hygienrutiner. Hygienrutinerna behöver ses över och förnyas och arbetsgivare måste se till att förutsättningar finns för att goda hygienrutiner ska kunna tillämpas. Mer utbildning och uppföljning behövs.</p>

Bakgrund. Antalet äldre som bor på äldreboenden ökar. Äldre drabbas lättare av infektioner vilket leder till ökad sjuklighet och dödlighet. Den vanligaste smittvägen är via händerna och för att de äldre inte ska utsättas för lidande i onödan, så spelar vårdpersonalens hygienrutiner en betydande roll för att förhindra smittspridning. Handhygien är en av de effektivaste åtgärderna. Syfte. Studiens syfte var att belysa tillämpningen av hygienrutiner på äldreboenden för att förebygga smittspridning. Metod. En systematisk litteraturstudie gjordes och den innefattade 13 vetenskapliga artiklar. Innehållsanalys användes för att identifiera tre kategorier: betydelsen av handhygien, betydelsen av hygienrutiner samt betydelsen av att förhindra smittspridning. Resultat. Resultatet visar att vårdpersonalen i stort har kunskap om handhygien, hygienrutiner och smittvägar, men att följsamheten är bristfällig eller att den uteblir helt. Orsakerna kan vara personalbrist, föråldrade hygienrutiner eller felaktiga rutiner. Vaccinering kan förhindra smittspridning, men det görs inte fullt ut. Hygiensjuksköterskan har en viktig roll gällande utbildning och information. Slutsats. I stort är vårdpersonalen dålig på att tillämpa hygienrutiner. Hygienrutinerna behöver ses över och förnyas och arbetsgivare måste se till att förutsättningar finns för att goda hygienrutiner ska kunna tillämpas. Mer utbildning och uppföljning behövs.

No description available.

Bakgrund: I genomsnitt drabbas 10,1% av alla patienter som vårdas på sjukhus av en vårdrelaterad infektion. Detta medför stort lidande för patienten och stora kostnader för samhället. Den enskilt effektivaste metoden att förhindra smittspridning är att vårdpersonalen konsekvent följer de riktlinjer som finns för handdesinfektion. Syfte: Att belysa sjuksköterskans följsamhet av de gällande riktlinjer som finns för handdesinfektion i omvårdnadsarbetet på sjukhus. Metod: En litteraturöversikt som baserades på 16 vetenskapliga originalartiklar. Resultat: Det fanns brister i sjuksköterskans följsamhet till befintliga riktlinjer i handdesinfektion. Följsamheten främjades respektive motverkades av olika faktorer. Faktorer som motverkade följsamheten var; hög arbetsbelastning, brist på kunskap, arbetsklimat och negativa förebilder samt överskattad följsamhet. Faktorer som främjade följsamheten var; tillgänglighet, utbildning, riskmoment, omgivningens förväntningar samt belöningssystem. Diskussion: Att öka följsamheten i handdesinfektion av gällande riktlinjer kräver olika metoder eftersom icke följsamhet är ett komplext problem. Tillgängligheten av ett alkoholbaserat handdesinfektionsmedel visade sig vara den enskilt viktigaste faktorn för god följsamhet. Arbetsgivaren har en viktig uppgift att skapa förutsättningar så att god följsamhet kan uppnås. Chefens engagemang och goda förebilder på arbetsplatsen har betydelse för följsamheten. Att inneha kunskap som tillägnats genom utbildning gör att sjuksköterskan förstår konsekvenserna av sitt handlande och detta kan bidra till ökad följsamhet. Slutsats: Kunskap om vilka faktorer som påverkar följsamheten kan vara till nytta för sjuksköterskan i sitt omvårdnadsarbete. Studier med kvalitativ metod och studier med färre kombinerade interventioner kan bidra till fortsatt kunskapsutveckling.

No description available.

Bakgrund: Ett flertal studier visar på att följsamhet i handhygien bland sjukvårdspersonal är låg. Syfte: Den föreliggande studien syftade till att identifiera vilka hinder som försvårar följsamheten i handdesinfektion för sjuksköterskor och undersköterskor. Metod: Undersökningen utfördes på tre slumpmässigt utvalda vårdavdelningar på ett sjukhus i Mellansverige i mars 2014. Sjuksköterskor och undersköterskor besvarade en enkät som konstruerats för studien. Resultat: Av studiens tilltänkta undersökningsgrupp (n=110) svarade 70 vilket motsvarar en svarsfrekvensen på 64 %. Resultatet visar att det var vanligare att desinfektera händerna efter patientkontakt än före.  Det som i störst utsträckning angavs som hinder till att utföra handdesinfektion var tidsbrist och brist på tillgängligt handdesinfektionsmedel. Sjuksköterskor angav att de utför handdesinfektion i lägre utsträckning till följd av brist på tillgängligt handdesinfektionsmedel än undersköterskorna. Vidare framkom att de med kortare arbetserfarenhet än genomsnittet (14,3 år) angav i större utsträckning än de med längre arbetserfarenhet att de inte utförde handdesinfektion. Slutsats: Vårdpersonal uppger att det är vanligare att desinfektera händerna efter patientkontakt än före, liksom att tidsbrist och brist på tillgängliga handdesinfektionsmedel utgör tydliga hinder för god följsamhet i handdesinfektion. Den föreliggande studien medför kunskap kring hinder och kan även utgöra inspiration inför framtida studier som syftar till att identifiera andra hinder, då det visat sig att dessa kan variera mellan olika vårdinrättningar. För att interventioner med syfte att förbättra handhygien ska bli framgångsrika krävs det att de specifika hindren först identifieras. / Background: Several previous studies show that compliance with hand disinfection is low among medical staff. Aim: This study, therefore, aims to investigate what factors make it difficult for registered nurses and certified nursing assistants to comply with use of hand disinfection.    Methods: A survey was carried out at three randomly selected wards at a hospital in Sweden in March 2014. A questionnaire was developed and answered by registered nurses and certified nursing assistants. Results: The study received 70 replies out of the 110 questionnaires distributed – a response rate of 64%. The results show that it was more common to disinfect after than before contact with a patient. The main reasons for not disinfecting their hands were lack of time and availability of hand disinfection agents. The results also show that it was more prevalent among the registered nurses than the certified nursing assistants to skip the disinfection if the hand disinfection agent was not available. Furthermore the results showed that the senior staff, which had more than 14.3 years of practise, were better at disinfecting their hands than their less experienced colleagues. Conclusions: Medical staff report that it is more common to disinfect their hands after than before patient contact. The lack of time and availability of hand disinfection are obvious factors that influence compliance. This study highlights the need for awareness and may encourage future studies aiming at identifying other possible factors, since there is variation between wards. Interventions with the purpose to increase compliance with hand disinfection need to be adapted to these specific circumstances.

Bristande handhygien hos vårdpersonal är idag främsta orsaken till uppkomst av vårdrelaterad infektion (VRI), något som både skapar lidande för den drabbade samt utgör stora kostnader för vården och samhället. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att undersöka vilka faktorer som påverkar följsamheten till handhygien hos vårdpersonal samt vilka interventioner som finns för att förbättra följsamheten. 25 artiklar analyserades och resultatet visade att följsamheten till handhygien påverkades av olika typer av arbetsmoment, yrkesprofession, den fysiska arbetsmiljön, arbetskollegor samt vårdpersonalens egen inställning/attityd till handhygien. Interventioner för att förbättra handhygien var främst utbildning och feedback, tävlingar och belöning, visuell stimulering samt multimodala interventioner. Det finns kunskapsluckor gällande hur och när handhygien bör utföras. Det är viktigt att göra personalen delaktig i arbetet med följsamhet till handhygien. Utbildning är viktigt i arbetet för att främja handhygien. Tävlingar, belöning samt upplevelsen av att vara övervakad leder till att personalen känner prestationskrav vilket visade sig ha god effekt på handhygienen. Personalen upplever dock inte alltid detta positivt. Genom att skapa en miljö där personalen känner sig delaktig och kombinera detta med flera interventioner kan följsamheten främjas på bästa sätt, dock finns det en bristande kunskap om hur interventionerna ska utformas för att ha kvarstående effekt över tid.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är ett problem som tar upp resurser och vårdplatser. Ett av huvudproblemen är brister i handhygienen. Handhygienen ska utföras korrekt för att bedriva en god och säker vård. Det sistnämnda är en kärnkompetens hos den utbildade sjuksköterskor. Händerna utgör en smittväg mellan vårdpersonal och patienter. För att förhindra detta används skyddsutrustning men även handtvätt och handdesinfektion. Trots kunskap om handhygienens betydelse ses bristande tillämpning bland vårdpersonal.Syfte: Syftet är att identifiera faktorer som kan associeras med följsamheten till handhygien hos vårdpersonal inom somatisk slutenvård.Metod: I detta arbete har en litteraturstudie gjorts. Metoden som valts för att svara på syftet  är en kvantitativ metod. Observationsstudier (7) samt kombinerad observation och enkätstudier (3). Databaserna som användes var PubMed och Cinahl för att få fram relevanta artiklar.Resultat: Tio artiklar har sammanställts för att besvara syftet. Resultatet visade att handtvätt görs för sällan och ersätts med desinfektionsmedel. Arbetsbelastning och utbrändhet leder till sämre följsamhet till handhygien. Att handhygien spelar roll beroende av vilket typ av moment som ska genomföras. Följsamheten till handhygien var sämre innan kontakt med patientkontakt än efter. Slutsats: Dålig handhygien har setts på grund av olika faktorer, detta minskar patientsäkerheten genom risken för eventuell vårdrelaterade infektioner (VRI). Genom god handhygien minskar risken för smittbara ämnen vilket främjar både samhället och patienten. / Background: Healthcare related infections are a big problem in our society. This takes up unnecessary resources and hospital beds. One of the main problems is deficiencies in hand hygiene. Hand hygiene has to be performed correctly to provide good and safe care. Safe care is one of the nurses core competencies. Our hands transmit bacteria and viruses infections between the patient and healthcare professionals. To prevent this use protective equipment but also hand washing and hand disinfection. Aim: the purpose is to identify factors that can be associated with compliance with hand hygiene among care staff in somatic inpatient care.Method: In this work a literature study has been used. Observation studies (7) but also combined observation and questionnaire studies (3) was applied. Cinahl and PubMed were used as databases.Result: A total of ten articles were included in the result. The result showed that handwashing is not done as often as it should, and getting replaced with hand disinfection, workload and burnout leads to less compliance with hand hygiene. Hand hygiene plays a role depending on the type of procedures that are going to be performed. Adherens to hand hygiene were worse before patient contact than after. Conclusion: Poor hand hygiene has been due to various factors. This reduces patient safety through the risk of possible healthcare related infections (HRI). Good hand hygiene reduces the risk of infectious substances, which promotes both society and the patient.

Bakgrund: Operationssjuksköterskor ansvarar för hygien, aseptik och infektionsförebyggande åtgärder. Preoperativ handdesinfektion genomförs inför operativa procedurer med anledning att förebygga och förhindra operationsrelaterade infektioner, vilket är ett globalt problem. Syfte: Syfte var att beskriva hur operationssjuksköterskors preoperativa handdesinfektion genomförs.Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats genomfördes med observationsstudie som metod vilken analyserades enligt Grounded Theory. De operationssjuksköterskor som var på plats under observationerna och hade tackat ja till att delta i studien inkluderades. Totalt utfördes tretton observationer. Både nyutbildande och erfarna operationssjuksköterskor inkluderades för att få maximal variation. Efter varje observation skrevs fältanteckningar. Analys och tolkning skedde parallellt med observationerna genom komparativ analys. Koderna som uppkom sattes ihop till kluster för att kunna skapa kategorier och sedan en kärnkategori.Resultat: Kärnkategorin kompetens med underkategorierna anpassning, infektionsprevention och prestation framkom utifrån de resultat som författarna analyserat fram. Det framkommer tydligt att operationssjuksköterskor ansvarar för hur och att handtvätten genomförs för att minska risken för infektion. Resultatet visar även att operationssjuksköterskor genomför preoperativ handdesinfektion på liknande sätt. Konklusion: Resultatet i studien bidrar till en ökad kunskap kring den preoperativa handdesinfektionen. En operationsavdelning kan upplevas stressfull, men inga genvägar kan tas utan att äventyra patientsäkerheten. Operationssjuksköterskor måste jobba infektionspreventivt genom att utföra korrekt preoperativ handdesinfektion.