Spelling suggestions: "subject:"patientsäkerhet."" "subject:"patientsäkerhets.""
1 |
Patientmedverkan och patientsäkerhet : En utvärdering av den patientcentrerade vården i Östergötland / Patient Participation and Safety : An evaluation of patient-centered care in ÖstergötlandSvedberg, Anna January 2012 (has links)
Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka på hur sjukvårdare anställda vid Landstinget i Östergötland ser på den patientcentrerade vården, särskilt fokus kommer då läggas på patientens medverkan in sin egen vård och hur patientsäkerhet påverkas. För att uppnå detta syfte intervjuades vårdpersonal på Linköpings universitetssjukhus. Dessa intervjuer transkriberades sedan innan de kodades och analyserades enligt Grounded Theory. I resultat hittades fyra centrala teman; patientens behov, informera och ta del, säkerhet, och övervinna hinder. Det framgick också i resultatet att sjukvårdarna ansåg att kommunikation är en viktig variabel inom den patientcentrerade vården. I denna uppsats diskuteras även huruvida patienterna kan ses som viktiga barriärer mot vårdmisstag och felbehandling.
|
2 |
SBAR som kommunikationsverktyg vid överrapportering : En litteraturstudieNilsson, Gustav, Tossman, John January 2015 (has links)
Bakgrund. Inom sjukvården är det viktigt med fungerande kommunikation. Det finns många felkällor och bristande kommunikation gör att både patientsäkerheten och arbetsmiljön blir lidande. Inom svensk sjukvård finns det flera olika standardiserade kommunikationsverktyg där SBAR är det vanligaste. Syfte: Att undersöka huruvida det finns evidens i den vetenskapliga litteraturen för kommunikationsverktyget SBAR. Metod. Deskriptiv litteraturstudie med systematisk ansats. Granskning av 24 vetenskapliga artiklar. Resultat. Litteraturgranskning indikerar att SBAR är ett effektivt kommunikationsverktyg som förbättrar kommunikationen och samarbetet mellan yrkesprofessioner. SBAR gav en förbättrad arbetsmiljö och bidrog till en ökad struktur. SBAR gav en förbättring av patientsäkerhet genom ökad förmåga att identifiera kritiskt sjuka patienter. Patienternas upplevelse var ett förbättrat bemötande vilket gjorde dem mer nöjda med vården. SBAR var mycket uppskattat men trots detta var det dålig följsamhet till verktyget. Slutsats. SBAR stärker kommunikationen och effektiviserar det tvärprofessionella samarbetet. Det ger en förbättrad arbetsmiljö och ett mer strukturerat arbetssätt. SBAR förbättrar patientsäkerheten genom minskad mängd avvikelser samt att personalen blir bättre på att identifiera kritiskt sjuka patienter. Dock var följsamheten förhållandevis låg. Utbildning i SBAR är en förutsättning för att det ska användas korrekt. / Background. In the health setting effective communication is important. There are many sources of error and lack of communication makes both the patient safety and the work environment suffer. There are multiple standardized communication tools and SBAR is the most common in Swedish health care. This study was done to compile the state of knowledge about SBAR. Methods. Descriptive literature review with systematic approach. Review of 24 scientific articles. Results. SBAR is an effective communication tool that improves communication and cooperation between professions. SBAR gave an improved work environment and contributed to increased structure. It also gave an improvement in patient safety by increasing the ability to identify critically ill patients. The patients experienced an improved attitude, which made them more satisfied with the care. SBAR was highly appreciated but despite this there was poor adherence to the tool. Conclusion. SBAR is a good communication tool because it strengthens communication and streamlines cross-professional cooperation. It provides a better work environment and a more structured work approach. SBAR improves patient safety by reducing the amount of near misses and making the staff better able at identifying critically ill patients. However, the adherence was relatively low. Education in SBAR is a prerequisite for it to be used properly.
|
3 |
Avvikelserapportering: En möjlighet och skyldighet men finns förutsättningarna? : En kvalitativ intervjustudie om sjuksköterskors erfarenheter av avvikelserapporteringEdström, Emelie, Simmons, Ella January 2016 (has links)
Bakgrund: Tio procent av de patienter som vårdas på svenska sjukhus drabbas av en vårdskada. Avvikelserapportering är en av hörnstenarna i patientsäkerhetsarbetet som syftar till att undvika uppkomst av vårdskador. Att arbeta patientsäkert är en del av sjuksköterskans kärnkompetenser och utöver det är sjuksköterskor enligt patientsäkerhetslagen skyldiga att rapportera händelser, som har eller hade kunnat resultera i en vårdskada. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av avvikelserapportering. Metod: En kvalitativ intervjustudie utfördes. Sex yrkesverksamma sjuksköterskor som arbetade på ett större sjukhus i norra regionen i Sverige intervjuades. Resultat: Sjuksköterskornas främsta motiv till att skriva avvikelserapporter var att belysa fel i verksamheten. Det fanns flera hinder för skriva avvikelserapporter. Dessa var hög arbetsbelastning, tidsbrist, organisatoriska problem och att det av olika skäl kan vara känsligt att skriva en avvikelserapport. Samtliga sjuksköterskor hade erfarenheter av återkoppling men ansåg att den återkoppling som brukade ges var undermålig och de ansåg även att avvikelserapporterer sällan leder till någon förändring i verksamheten. Konklusion: Det finns flera faktorer som försämrar sjuksköterskors förutsättningar för att skriva avvikelserapporter. Ökad kunskap inom området skulle kunna generera att fler avvikelserapporter skrivs. Det skulle i sin tur bidra till en patientsäkrare vård.
|
4 |
Sårbehandling efter höftprotesoperation : - en retrospektiv journalgranskning som jämför sårbehandling mellan två avdelningarHampusson, Linn, Ångman, Sandra January 2016 (has links)
Bakgrund: Sårinfektioner efter en höftprotesoperation är ett problem som ökar risken för dödlighet, innebär ett lidande för individen och är kostsamt för sjukvården. Underlaget för hur postoperativ sårbehandling bör gå till bland individer som genomgått höftprotesoperationer är begränsat. På ortopedkliniken i Umeå finns olika regimer för hur postoperativa så ska behandlas. Syfte: Undersöka om sårbehandling och postoperativa sårinfektioner skiljer sig mellan elektiv och akut avdelning vid höftprotesoperationer. Metod: Studien utfördes som en retrospektiv journalgranskning under två år och totalt undersöktes 180 individer. 142 individer från akuta avdelningen och 38 individer från elektiva avdelningen. Deskriptiva analyser genomfördes för att se skillnad mellan avdelningarna. Resultat: Totalt upptäcktes 10 infektioner under perioden, tre ytliga och sju djupa men ingen signifikant skillnad mellan avdelningarna vad gäller infektioner. Resultatet visade ingen signifikant skillnad mellan avdelningarna vid val av omläggningsmaterial. Akuta avdelningen gjorde totalt fler omläggningar. Konklusion: Resultatet från denna studie visade ingen signifikant skillnad mellan avdelningarna vad gäller infektioner och typ av förband vid sårbehandling. Det verkade inte heller ha betydelse om ren eller steril sårbehandling utförts. Fler studier behövs för att kunna påvisa vilken sårbehandling som bör föredras. Stora randomiserade prospektiva studier skulle eventuellt kunna påvisa detta.
|
5 |
Avvikelserapportering leder till förbättringar för patientsäkerheten : En studie om vårdpersonalens erfarenheter av avvikelserapportering när det gäller venprovtagningPedersen, Ida, Enarsson, Elisabeth January 2015 (has links)
Abstrakt Syftet med studien var att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av avvikelserapportering när det gäller venprovtagning inom primärvården. Bakgrund: Venprovtagning är ett vanligt och viktigt moment inom hälso- och sjukvården. När det gäller venprovtagning sker många misstag som kan få allvarliga konsekvenser för patienterna i form av felaktig eller försenad behandling. Trots detta är det ett fåtal av vårdpersonalen som har skrivit en avvikelserapport när det gäller venprovtagning. Enligt Socialstyrelsen skall en avvikande händelse rapporteras för att förbättra rutiner och ge patienter en säkrare vård. Vårdpersonalens erfarenheter av avvikelserapportering när det gäller venprovtagning är lite studerat och behöver belysas. Metod: Uppsatsen är en kvalitativ empirisk studie. Trettio vårdpersonal intervjuades om avvikelserapportering när det gällde venprovtagning. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier och åtta underkategorier. Kategorierna visade att det fanns en otydlighet i planering och organisation, att arbetsbelastningen är hög och det finns en brist på förståelse för betydelsen av avvikelserapporter. Vidare behöver vårdpersonalen få stöd och handledning, då avvikelser är svåra att skriva och vårdpersonalen väljer att prioritera annat i arbetet. Slutligen beskrevs attityderna till avvikelserapporter variera beroende på den personliga erfarenheten. Slutsats: Provtagning på en hälsocentral i glesbygden kräver planering i verksamheten. Genom ökad kunskap och förståelse för venprovets betydelse skapas en reflektion där patientsäkerheten blir fokus. Ett korrekt taget venprov resulterar i minskad belastning på vårdpersonalen, jämnare patientflöde, mindre återbesök och säkrare behandling där rätt person får rätt provresultat. Genom ett enkätsystem kan brister identifieras, insatser planeras och preanalytiska fel minskas. Nyckelord: avvikelserapportering, patientsäkerhet, venprovtagning, vårdpersonal.
|
6 |
Sårbehandling efter höftprotesoperation : - en retrospektiv journalgranskning som jämför sårbehandling mellan två avdelningarHampusson, Linn, Ångman, Sandra January 2016 (has links)
Bakgrund: Sårinfektioner efter en höftprotesoperation är ett problem som ökar risken för dödlighet, innebär ett lidande för individen och är kostsamt för sjukvården. Underlaget för hur postoperativ sårbehandling bör gå till bland individer som genomgått höftprotesoperationer är begränsat. På ortopedkliniken i Umeå finns olika regimer för hur postoperativa så ska behandlas. Syfte: Undersöka om sårbehandling och postoperativa sårinfektioner skiljer sig mellan elektiv och akut avdelning vid höftprotesoperationer. Metod: Studien utfördes som en retrospektiv journalgranskning under två år och totalt undersöktes 180 individer. 142 individer från akuta avdelningen och 38 individer från elektiva avdelningen. Deskriptiva analyser genomfördes för att se skillnad mellan avdelningarna. Resultat: Totalt upptäcktes 10 infektioner under perioden, tre ytliga och sju djupa men ingen signifikant skillnad mellan avdelningarna vad gäller infektioner. Resultatet visade ingen signifikant skillnad mellan avdelningarna vid val av omläggningsmaterial. Akuta avdelningen gjorde totalt fler omläggningar. Konklusion: Resultatet från denna studie visade ingen signifikant skillnad mellan avdelningarna vad gäller infektioner och typ av förband vid sårbehandling. Det verkade inte heller ha betydelse om ren eller steril sårbehandling utförts. Fler studier behövs för att kunna påvisa vilken sårbehandling som bör föredras. Stora randomiserade prospektiva studier skulle eventuellt kunna påvisa detta.
|
7 |
Steget före- checklista som säkerhetskontroll för patienter inom den perioperativa vårdenThorsson, Maria, Törnqvist, Charlotta January 2009 (has links)
<p>Kirurgiska ingrepp ökar då antalet sjukdomar och befolkningens livslängd ökar. Fler operationer utförs i världen och högre krav ställs på hälso- och sjukvården. Ibland kan en operation leda till omfattande skador, komplikationer eller dödsfall. Förebyggande arbete för att höja patientsäkerheten sker internationellt och nationellt.</p><p>Världshälsoorganisationen (WHO) har utarbetat en checklista för att förbättra patientsäkerheten för att säkerställa kvaliteten på vården genom att använda en beprövad mall. Europarådet, Sveriges kommuner och landsting (SKL), Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) och Socialstyrelsen arbetar alla med frågor kring patientsäkerheten. En litteraturstudie utfördes med syfte att undersöka om och på vilket sätt en checklista kan påverka patientsäkerheten perioperativt. Resultatet visar att en checklista reducerar komplikationer och dödsfall för patienter i den perioperativa vården, är effektiv och inte tidskrävande. Det visar också att kommunikation, samarbete och utbildning i operationslaget blir bättre genom en checklistediskussion. Alla komplikationer går inte att förhindra men med en checklista kan onödiga misstag undvikas med ett strukturerat och säkert arbetssätt. Framtida studier bör undersöka implementering av en checklista och anpassas lokalt efter operationsavdelningens förutsättningar. En standardmall behöver utvecklas, införas, och utvärderas. Forskning kring hygieniska aspekter som hur luften i en operationssal påverkas när checklistan diskuteras hade varit intressant för framtiden.</p>
|
8 |
Skiftarbetets inverkan på sjuksköterskans omvårdnadsarbete / Shiftwork impact on nursing careHäggblom, Sofia, Lööf, Sandra January 2009 (has links)
<p>Sjukvård måste bedrivas dygnet runt, vilket leder till att skiftarbete inom vården är en nödvändighet. Sjuksköterskan bär ansvaret för att omvårdnadsarbetet utförs med god kvalitet samt patientsäkerhet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva skiftarbetets inverkan på sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Metoden var en litteraturstudie. Artikelsökningar har skett i CINAHL samt PubMed vilket resulterade i 12 vetenskapliga artiklar, varav sju kvantitativa och fem kvalitativa. Dessa utgjorde litteraturstudiens resultat. Efter bearbetning av artiklarnas resultat framkom fyra kategorier; Handlingsberedskap, Försämrat omvårdnadsarbete, Tid förbättrar omvårdnadsarbetet samt Utvecklingsmöjligheter för omvårdnadsarbetet. Nattskift, roterande skift samt 12-timmarsskift har en inverkan på sjuksköterskans handlingsberedskap, sjuksköterskans grundläggande samt specifika omvårdnadsarbete och sjuksköterskans möjlighet att utveckla omvårdnadsarbetet.</p>
|
9 |
Telefonsjuksköterskors upplevelser av kommunikation och bedömning av uppringare inom telefonrådgivning : En litteraturstudieStenberg, Christine, Gustafsson, Ann-Sofie January 2010 (has links)
Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva telefonsjuksköterskors upplevelser av kommunikationen och de faktorer som påverkar kommunikationen med uppringare. Artikelsökningen utfördes via Cinahl och PubMed samt med hjälp av valda källors referenslista. Tretton artiklar som överensstämde med syftet granskades. Resultatet visade att telefonsjuksköterskorna upplevde stress på grund av tidsbrist och sjukvårdens bristande resurser. Samtal med en tredje person upplevdes som problematiskt eftersom informationen kunde missuppfattas och telefonsjuksköterskan saknade visualisering av patienten vilket försvårade bedömningen av vårdbehovet. Telefonsjuksköterskorna upplevde att datoriserade beslutstödssystem sparade tid och kompletterade deras erfarenheter och kunskaper. När telefonsjuksköterskorna använde sig av dessa beslutstödssystem så tyckte de ibland att det var svårt att söka i systemet och att systemet inte alltid var tillräckligt utvecklat för deras bedömning av patienten. För att få en så god kommunikation med patienten som möjligt så var det avgörande hur ett samtal inleddes och det var viktigt att telefonsjuksköterskan inte avbröt patientens beskrivning av sitt problem. Resultatet visade faktorer som försvårade kommunikationen och bedömningen av vårdbehovet hos uppringare. Telefonsjuksköterskan bör kunna läsa mellan raderna, ha känsliga öron och vara lyhörd i kommunikationen med uppringaren. Författarnas slutsats av föreliggande studie är att det är mycket stressigt att arbeta som telefonsjuksköterska. Telefonsjuksköterskorna upplever ett flertal problem med sitt arbete inom telefonrådgivning och de tycker att det är en stor utmaning att kunna läsa mellan raderna och ha känsliga öron när de inte ser den personen de talar med.
|
10 |
Steget före- checklista som säkerhetskontroll för patienter inom den perioperativa vårdenThorsson, Maria, Törnqvist, Charlotta January 2009 (has links)
Kirurgiska ingrepp ökar då antalet sjukdomar och befolkningens livslängd ökar. Fler operationer utförs i världen och högre krav ställs på hälso- och sjukvården. Ibland kan en operation leda till omfattande skador, komplikationer eller dödsfall. Förebyggande arbete för att höja patientsäkerheten sker internationellt och nationellt. Världshälsoorganisationen (WHO) har utarbetat en checklista för att förbättra patientsäkerheten för att säkerställa kvaliteten på vården genom att använda en beprövad mall. Europarådet, Sveriges kommuner och landsting (SKL), Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) och Socialstyrelsen arbetar alla med frågor kring patientsäkerheten. En litteraturstudie utfördes med syfte att undersöka om och på vilket sätt en checklista kan påverka patientsäkerheten perioperativt. Resultatet visar att en checklista reducerar komplikationer och dödsfall för patienter i den perioperativa vården, är effektiv och inte tidskrävande. Det visar också att kommunikation, samarbete och utbildning i operationslaget blir bättre genom en checklistediskussion. Alla komplikationer går inte att förhindra men med en checklista kan onödiga misstag undvikas med ett strukturerat och säkert arbetssätt. Framtida studier bör undersöka implementering av en checklista och anpassas lokalt efter operationsavdelningens förutsättningar. En standardmall behöver utvecklas, införas, och utvärderas. Forskning kring hygieniska aspekter som hur luften i en operationssal påverkas när checklistan diskuteras hade varit intressant för framtiden.
|
Page generated in 0.0755 seconds